Bakgrund: Erfarenheterna av att få diagnosen diabetes typ 2 upplevs olika mellan personer. Sjukdomen finns över hela världen och antalet drabbade ökar. Diagnosen medför i många fall stora livsstilsförändringar som påverkar personerna både fysiskt och psykiskt. För att kunna tillämpa en god omvårdnad är det viktigt att vårdpersonalen är medveten om de upplevda erfarenheterna och involverar personerna i behandlingen. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med diabetes typ 2. Metod: Studien var en litteraturöversikt och baserades på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Huvudfynd som framkom presenterades med fem huvudteman: Att få stöd från vårdpersonal, att få ökade ekonomiska utgifter, att känna frustration över kost-och läkemedelsförändringar, att få stöd från närstående och att känna oro och rädsla. Slutsats: Erfarenheterna av att leva med diabetes typ 2 var olika. Det som upplevdes svårt var att hålla kostrekommendationerna. Stöd från vårdpersonal och omgivningen var betydelsefullt för att hanteringen av sjukdomen skulle bli så bra som möjligt.

Bakgrund: Det är fler och fler personer som upplever arbetsrelaterad stress och som på grund av det får utmattningssyndrom. Många av dem som blir drabbade är unga vuxna som är nya i arbetslivet. Syfte: Att beskriva hur normer och värderingar inom en organisationskultur som är formade utifrån normativ styrning påverkar unga, nyrekryterade organisationsmedlemmar negativt. Därigenom lyfta fram möjliga faktorer inom normativ styrning som kan leda fram till arbetsrelaterad stress hos unga vuxna. Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod där primärdata är det som främst har använts, genom samtal med informanter som själva har upplevt arbetsrelaterad stress. En induktiv ansats har tillämpats, där empirin har varit utgångspunkten för att därigenom kunna finna organisatoriska teorier som normativ styrning som ger förklaringar till informanternas upplevelser av stress på arbetet. Slutsatser: Utifrån studien kan konstateras att normativ styrning på flera sätt kan influera att unga, nyrekryterade personer på ett företag upplever arbetsrelaterad stress, främst då genom för hög arbetsbelastning eller brist på gemenskap.

Bakgrund: Stickrädsla förekommer i alla åldrar och uppskattningsvis lider minst 10 procent av befolkningen av det. För individen kan stickrädsla innebära stort obehag som kan leda till att en stickrädd person undviker hälso- och sjukvården och därmed riskerar att drabbas av ohälsa. Behoven hos en stickrädd person kan förbises inom hälso- och sjukvården på grund av bristande resurser och kompetens vilket kan leda till lidande. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder för vuxna personer med stickrädsla. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes med en systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar som granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och etik. Resultat: Resultatet mynnade ut i fem teman som belyser omvårdnadsåtgärder för stickrädda vuxna personer: ett empatiskt förhållningssätt, skapa distraktion, ge information och utbildning, anpassa rum och utrustning, ge farmakologisk och icke farmakologisk smärtlindring. Omvårdnadsåtgärderna lindrar lidande hos personer med stickrädsla när de utförs av kompetent hälso- och sjukvårdspersonal genom ett professionellt vårdande. Implikation: Genom dialog, utbildning och förändrade arbetsrutiner kan medvetenheten kring stickrädsla och lindrande omvårdnadsåtgärder ökas hos hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter. / Background: Needle fear occurs in all ages and an estimated minimum of 10 percent of the population suffers from it.For the individual, needle fear can involve great discomfort which can lead to that a person with needle fear avoids health care and therefore risks to become ill. The needs of a person with needle fear can be overlooked in health care due to lack of resources and competence which can lead to suffering. It is important to identify effective nursing interventions for health care personnel to alleviate the suffering of persons with needle fear. Aim: To illuminate nursing interventions for adults with needle fear. Methods: A literature review was conducted with a systematic litterature search in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The result was based on 12 scientific articles that were viewed regarding scientific quality and ethics. Results: The outcome resulted in five themes that illuminate nursing interventions for adult persons with needle fear: an empathic approach, create distraction, give information and education, adjust room and equipment, give pharmacological and non pharmacological pain relief. The nursing interventions alleviate suffering for persons with needle fear when performed by competent health care personnel through professional care. Implication: The awareness of needle fear and alleviating nursing interventions can be raised among health care professionals and nursing students through dialogue, education and altered working procedures.

Skogberg, N. (2016). Young adults’ experiences and opinions of health information. A survey study. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden. Objective: The objective of this study was to explore the experiences and opinions of health information among 40-100 young adults, aged 18-25 years. Method: A cross-sectional survey study was conducted, using a questionnaire in paper form as well as using a web questionnaire. Results: The results showed that the social media (for example Facebook and Instagram) was both the most used and preferred source of information. Most of the respondents thought that the information they found was useful and that the information was appealing and/or interesting. However, the majority of the respondents did feel that the information they found was lacking something. Conclusions: Social media can be a useful tool to reach out with health information to young adults. It is important that the information is perceived as accessible, reliable and credible. It is also important to make sure that young adults have access to information which has a scientific basis. / Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas (18-25 år) erfarenheter av och åsikter om hälsoinformation. Studien rörde information som unga vuxna stött på under de senaste två månaderna före studiens genomförande. Faktorer som källor till hälsoinformation, informationens användbarhet samt om informationen ansågs vara tilltalande och/eller intressant undersöktes. Metoden var en enkätundersökning som genomfördes på en högskola i Mellansverige och som även skapades i webbform och delades på det sociala mediet Facebook. Huvudresultatet av studien visade att sociala medier (till exempel Facebook och Instagram) var den främsta källan till hälsoinformation bland unga vuxna och att sociala medier även var den mest föredragna källan i denna åldersgrupp. Anledningar till detta var bland annat att informationen ansågs vara lättillgänglig, att den når ut till många, att sociala medier används mycket för information och att källan är miljövänlig. Resultatet visade även att de flesta respondenter ansåg att informationen de funnit var användbar och att informationen var tilltalande och/eller intressant. Det kunde bero på att informationen kändes inspirerande och motiverande, användbar i ett framtida yrke, trovärdig, att funderingar besvarades, att svar var konkreta och direkta samt att layouten var bra. Majoriteten av respondenterna kände dock att något saknades i informationen de funnit. Det som ansågs saknas i en del av informationen var till exempel bakgrund, statistik, undersökningar, primärkällor och spårbara källor, tillförlitlighet och relevans samt praktiska råd. Slutsatserna av studien var bland annat att sociala medier kan vara ett användbart verktyg för att nå ut till unga vuxna med en tillförlitlig och vetenskapligt baserad hälsoinformation. Det är även viktigt att informationen är lättillgänglig och trovärdig och att unga vuxna kan finna den information de söker.

Bakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) är en sjukdom som påverkar människors immunförsvar. Ca 30–35 miljoner människor lever med HIV i världen. HIV är en sjukdom som påverkar de drabbade både psykiskt och fysiskt. Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med HIV med fokus på psykiska och fysiska aspekter samt beskriva hur undersökningsgruppen ser ut i de valda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databasen Cinahl användes till litteratursökningen. Huvudresultat: Resultatet i denna litteraturstudie visade att människor som lever med HIV känner rädsla, depression, oro och stress över att leva med sjukdomen. Känslorna kopplas till upplevelser av stigmatisering och diskriminering från vården och samhället. Människorna som lever med HIV är ofta rädda för hur de blir bemötta av allmänheten. Fysiska symtom som till exempel trötthet påverkar människor som lever med HIV negativt, och förmågan att leva ett normalt liv blir förhindrat. I litteraturstudien presenteras undersökningsgruppen tydligt utifrån vad författarna till de granskade studierna beskrivit. Slutsats: HIV-positiva personer kan mötas i alla vårdinsatser. Känslor av bland annat skuld och skam förekommer ofta hos personer med HIV. Som sjuksköterska är bemötandet av människor med HIV väldigt viktigt. / Background: HIV (Human Immunodeficiency Virus) is a disease that affect the human immune system. Around 30–35 million people are living with HIV in the world. HIV affects people, both mentally and physically. Aim: To describe adults/adult patients experiences of living with HIV, focusing on mental and physical aspects, and to describe how the study group looks in the selected studies. Method: A descriptive literature study, based on 10 scientific articles with qualitative approach. The database that was used to find the articles was Cinahl. Main Results: The result of this literature study shows that people living with HIV daily feel emotions of fear, depression, anxiety and stress due to living with the disease. The emotions connect directly to experiences of stigmatization and discrimination within the healthcare and community. People living with HIV are often afraid how other people will react their disease. Physical symptoms like fatigue affect their everyday life negative, and the ability to live a normal life is prevented. The study group is clearly presented based on what the authors of the audited studies describes. Conclusion: HIV-positive people can be found in all healthcare facilities. Emotions of guilt and shame often occure with people who are living with HIV. As a nurse, the attitude towards people with HIV is very important.

Sverige blev först i världen 1981 med att officiellt erkänna teckenspråket som dövas första språk. Det görs en uppdelning av döva teckenspråkiga personer i äldre och yngre döva, eftersom deras språkliga situation i hem och i skola är olika. Uppdelningen går mellan dem som gick i skolan på 1960-talet och tidigare och dem som började skolan vid 1980-talets början och fram till nu. Under 1970-talet användes en svenskanpassad undervisningsform där teckenspråket mer och mer började accepteras, men där döva hamnade mellan två stolar. Uppsatsen tar sin utgångspunkt från en representant från gruppen äldre döva och hans berättelse. Syftet är att undersöka teckenspråkskommunikationen i förskola och skola för barn i gruppen yngre döva. Genom en kvalitativ intervjustudie är syftet att belysa pedagogernas teckenspråkskommunikation vid bemötandet av barnens eventuella frågor om död. För att besvara uppsatsens frågeställning har åtta pedagoger verksamma i förskola och skola, för döva och hörselskadade barn, intervjuats enskilt. Alla åtta pedagoger är hörande och har talad svenska som sitt första språk. Tidigare forskning gällande barns tankar om döden, teckenspråkskommunikation och livsfrågor har studerats. Resultatet visar att pedagogernas livserfarenhet har gett dem öppenhet att kommunicera livsfrågor, men det råder stor kunskapsbrist i teckenspråk för att möjliggöra detta. Det finns ett stort samverkansbehov hos pedagogerna för att ge barnen tillgång till ett meningstolkande sammanhang.

Bakgrund: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och årligen dör det ungefär 23 500 personer av obotlig cancer. Av de personer som dör årligen av cancer så är det ungefär 80 personer som är unga vuxna i åldrarna 16-29 år. Unga personerna har hela livet framför sig till skillnad från äldre personer som har levt större delen av sina liv. Att vara en ung vuxen och att få obotlig cancer kan innebära en livskris. Det är betydelsefullt att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med obotlig cancer. För att kunna anpassa omvårdnaden efter unga personers individuella behov kan sjuksköterskor ha nytta av en ökad kunskap och förståelse för denna åldersgrupps upplevelser av att leva med obotlig cancer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med obotlig cancer.Metod: Det gjordes en kvalitativ innehållsanalys av tre patografier. Patografierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och sex underkategorier. Kategorin Kroppsliga förändringar fick tillhörande underkategorier smärta, trötthet och biverkningar av behandling. Kategorin mental påfrestning fick underkategorierna nedstämdhet och rädsla. Pendling mellan hopp och förtvivlan fick en underkategori som var drömmar om framtiden. Sista kategorin oro för anhöriga blev utan underkategori.Slutsats: De unga vuxna visade sig ha många liknande upplevelser som tidigare beskrivits av vuxna personer. Det som utmärkte sig för åldersgruppen unga vuxna var att de upplevde en oro över att de skulle dö innan sina föräldrar samt att de inte skulle hinna bilda familj. Den här kunskapen kan sjuksköterskor använda sig av i omvårdnadsarbetet och det kan leda till ett bättre bemötande. Det skulle även kunna vara av vikt att undersöka hur det är att vara anhörig till en person som har obotlig cancer då de anhöriga är en stor del av vårdandet.

E-books have gained significant success in english speaking countries but in Sweden the e-book market is growing slowly. Research shows that young adults aged 16-29 read e-books more than other groups among the Swedish population. Previous studies regarding young adults’ reading experiences and attitudes toward e-books have shown opposite and sometimes conflicting results. Some studies have found that young adults prefer print books to e-books whilst others have found that young adults appreciate the reading experience e-books offer. The aim of this master’s thesis is to contribute to a deeper understanding regarding young adults’ reading experiences of, and attitudes toward, e-books. Qualitative semistructured interviews were conducted with eight young adults between the ages of 19-27. A thematic interview analysis was administered. The theoretical framework consisted of phenomenology with an emphasis on the essence of experiences. Lifeworld phenomenology was used to understand the basis of the experiences. The concepts haptic dissonance and embodied reading were used as further approaches to discuss the findings. The study found that Swedish young adults are generally positive toward e-books. They appreciate the flexibility and accessibility that e-books offer. A majority of the respondents find the experience of reading e-books pleasant and many feel that they have the ability to become completely immersed in the e-book reading experience. However, all respondents experience a strong emotional connection with the printed book and for some the e-book cannot completely replicate that experience.

Abstract Background: Frailty is a physiological condition caused by aging which increases the risk for adverse health problems and extended need for health and social care. This condition can be prevented, and to some extent treated, with physical activity. But research shows that older adults spend as much as 62 to 86 percent of their waking time sedentary. However, there is a lack of research, national studies in particular, looking into what specifically motivates older adults to physical activity. Purpose:The purpose of this study was to gain a better understanding of which aspects, and why, that motivated physically inactive older adults to become physically active.  Method: The study was conducted with a qualitative study design in the form of four focus groups interviews. The 19 respondents consisted of older adults with a physical inactive lifestyle. The Health Belief Model was used as a theoretical framework. A thematic content analysis with a deductive approach was used when processing collected data. Result: 16 subcategories were found answering the research questions and four of these were more prominent than the others: Companionship and social health, Possibilities to choose, Physical Activity on Prescription (FaR®) and No fear and worries. The theme Barriers stood out compared to the others themes since containing a larger number of subcategories. Conclusion: There were aspects within both health and social care as on a societal- and personal level that motivated the respondents to an increased physical activity. Further research is however needed within this area. Not only looking into what motivates older adults to an active lifestyle in general, but also what especially motivates those who are at greatest risk for frailty or already being frail. / Sammanfattning Bakgrund: Skörhet (frailty) är ett åldersrelaterat fysiologiskt tillstånd som ökar risken för allvarliga hälsoproblem och ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Detta tillstånd kan förebyggas, och i viss mån behandlas, med fysisk aktivitet. Forskning visar dock att äldre vuxna spenderar så mycket som 62 till 86 procent av sin vakna tid stillasittande. Men det saknas forskning, speciellt nationella studier, på vad som specifikt motiverar äldre vuxna till fysisk aktivitet. Syfte: Den här studiens syfte var att öka förståelsen för vilka aspekter, och varför, som kunde motivera fysiskt inaktiva äldre vuxna till att bli fysisk aktiva. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsdesign i form utav fyra stycken fokusgruppsintervjuer. De 19 respondenterna bestod av äldre vuxna med en fysiskt inaktiv livsstil. The Health Belief Model utgjorde studiens teoretiska referensram. En tematisk innehållsanalys med en deduktiv ansats användes när det insamlade datat processades. Resultat: 16 subkategorier hittades som svarade på forskningsfrågorna och fyra av dessa var mer framträdande än de andra: Kamratskap och social hälsa, Valmöjligheter, Fysisk Aktivitet på Recept (FaR®) och Ingen rädsla eller oro. Temat Hinder stod ut jämfört med övriga teman då det innehöll ett större antal subkategorier. Slutsats: Det fanns aspekter inom både hälso- och sjukvård samt på samhälls- och individnivå som påverkade deltagarnas motivation till en ökad fysisk aktivitet. Ytterligare forskning behövs dock inom det här området. Inte enbart på vad som generellt motiverar äldre vuxna till en aktiv livsstil, utan också vad som specifikt motiverar de individer som är i störst risk för skörhet eller redan är sköra.

I den här uppsatsen är syftet att studera hur unga vuxna, i åldern 20 till 35, resonerar kring kriser och sin egna krisberedskap samt hur deras resonemang kan förstås. I urvalet för studien har syftet varit att intervjua både kvinnor och män som är bosatta antingen i en stad eller utanför en stad, mer definierat stadsområde eller landsbygd. Urvalet har gjorts för att kunna se eventuella skillnader beroende på geografiskt placerad bostadsplats eller beroende på kön. Empirin för studier har samlats in genom tio strukturerade intervjuer baserade på fyra teman: bakgrundsfrågor, krissituationer, upplevt ansvar och syn på framtiden. I det analytiska arbetet framkom tre teman och ett av dessa var att några av informanterna visade ett mycket engagerat förhållningssätt till krisberedskap, vilket visade sig genom att de antingen var pålästa, hade förberett en plan eller att de hade materiella saker hemma, eller alla tre delar. Ett andra tema var att några av informanterna visade på ett minimalt engagerat förhållningssätt till krisberedskap, vilket visade sig genom att det inte hade varken tänkt på det eller förberett sig. Ytterligare ett tema som framkom var att några av informanterna visade på en vilja att hjälpa till vid händelse av en kris. Studien har visat att personerna som deltagit resonerar på olika sätt kring kriser och krisberedskap; antingen anser de att det är deras egna ansvar, antingen så anser de att det är någon annans ansvar eller så anser de att det finns ett gemensamt ansvar. Resultatet har analyserats med tillit och det imaginära som teoretiska utgångspunkter, där det har visat sig att informanternas erfarenheter påverkar vilka intressen och värderingar som de har idag.