Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta ståndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svårt att inkluderas på svensk arbetsmarknaden på grund av diskriminering, på grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gått genom det svenska skolsystemet står det kvar ett hinder för dem att inkluderas på arbetsmarknaden på grund av fördomar. Det är deras berättelser om den ”osynliga muren” som skiljer dem från arbetsmarknaden som är uppsatsens empiri. Arbetsgivare kan hävda att arbetet är för okvalificerat för akademiker eller att de arbetssökande saknar arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingens insatser verkar  inte heller slå hål på muren. Det egna sociala nätverket innefattar inte kontakter som leder till arbete och en anställning. Utestängda från gemenskapen på arbetsmarknaden kan de unga vuxna invandrarakademiker berätta om hur de söker sig till andra invandrare i samma situation. De trivs med att dela sina upplevelser och känslor med dem. / The investigation is about young academician immigrants, who have studied engineering, economy, policy of economy, broadcast communication and business and IT management. The aim from this investigation is to look at the reasons that lead to the discrimination at the labor market, and investigate how the young academician immigrants deal with this discrimination. The main theories in this investigation are: the ethnicity, the signal and filter, Exclusion/inclusion and Habitus. The result I have reached when investigating the experience of the unemployment young graduated immigrants and the difficulties they face when getting involved or engaged in the Swedish labor market, because of discrimination and their ethnic background. Despite the fact that they don’t come from Swedish origin, but they did study at Swedish national programs still, they are excluded from the labor market, because of prejudice. The young graduated immigrants feel that there a huge gap between them and the Swedish labor market. When searching for jobs some of the employers reject giving chances to those unemployed immigrants. So the only way for them was to build a social relationship with other immigrants who might help in a way and this might also lead to difficulties at the labor market.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsättningen Aspergers syndrom själva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet på arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. Frågeställningarna har avsett att beskriva deras egen syn på arbete och stöd i samband med detta samt svårigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd på arbetsplatserna som kunde hjälpa dem att strukturera och begränsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen använt teorin om supported employment. Studien har visat att arbetet i sig inte är det viktigaste, utan även den sociala gemenskap som det innebär. Respondenterna beskrev att de både ville ha social gemenskap och vara delaktiga, men uppgav samtidigt svårigheter med socialt samspel och att avläsa sociala koder. Vi har använt teorin KASAM som ett redskap i analysen. Vår studie visade för att ett arbete ska kännas meningsfullt var det viktigt att arbetsuppgifterna motsvarade respondenternas utbildning, kunskaper och erfarenheter och detta uttrycktes på olika sätt. Genom att sprida kunskap om Aspergers syndrom i form av föreläsningar kunde respondenterna även fungera som ett stöd för andra.

Studiens syfte var att beskriva upplevelse av hälsa och välbefinnande hos vuxna personer med Typ 1 Diabetes Mellitus (T1DM). Jämförelser gjordes även mellan kön och åldrar. Urvalet gjordes från medlemmar i Gävleborgs Diabetesförbund och bestod utav 56 personer (kvinnor n 30, män n 26) med ett åldersspann mellan 19-76. Använd datainsamlingsmetod var en förkortad och översatt version av mätinstrumentet Ryff’s Psychological Well being Scale. Enkäten bestod utav 18 frågor inom de 6 dimensioner som instrumentet består utav: Självacceptans, positiva relationer med andra, autonomi, levnadskontroll, meningen med livet samt personlig utveckling. Resultatet visade att gruppen T1DM skattade sig generellt högt inom hälsa och välbefinnande men lägst inom dimensionen autonomi och högst inom positiva relationer med andra. Statistisk signifikans framkom vid jämförelse av åldersgrupperna 19-39 och 40-60 inom dimensionerna meningen med livet samt personlig utveckling där gruppen 19-39 skattade sig högst inom båda dimensionerna. Statistisk signifikans kunde även påvisas vid jämförelse av samtliga 3 åldersgrupper inom dimensionen meningen med livet där gruppen 19-39 skattade sig högst och 61+ lägst. Slutligen kunde statistisk signifikans påvisas mellan könen inom dimensionen positiva relationer med andra där kvinnorna skattade sig högre än männen. Vidare forskning behövs inom området som rör personer med T1DM för att förbättra allmän hälsa och välbefinnande. / The aim of this study was to describe the experience health and well-being among adults with type 1 diabetes mellitus (T1DM). Comparison was made regarding sex and age. The sample was taken from Gävleborgs Diabetesförbund and consisted of 56 persons (women n 30, men n 26) aged between 19 and 76. Health and well-being was measured with a shortened translated 18 item version of the instrument Ryff’s Psychological Well being Scale. The 18 items describe the 6 dimensions of the instrument which it is built on: self-acceptance, positive relationships with others, autonomy, environmental mastery, purpose in life and personal growth. The result shows that the group T1DM estimated themselves generally high in health and well-being but lowest in the dimension autonomy and highest in positive relations with others. Statistical significance was shown in comparison between age groups 19-39 and 40-60 in the dimensions purpose in life and personal growth, where the group 19-39 estimated themselves highest in both dimensions. Statistical significance was also demonstrated in comparison between all age groups in the dimension purpose in life, where the group 19-39 estimated themselves highest and 61+ lowest. Finally, statistical significance was shown between the sexes in the dimension positive relations with others, where the women estimated themselves higher than the men. Further research is needed in the area that involves persons with T1DM to improve their general health and well-being.

Antologin syftar till att belysa olika boendeförhållanden i välfärdsstaten Sverige. Utifrån aspekter som, Miljonprogramsförorter, unga vuxnas och hemlösas boendesituation har vi belyst de olika boendeförhållandena. Vi vill lyfta fram boende som ett livsvillkor och dess betydelse för en individs identitetsskapande. För att få en förståelse för detta har vi utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod, då vi använt oss av fältobservationer och forskningsintervjuer. Det insamlade datamaterialet har vi analyserat utifrån Grundad teori som är en induktiv analysmetod där forskaren utgår förutsättningslöst och inte har en på förhand given teori. Denna analys har vi kopplat till teorier om identitetsskapande, socialisation och Bourdieus teorier kring habitus och smak. För att få en djupare förståelse av boendesituationen har vi givit ett historiskt perspektiv på boende i Sverige. En viktig slutsats i alla fyra bidrag är att ekonomin spelar en avgörande roll för individens möjlighet på bostadsmarkanden. Individens tidigare erfarenheter präglar hans eller hennes val av boende senare i livet. Den centrala slutsatsen i studien är att boende är ett livsvillkor som är viktigt för individens identitetsskapande, då boendesituationen är en markör för individens position i samhället.

Bakgrund: I Sverige är prevalensen av diagnosen Aspergers syndrom cirka 7,2 till 11 per 10 000 individer. Aspergers syndrom definieras som ett omfattande tillstånd med flera typiska drag från det autistiska spektrumet men med en normal eller hög intelligensnivå. Genom att beskriva hur det är att leva med Aspergers syndrom kan en ökad förståelse uppnås för denna typ av sociala och känslomässiga svårigheter. Syfte: Att belysa hur det är att leva med Aspergers syndrom ur ett individperspektiv. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och elva vetenskapliga artiklar granskades kritiskt, analyserades och resulterade i fem kategorier. Resultat: Resultatet visade att personer som lever med Aspergers syndrom har: en önskan att passa in i samhället, svårigheter att etablera relationer, svårigheter med kommunikation, upplever emotionella hinder samt har ett stort behov av familjens stöd. Slutsats: En ökad kunskap om hur det är att leva med Aspergers syndrom kan underlätta för sjuksköterskor att samarbeta och kommunicera med personer som lider av detta syndrom

Sexualitet är ett grundläggande behov hos människor och påverkar individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Skolan fungerar som en viktig arena för att främja unga vuxnas sexuella hälsa och sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan ha stor betydelse för unga vuxnas utveckling. Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk i svenska skolor sedan år 1955. Trots det visar en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i svenska skolor från år 1999 att kvaliteten på undervisningen är ojämn både mellan olika skolor och inom varje enskild skola. Syftet med denna studie var att studera hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i Sörmlands högstadie- och gymnasieskolor. En enkätundersökning har skickats ut till samtliga högstadie- och gymnasieskolor i Sörmland för att undersöka sex- och samlevnadsundervisningens omfattning, innehåll samt kvalitet. Resultatet visade att majoriteten av högstadie- och gymnasieskolorna bedriver sex- och samlevnadsundervisning och det vanligaste innehållet i undervisningen är STI, sexualitet, könsroller, relationer, kärlek samt preventivmedelsinformation. Hälften av skolorna samarbetar med en annan verksamhet i undervisningen och en tredjedel av skolorna har fastställda mål för hur sex- och samlevnadsundervisningen ska bedrivas. Slutsatsen är att undervisningen i vissa skolor bör utgå mer från ett främjande perspektiv och fler skolor behöver mål för sex- och samlevnadsundervisningen och utvärdera undervisningen i större utsträckning. / Sexuality is a fundamental need for humans and influences the individuals experience of health and well-being. The school serves as an important arena to promote adolescents sexual health and sex education in schools can have significant effects on adolescents` development. Sex education has been mandatory in Swedish schools since the year 1955. A quality review shows inequality in sex education in Swedish schools, both between schools and within each school. The aim of this study was to investigate how sex education is implemented in Sörmlands schools from grade seven to grade twelve. A questionnaire was sent out to all schools from grade seven to grade twelve in Sörmland to investigate sex educations extent, content and quality. The result showed that the majority of the investigated schools have sex education and the most common contents is STI, sexuality, gender roles, relationships, love and birth control information. Half of the schools collaborating with others in sex education and a third of the schools have set targets for the sex education. The conclusion is that sex education in some schools should be more of a promotion prospects and more schools need to set targets for the sex education and evaluate the sex education to a greater extent.

No description available.

Schizophrenia can cause symptoms such as auditory hallucinations, delusions, emotional blunting, apathy and lack of motivation. These result in a diminished ability to participate in daily activities and bring the client group into the domain of occupational therapists. The purpose of this literature review is to compile the latest findings in occupational therapy interventions for individuals with schizophrenia. Furthermore guidance regarding the utility of the interventions will be given based on the author’s assessment of the evidence in the 22 articles included. The articles were sorted into eight categories. The main results show that the Patient education category reduces relapse frequency, and the Rehabilitation to receive work category is most effective through supported work. The Cognitive functioning category shows a good effect on memory and thought processes. The categories Social skills, Rehabilitation through work, Group therapy and Skills training in ADL show only tendencies towards the effect of the interventions. No guidelines could be given in the Art therapy category. The aims of this literature review were fulfilled. However, guidance in the utility of the interventions is restricted because of the often low levels of evidence. Further research is required into the effects of interventions for people with schizophrenia. / Schizofreni är ett svårdiagnostiserat tillstånd som kan innefatta symptom så som hörselhallucinationer, vanföreställningar, känslomässig avtrubbning, apati och brist på motivation. Sjukdomen medför att förmågan att delta i dagliga aktiviteter minskar, och därför har arbetsterapeuten en viktig roll i arbetet med klientgruppen. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa de senaste elva årens forskningsrön kring arbetsterapeutiska interventioner för personer med schizofreni och att utifrån studiernas nivå av evidens ge vägledning gällande interventionernas bevisade användbarhet. Vägledningen baseras på författarnas granskning och bedömning av de 22 inkluderade artiklarnas evidensnivå. Artiklarna delades in i åtta kategorier. Huvudresultaten är att kategori Patientutbildning har god inverkan på klienternas återfallsfrekvens, samt att Rehabilitering för att erhålla arbete sker effektivast genom arbete med stöd. För kategorin Kognitiv funktion framkommer att god effekt på minne och tankeprocesser kan åstadkommas. Kategorierna Sociala färdigheter, Rehabilitering genom arbete, Gruppterapi och Färdighetsträning i ADL visade endast tendenser till att ge effekt. Inga riktlinjer kunde ges i kategorin Konstterapi. Denna litteraturstudie uppfyller sitt syfte, men då evidensnivån på de artiklar som hittats oftast var låg begränsas möjligheten till vägledning för användningen av interventionerna. Författarna ser ett behov av vidare forskning som utreder effekterna av arbetsterapeutiska interventioner för personer med schizofreni.

Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex ungdomar. Syftet var att ta reda på mer om ungdomars nätvanor och vad de tyckte om vuxnas närvaro på nätet. Vad gäller synen på vuxna på nätet har studien utgått specifikt från ett projekt på Fryshuset i Stockholm som kallas Nätvandrarna. Nätvandrare finns tillgängliga som stödjande vuxna på olika ungdomssajter. Studien ämnade även att ta reda på huruvida socialtjänstens närvaro på Internet skulle upplevas av ungdomar och hur mycket kontroll föräldrarna hade. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur ser ungdomarna på det här med nätvandrare? Kan ungdomar verkligen tänka sig att vända sig till vuxna på nätet för att få råd och stöd? Tycker ungdomarna att deras föräldrar har kontroll på deras internetanvändande? Hur skulle en myndighet som socialtjänsten kunna nå ut till ungdomar på nätet på ett bra sätt? Genomförda intervjuer analyserades med hjälp av tidigare forskning, symbolisk interaktionism och meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av de intervjuade ungdomarna använde Internet dagligen och det främsta användningsområdena var kommunikation och informationssökning.  Samtliga medverkande i studien var väl medvetna om riskerna med Internet. Ingen hade dock några regler för hur de fick använda internet av föräldrarna  Resultatet visade även på att ungdomarna överlag var positivt inställda till vuxna på nätet så länge de inte lade sig i allt för mycket. Sammantaget sågs Nätvandrarna som något bra. Gemensamt om socialtjänsten var att de tyckte det skulle vara en bra ide att socialtjänsten hade en egen sida dit man skulle kunna vända sig för snabb och enkel kontakt.

The purpose of this study was to examine how Swedish high school students view school staff members, in general, but in particular school counselors. The research questions focused on getting the students descriptions of the staff members roles and functions within the school. The study was conducted using focus group interviews. The answers were divided into themes and then analyzed using role theory and previous research. The results showed that the students relationships with family, friends and previous knowledge about the staff members in school, affects their willingness to seek the support of school staff members. For a student in need of support to approach a school counselor, it's important that the student has previously been acquainted with them. There is no general consensus among students on what a school counselor's tasks consists of. It is also rare that a student will voluntarily contact a school counselor themselves if they don't feel they know them well. The experience students get when interacting with staff members at school affects the students decisions regarding who to approach when in need of support.