Depression hos äldre personer är ett allvarligt sjukdomstillstånd som kan leda till minskad livskvalitet samt ökad mortalitet och morbiditet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av depression hos personer över 60 år. En kvalitativ litteraturstudie med en manifest innehållsanalys som baserats på åtta vetenskapliga artiklar genomfördes med hjälp av databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att befinna sig i en främmande värld; Att känna sig ensam, övergiven och i behov av stöd; Att inte känna igen den egna kroppen; Att försöka anpassa sig till det sociala livet samt klara av vardagen. Resultatet visade att det finns ett stort behov av stöd till äldre personer med depression för att livskvaliteten ska kunna förbättras. Personer hade även individuella sätt att hantera sin situation och sjukdom. De upplevde känslor som hjälplöshet, hopplöshet, förtvivlan och ensamhet. Slutsatsen av denna litteraturstudie var att det krävs kunskap om vad depression betyder för personen som har drabbats för att kunna ge ett bemötande och god vård som bygger på förståelse.

I Sverige lever cirka 800 000 personer med astma, vilket gör att sjukdomen klassas som en folksjukdom. Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom med olika svårighetsgrader som medför konsekvenser i det vardagliga livet. Syfte: Att belysa vuxna personer upplevelser av att leva med astma. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Samtliga artiklar har sökts fram i Cinahl, pubmed och PsycInfo. Resultat: Resultatet baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån meningsbärande enheter framkom tre huvudkategorier: Begränsningar i vardagen, Att förhålla sig till sjukdomen och Behov av kunskap och stöd. Under Begränsningar i vardagen framkom subkategorierna: Fysiska begränsningar, Sociala begränsningar och Emotionella begränsningar. Under Att förhålla sig till sjukdomen framkom subkategorierna: Inte kunna acceptera sjukdomen och Lära sig leva med sjukdomen. Under Behov av kunskap och stöd framkom subkategorierna: Information och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och Socialt stöd. Slutsats. Svårigheter att andas medförde känslor som oro, rädsla, nedstämdhet och frustration hos personer med astma. Vardagslivet påverkades negativt i form av att undvika sociala tillställningar och ledde till en stor påverkan emotionellt. Personer med astma upplevde brist på information och därmed avsaknad av kunskap om sin sjukdom. Det fanns svårigheter att acceptera sin astma vilket ledde till att personerna förnekade att de var sjuka och skämdes när symtomen uppkom oförutsägbart. För att få kontroll över sin sjukdom och att lära sig leva med astma krävdes det acceptans och att lära känna sina symtom samt begränsningar. / In Sweden there are approximately 800 000 people living with asthma, which classifies it as a public disease. Asthma is a chronic inflammatory airway disease with varying degrees of difficulty that have consequences in everyday life. Aim: To illustrate adult asthmatic persons experiences of the disease. Method: The study was conducted as a general literature study with inductive approach. All articles have been searched in Cinahl, pubmed and PsycInfo. Result: The result was based on ten qualitative scientific articles. After coding the material three main categories emerged: Limitations in everyday life, Relating to the disease, The need for knowledge and support. Under Limitations in everyday life the associated subcategories are: Physical limitations, Social limitation and Emotional limitation. Under Relating to the disease are the associated subcategories: Not being able to accept the disease and Learning to live with the disease. Under Need for knowledge and support are the associated subcategories: Information and support from healthcare professionals and Social support. Conclusion: Breathing difficulties causes feelings such as anxiety, fear, depression and frustration. That everyday life is adversely affected in the form of avoiding social situations leads to a large impact emotionally. Several people with asthma experienced a lack of information and lack of knowledge of the disease. There are difficulties in accepting there asthma, which leads to the persons denying that they were sick and they felt ashamed when the symptoms appeared an predictable. In order to gain control of their disease and learn to live with asthma required acceptant and to get to know their symptoms and limitations.

Bakgrund: Cancer drabbar människor i alla delar av livet, frekvensen ökar bland äldre men även barn och unga drabbas. Unga vuxna är en definition på individer i åldrarna 18-30 år. Detta åldersspann kantas ofta av stora förändringar hos individen. Utbildning, jobb och relationer är faktorer som utvecklar identiteten och denna utveckling kan påverkas av sjukdomen. Bredare kunskaper i av individers erfarenheter kan underlätta sjuksköterskans arbete med att främja hälsa och minska lidande för individerna. Syfte: Beskriva unga vuxnas erfarenheter av att leva med cancer. Metod: litteraturstudie med deskriptiv design utifrån tio kvalitativa- och två kvantitativa vetenskapliga artiklar. Huvudresultat Deltagarna upplevde identitetsförändringar i samband med sjukdomen och dessa förändringar påverkade självbild och livskvalité. Sociala relationer påverkades av sjukdomen, dessa kunde stärkas eller försämras. Socialt stöd var viktigt, både från vårdpersonal och anhöriga. Deltagarna handskades med sjukdomen med hjälp av olika copingstrategier. Inom vården beskrevs ett behov av bättre information och mer kompetent personal. Deltagarna önskade flera förändringar i sjukhusmiljön, dessa innefattade inredning, mer aktiviteter och att vårdas med jämngamla individer. Slutsats Unga vuxnas erfarenheter av cancer tyder på att identitetsproblem ofta uppstår till följd av sjukdomen. Som sjuksköterska är det viktigt att se till patientens och anhörigas behov. Det är viktigt att sjuksköterskor som jobbar med dessa människor har goda kunskaper om sjukdomen och behandling för att kunna ge adekvat vård och information. Sjukhusmiljön dessa människor vårdas i bör anpassas så jämngamla individer vårdas ihop. Professioner omkring sjuksköterskan bör användas flitigt såsom präst, kurator och även stödgrupper. / Background: Cancer affects people in all parts of life, the frequency increases among the elderly, but children and young adults are also affected. Young adults are a definition of individuals aged 18-30. This age range is often lined by major changes in the individual’s life. Education, jobs and relationships are factors that develop the identity and this development can be affected by the disease. Broader knowledge of individuals' experiences can facilitate the nurse's work in promoting health and reducing suffering for the individuals. Purpose: To describe young adults' experiences of living with cancer. Method: Literature study with descriptive design based on ten qualitative- and two quantitative scientific articles. Main Results: Participants experienced identity changes in connection with the disease and these changes affected self-image and quality of life. Social relations were affected by the disease, which could be strengthened or impaired. Social support was important, both from healthcare professionals and relatives. Participants dealt with the disease using various coping strategies. In health care, a need for better information and more competent staff was described. The participants wanted several changes in the hospital environment, these included interior design, more activities and to be cared for with individuals of equal age. Conclusion: Young adults' experiences of cancer indicate that identity problems often arise as a result of the disease. As a nurse, it is important to consider the needs of the patient and the relatives. It is important that nurses who work with these people have good knowledge of the disease and about the treatment to be able to provide adequate care and information. The hospital environment in which these people are cared for should be adapted so that equal-aged individuals are cared for together. Professionals around the nurse should be used extensively, such as priests, counsellors and support groups.

Cause-related Marketing är en marknadsföringsmetod vilken har använts flitigt av företag inom olika branscher, en metod som både bemötts av hyllningar och kritik. Studier har gjorts i hur metoden påverkar ett företags varumärkesbild, men då CRM har fått en nyare skepnad fanns det en relevans i att undersöka huruvida den nyare formen av CRM påverkar varumärkesbilden. Studien ämnade mer specifikt att studera Gillettes kampanj “The Best Men Can Be” från januari 2019 och hur den påverkade unga konsumenters varumärkesbild. En kvalitativ studie har utförts där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för insamling av data. Respondenterna delades in i två målgrupper - män och kvinnor. Vidare baserades de semistrukturerade intervjufrågorna på Kapferers identitetsprisma. Resultatet visade att konsumenters varumärkesbild påverkades av CRM, mer specifikt av den aktuella kampanjen. Resultatet indikerade att varumärkesbilden förbättrades hos kvinnor men försämrades hos män​.

Denna studies syfte var att undersöka hur män i Sverige som fått en sen ADHD diagnos upplever sitt liv med ADHD. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av tre mäns självbiografiska böcker. Resultatet visade att ett liv med ADHD för män innebar till stor del svårigheter, vilket medförde många olika känslor. Studien visade också att ADHD diagnosen kunde underlätta situationen för männen, men att det fortfarande fanns svårigheter efter att de fått ADHD diagnosen. Studien visade även hur mycket det sociala livet och samhällets syn påverkade männens upplevelser, känslor, självkänsla och vardag. Studien visade därmed att samhällets normer och förväntningar inte är anpassade för de med ADHD. Studien visade att det därför är viktigt att utföra flera studier om hur samhället ser på funktionsvariationer, vilket leder till att man kan utveckla förebyggande arbeten. Därmed kan samhället bli mer anpassat för alla. / This study aims to review how men in Sweden who received a late ADHD diagnosis experience their lives with ADHD. The study conducted through a qualitative content analysis of three men's self-biographies. The result showed that life with ADHD for men causes difficulties. The study also showed that ADHD diagnosis could facilitate the situation for the men, but that it still existed difficulties after receiving the ADHD diagnosis. The study showed how much social life and society's view influenced men's experience, feelings, self-esteem, and daily life. However, the study showed that society has norms and expectations which are not adapted for people with ADHD. The study illustrated that it is therefore essential to carry out several studies about how society sees function variations. This can develop better conditions for people with disabilities. Consequently, society can be more adapted to everyone. According to the study, the society can be more adapted to everyone.

Bakgrund: Depression är en ledande orsak till ohälsa världen över och depressiva symtom är idag vanligt förekommande hos normalbefolkningen. Fysisk aktivitet har visat sig ha god effekt på att minska depressiva symtom och rekommenderas som alternativ eller kompletterande behandlingsmetod. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av fysisk aktivitet hos personer som lider av depression eller depressiva symtom. Metod: Resultat från sju artiklar sammanfattades i denna litteraturstudie med hjälp av en integrerad analys. Vald teoretisk referensram är begreppet livskraft. Resultat: Två huvudkategorier identifierades under analysen, positiva upplevelser och negativa upplevelser. Utifrån dessa två huvudkategorier uppstod tre respektive två underkategorier. Resultatet visade att personer som lider av depression eller depressiva symtom till stor del hade positiva erfarenheter av fysisk aktivitet. Negativa erfarenheter förekom också, men inte i lika stor utsträckning som de positiva erfarenheterna. Slutsats: Slutsatsen visar att upplevelserna av fysisk aktivitet hos personer som drabbats av depression eller depressiva symtom var övervägande positiva. Däremot visade resultatet också att all typ av fysisk aktivitet inte passar alla människor. Det är därför viktigt att de professioner som möter denna patientgrupp bär med sig kunskapen om att enskilda patienter kan påverkas olika av fysisk aktivitet.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som orsakar nedsatt välbefinnande och försämrad livskvalité. Vanliga tillstånd av psykisk ohälsa är depressioner och ångestsyndrom. Unga vuxna är en utsatt grupp där den psykiska ohälsan fortsätter att breda ut sig hos. Syftet med studien var att undersöka vad unga vuxna vet om orsakerna till psykisk ohälsa och vad det finns för stöd att få. En kvalitativ metod användes för att besvara studiens frågeställningar. Datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer och ett målinriktat urval användes för att rekrytera intervjupersoner som utgjordes av sex unga vuxna mellan 20–29 år som var antingen studerande eller yrkesverksamma. Det insamlade materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet visade att psykisk ohälsa kännetecknas av förlorad meningsfullhet, negativa tankar och kan yttra sig i försämrad koncentrationsförmåga som medför prestationssvårigheter. Det befintliga stödet vid psykisk ohälsa uppfattades otillräckligt med för långa väntetider och behov av andra insatser än medicinering. Orsaker till psykisk ohälsa uppfattas vara om individen upplevt ett trauma eller ställer för höga krav på sig själv. I resultatet framkom att individer jämför sig via sociala medier och i strävan efter kroppsideal och ett perfekt liv. Studien tyder på att sociala medier har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa hos unga vuxna ökar och behovet av vårdinsatser blir större. Anhöriga ses numer som en resurs i dessa vårdinsatser. Trots detta visar tidigare forskning att samhällets insatser för att främja anhörigkontakterna delvis är undermålig. Kommunikation och samarbete mellan anhöriga och vårdpersonal är ett område som lyfts fram som ett av problemområdena. Syftet med denna studie var att undersöka och skapa en djupare förståelse om föräldraskap till barn med långvarig psykisk sjukdom. Detta genom att beskriva hur vårdpersonalen upplever mötet med föräldrar till barn med psykisk sjukdom.          Studien utfördes med intervjuer av fyra personer som arbetade inom olika vårdinrättningar som kom i kontakt med föräldrar till vuxna barn med psykisk sjukdom och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultaten redovisades med tre teman: Vårdpersonalens perspektiv, Förälders perspektiv och Framtid. Resultatet visade på problematiken kring föräldrarnas misstro gentemot vårdinsatser men jämfört med tidigare forskning framkom att alla fyra intervjupersoner upplevde till största delen bra möten med dessa föräldrar. Återkommande faktorer som skulle kunna förbättra eventuella problem framkommer där tid, information och kunskaper är viktiga komponenter. Resultaten visade även betydelsen av bra arbetsmiljö och vikten av en professionell chef. / Abstract Mental illness amongst young adults is increasing and the need for care interventions becomes greater. Relatives are now seen as a resource in these care interventions. In spite of this, previous research shows that society's efforts to promote contacts with relatives are partly substandard. Communication and cooperation between relatives and healthcare professionals is an area highlighted as one of the problem areas. The purpose of this study was to investigate and create a deeper understanding about parenting to children with long-term mental illness. This is by describing how health professionals experience the meeting with parents of children with mental illness.           The study was conducted with interviews of four people working in different health care institutions that met parents of adult children with mental illness and were analyzed through qualitative content analysis. The results were reported with three themes: Healthcare professionals ' perspective, Parent's perspective and future. The result showed the problem of parental distrust in care, but was in relation to previous research relatively positive, that all four respondents experienced mostly good meetings with these parents. Recurring factors that could improve potential problems arise where time, information and knowledge are important components. The results also showed the importance of a good working environment and the importance of a professional manager.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom som orsakas av att immunförsvaret angriper betacellerna i pankreas vilket medför insulinbrist. Denna formen av diabetes kan enbart behandlas med insulin. Individer som lever med diabetes mellitus typ 1 kan ha en förkortad livslängd, vilket till stor del beror på uppkomna komplikationer till följd av sjukdomen. Individens beslutsfattande gällande levnadsvanor är direkt avgörande för individens hälsa. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt där samtal om levnadsvanor är av största vikt. Syfte: Syftet med denna studien var att beskriva hur vuxna individer med diabetes mellitus typ 1 upplever att deras levnadsvanor har påverkats av sjukdomen.  Metod: Studien är baserad på en kvalitativ design med en induktiv ansats. Litteraturstudien utgick ifrån fyra patografier och analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet baserades på två huvudkategorier och fem underkategorier. Kategorierna återspeglar vuxna individers upplevelser av hur levnadsvanor har påverkats av sjukdomen diabetes mellitus typ 1. Huvudkategorierna är att behöva planera kostintag och att behöva planera fysisk aktivitet. Slutsats: Resultatet ger en inblick i hur vuxna individer upplever att diabetes mellitus typ 1 har påverkat deras levnadsvanor. Det framkom att sjukdomen har utgjort en ny form av planering kring kosten och den fysiska aktiviteten. Individerna upplevde att förändringar av gamla levnadsvanor var av vikt för att undvika komplikationer som diabetes mellitus typ 1 kan medföra. Resultatet riktar sig i första hand mot vårdpersonal, det kan tillämpas som en vägledning i mötet med patienterna.

Bakgrund: Runt om i världen drabbas många individer av en cancerdiagnos. Statistiken för 2017 visar att cirka 67 000 individer i Sverige fick en cancerdiagnos, där cirka 800 av dessa individer är unga vuxna mellan 16 till 30 år gamla. Som ung vuxen och drabbas av en cancerdiagnos kan få en total vändning när de befinner sig mitt i att starta ett eget liv och karriär. Dessa unga vuxna är en extra utsatt grupp i samhället där de känner att de varken passar in på en barnavdelning eller en vanlig onkologisk avdelning. Det är viktigt att belysa detta ämnet så sjuksköterskan kan få en bättre förståelse i hur unga vuxna upplever sin diagnos och sjukdomstid samt den livskris detta medför för att på bästa sätt kunna bemöta och hantera deras tankar och känslor som uppkommer. Syfte: Var att beskriva unga vuxnas upplevelser av sin cancersjukdom. Metod: En kvalitativ innehållsanalys baserad på tre patografier genomfördes i denna studie. De tre patografierna analyserades enligt Lundman och Hällgren - Graneheims innehållsanalys där en manifest ansats användes.  Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier och elva underkategorier. Huvudkategorierna är Känslomässig påfrestning, ofrivilliga förändringar och drivkraften i min cancersjukdom som tillsammans med de elva underkategorierna beskriver hur det är att vara ung vuxen och drabbas av en cancersjukdom, hur de reagerar och tar sig genom den nya situation de står inför samt alla oklara tankar på döden och framtiden. Slutsats: De unga vuxna upplever en tydlig förändring efter besked att de drabbats av cancer, framförallt märks en tydlig förändring i vardagen men även fysiskt och psykiskt, vilket tar mycket energi av de unga vuxna. Med hjälp av resultatet som framkom i denna studie kan sjuksköterskor och övrig vårdpersonal dra nytta av kunskapen i mötet med en ung vuxen som insjuknat i en cancersjukdom, för att bemöta och vårda dem på ett så optimalt sätt som möjligt.