Förståelighet innebär hur väl lyssnaren förstår vad talaren menar (Hartelius & Lohmander, 2008). Barn med språkstörning har ofta en nedsatt förståelighet (Nettelbladt, 2007). Föreliggande studie syftar till att undersöka huruvida det föreligger någon skillnad mellan jämnåriga barns och vuxnas förståelse av ett svårförståeligt barn med språkstörning. Icke-familjära lyssnare genomförde lyssnarbedömningar i form av ordidentifiering. Lyssnarna bestod av tio vuxna (22-67 år) samt elva förskolebarn (4;1-5;6 år). Materialet de bedömde utgjordes av 23 ord, yttrade av en pojke (4;9 år) med diagnosen generell språkförsening (F80.2B). Materialet härrörde från spontantal och benämning av bilder från testet ”OrdRacet” (Eklund, 1996). De vuxna bedöarna fick äenskatta, på en skala från ett till fem, hur säkra de var i sin bedömning. Barnen uppfattade i genomsnitt 2,0±0,9 (8,7 %) ord korrekt och de vuxna 3,7±1,2 (16 %) ord korrekt. Denna skillnad var signifikant, p=.004. Skattning av säkerhet i bedömning för vuxna lyssnare gav ett genomsnittligt värde på 2,5±0,9. Studiens resultat visade att barn med språkstörning kan ha stora svårigheter att göra sig förstådda, särskilt bland jämnåriga barn. Därför är det av yttersta vikt att logopedisk intervention har målsättningen att förbättra barnens förståelighet. / The definition of intelligibility is how well listeners understand what speakers intend to say (Hartelius & Lohmander, 2008). Children with language impairment often have a reduced intelligibility (Nettelbladt, 2007). The aim of the present study was to investigate whether there is any difference between peers and adults in the understanding of an unintelligible child. 21 non-familiar listeners, ten adults (22-67 years) and eleven preschool children (4;1-5;6 years), carried out intelligibility assessments in terms of word recognition. The material consisted of 23 words uttered by a boy (4;9 years) diagnosed with language impairment, with both expressive and receptive difficulties. The material was derived from spontaneous speech and picture naming from the test "OrdRacet" (Eklund, 1996). The adult listeners were asked to rate their degree of confidence in judgement, on a five point scale. The children recognized at average 2.0±0.9 (8.7%) words correct and the adults 3.7±1.2 (16 %) words correct. This difference was statistically significant, p=.004. The adults’ listenerassessment of how sure they were in their word recognition gave a mean value of 2.5±0.9. The results indicated that children with language impairment may have great difficulties making themselves understood especially among peers. It is therefore important that intervention targets the intelligibility of their speech.

Uppsatsens syfte är att belysa hur samhällsutvecklingen avspeglas i barnbilderböcker och hur barn och vuxna inom sjukvården framställs. De barnböcker som ingår i undersökningen är När Lasse Larsson åkte ambulans av Ann Mari Falk och Tord Nygren (1966), Emma hos doktorn av Gunilla Wolde (1977), Malin på besök hos doktorn av Bengt Fahlström (1983), Aj! eller när jag hamnade på sjukhus av Ann Forslind (1994) och Händiga Hanna lagar pappa av Titti Knutsson & Lisen Adbåge (2007). Utifrån metoden och teorin kritisk diskursanalys belyses böckerna, och textanalyserna kompletteras med analys av bild och grafisk form. Resultatet visar att budskapet framförs allt mer i bilderna. Olika former av påverkan från medier i det omgivande samhället, och samverkan mellan bild, text och grafisk form blir tydligare än i de tidigare böckerna. Det omgivande samhället och dess värderingar avspeglas i barnböckerna genom tidstypiska familjekonstellationer, hemmiljöer och arbetslivsskildringar och i relationen mellan barn och vuxna i sjukvården.

<p>Att det aldrig är för sent att utveckla sin läs- och skrivförmåga är det bärande temat i denna uppsats. Syftet är tvåfaldigt: dels är avsikten att skapa en förståelse för de svårigheter vuxna med läs- och skrivsvårigheter har att brottas med, dels att lyfta fram de framgångsfaktorer som, enligt verksamma pedagoger i vuxenutbildningen, präglar effektiva utbildningsinsatser för vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter.</p><p>I tre litteraturstudier belyses läs- och skrivsvårigheter hos vuxna utifrån olika perspektiv. Översikt ett beskriver hur vuxna med läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas i olika styrdokument för vuxenutbildningen. I översikt två redogörs för det komplexa fält som läs- och skrivsvårigheter hos den vuxna individen utgör och i den tredje översikten åskådliggörs självbildens betydelse för individer med läs- och skrivsvårigheter.</p><p>I en enkätstudie ges en bred bild av hur 35 pedagoger som arbetar med särskilda insatser till vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter betraktar sina insatser, vad de exempelvis lägger vikt vid i sin undervisning, vilket behov av kompetensutveckling de har och, inte minst, vad de räknade som framgångsfaktorer för effektiva insatser.</p><p>Enkätstudiens resultat bekräftar i stort den tidigare forskning som gjorts inom området när det gäller effektiva insatser. Praktiska förutsättningar i form av ett inbjudande ”yttre rum” med möjlighet till lugn och ro, ”time on task” samt tillgång till teknisk kompensation anges som viktiga villkor för en framgångsrik lärsituation. Pedagogens accepterande förhållningssätt och förmåga att stärka individens självbild, liksom ett varierat arbetssätt som präglas av metodisk mångfald framstår också som väsentliga faktorer. Mindre än hälften av pedagogerna ansåg dock att studerande med läs- och skrivsvårigheter var pedagogiskt inkluderade i den övriga vuxenutbildningen. Att undersöka hur vuxenutbildningen kan skapa lika villkor för alla studerande framstår därför som en viktig framtida forskningsuppgift.</p>

<p>Titel: Socialbidragstagare och konsument</p><p>Fyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtion</p><p>Författare: Andréa Freidenvall och Anna Osbäck</p><p>Utbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitet</p><p>Handledare: Mikael Sandgren</p><p>Växjö universitet</p><p>Examinator: Norma Montesino</p><p>Universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitet</p><p>Nyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusion</p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser. En begränsning som riskerar att verka socialt exkluderande. Studien har en hermeneutisk ansats och vi valde en kvalitativ metod som utfördes i form av informella intervjuer med fyra respondenter. Resultatet visar att socialbidragstagandet är förknippat med känslor av skam och oro för vad andra ska tycka och att det inom gruppen socialbidragstagare finns tankar om vi och dem. Stil är på olika sätt ett medel för våra respondenter att uttrycka sin sociala identitet och konsumtion avsedd att skapa önskad stil ses av respondenterna som något självklart. Ingen av respondenterna ser sig som socialbidragstagare i framtiden utan beskriver framtiden i form av möjligheter att välja fritt i sin konsumtion. Vi valde att analysera vårt resultat med Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället och dess två sociala typer turist och vagabond. Dessa har vi sedan kopplat till begreppen social identitet och social exklusion.</p>

Syftet med studien var att undersöka varför unga vuxna väljer att resa. Vidare ämnade studien att identifiera vilka faktorer som påverkar en ung vuxen vid val av resmål. Tidigare forskning visade att resor generellt kan användas som medel för att stärka och bekräfta en individs identitet samt sociala status. Studiens teoretiska utgångspunkter var Bauman och Mays teorier kring livsstil och konsumtion, Bourdieus begrepp distinktion, smak, socialt, kulturellt, ekonomiskt samt symboliskt kapital och Poons teorier kring nya turister. Studien består av åtta kvalitativa intervjuer med unga vuxna i åldrarna 18-25 år. Intervjuerna spelades in och materialet transkriberades. Transkriberingarna kodades med marginalmetoden och fyra teman identifierades. Dessa teman var: motivation, upplevelse, status samt identitet. De analyserades sedan med hjälp utav tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkterna. Resultatet visade att studiens unga vuxna använder resor för att stärka den egna identiteten. De använder även resor för att stärka socialt status. Detta är en omedveten faktor som gör att unga vuxna väljer att resa samt påverkar deras val av resmål. / The purpose of this study was to examine why young adults choose to travel. Furthermore, the study aimed to identify the factors that influence a young adult when selecting destinations. Previous research showed that travel in general can be used as a means to strengthen and confirm an individual's identity and social status. The theoretical starting points were Bauman and May’s theories on lifestyle and consumption, Bourdieu's concept of distinction, taste, social, cultural, economic and symbolic capital and Poon’s theories of new tourists. The study consists of eight interviews with young adults aged 18-25. The interviews were recorded and transcribed. The material was later encoded with the margin method and four themes were identified. These themes were: motivation, experience, status and identity. They were later analyzed with the help of previous research and the theoretical tools. The results showed that the study’s young adults use trips to strengthen their own identity. They also use trips to strengthen their social status. This is an unconscious factor which makes young adults decide to travel. It also influence their choice of destination.

Numera uppmärksammas sjukdomen ADHD hos vuxna som allt mer förekommande och psykiatrin beskriver hur dessa människors svårigheter kan se ut. Individens egna upplevelser av hur det är att leva med ADHD har inte fått lika mycket utrymme för diskussion. Min studie syftar därför till att beskriva psykiatrins sätt att betrakta sjukdomen ADHD hos vuxna kontra hur dessa människor upplever sjukdomen. Jag vill undersöka om psykiatrins bild av vuxna med ADHD överensstämmer med dessa människors upplevda verklighet. För att kunna få en mer klar bild av hur psykiatrin ser på vuxna med ADHD har jag använt mig av den tidigare psykiatriska forskningen som betonar vad man vet om ADHD, och hur dessa människors svårigheter ser ut. Den metod som har använts är en fenomenologisk upplevelseorienterad metod, vilken beskriver vuxnas upplevelser av ADHD. Empirin består av fem intervjuer med vuxna människor som har fått diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med stämplingsteorin. Denna teoretiska utgångspunkt ger en möjlig förklaring till hur man som vuxen upplever sin situation när man lever med ADHD.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk och fenomenologisk utgångspunkt. Vi har använt oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer då vi samlat in data. Grunden för studiens teoretiska ram utgår ifrån Mays och Marcuses förklaringar av kreativiteten och skapandet som en allmänmänsklig, meningsskapande och transcendent praktik. Vi har intervjuat personal på tre olika, icke behandlande, institutioner för vuxna. Institutionerna vänder sig till våldsutsatta kvinnor, bostadslösa kvinnor och vuxna människor med psykisk ohälsa. Studiens syfte var att undersöka hur personalen på institutionerna i fråga definierar kreativitet och skapande, vilka risker och möjligheter dessa aktiviteter innebär för verksamheternas brukare, och om aktiviteterna möjliggör empowerment för brukarna. Vi har även undersökt vilken socialpolitisk innebörd kreativiteten har för både brukare och personal. Studiens resultat och analys visar att kreativitet och skapande ger brukarna i verksamheterna en rad möjligheter. Kreativiteten och skapandet ger möjlighet till gemenskap, kunskap och bekräftelse, en paus från omvärlden, bearbetning och till viss mån även empowerment. De kreativa och skapande verksamheterna leder framförallt till den socialpolitiska konsekvensen som innebär att institutionerna befrias från hierarkier. Verksamheterna erbjuder brukarna värdiga och jämlika skyddande zoner, där personalen i sin tur kan lägga ifrån sig repressiv makt, regelverk och stela yrkesroller. Däremot leder inte verksamheterna till samhällelig förändring för målgrupperna i fråga utanför institutionerna. / We have written a qualitative study with a phenomenological and a hermeneutical approach. We have collected data using semi-structured interviews. The basis of the study's theoretical framework is based on May's and Marcuse's explanation of art and creativity as a general human, meaningful and transcendent practice. We interviewed staff at three non-therapeutic institutions for women suffering from domestic violence, psychiatric vulnerable people and homeless women. The study aims to investigate how staff defines art and creativity, the risk and opportunities creative activities means for users and about the activities enables empowerment for users. We also examined the social consequences of art and creativity, for both users and staff. The study results and analysis show that art and creativity gives the users a range of possibilities. Art and creativity provides opportunities for fellowship, knowledge and acknowledgment, a break from the outside world, processing and to some extent empowerment. The social policy implications of art and creativity are that they liberate the institutions from hierarchies. The institutions offer users worthy and equal protection zones, were the staff, in turn, can put down repressive power, rules and rigid roles. By contrast, the art and creativity don’t lead to social change for the target groups in question outside the institutions.

Denna uppsats kommer att behandla arbetslöshet bland unga vuxna som just nu befinner sig i ett arbetsmarknadspolitiskt program via ett specifikt företag här i Sverige. Företagets arbete syftar bland annat till att hjälpa långtidsarbetslösa till sysselsättning. Syftet med undersökningen är att utifrån informanternas upplevelse analysera vad som påverkar just deras arbetslöshet. Jag har utifrån en kvalitativ metod genomfört sex intervjuer med unga män i åldrarna 22-26 år. Materialet har sedan analyserats utifrån två sociologiska perspektiv: Symbolisk interaktionism samt Emotionssociologi. I min analys av materialet fann jag två kärnkategorier. Den första var kategorin ung och stigmatiserad, vilken genomsyrades av informanternas upplevelse att de som unga inte alltid får chansen att visa vad de går för. Men också att de som unga helt enkelt inte har hunnit skaffa sig tillräckligt med erfarenhet eller nätverk. Detta kan bero på den förlängda etableringsprocessen som även forskningen i ämnet tar upp. Den andra kärnkategorin jag fann var socialt stöd, vilken var av en betydande roll när det gäller informanternas situation som arbetslösa. Stöd visade sig nämligen höja motivationen till att ta sig ur deras arbetslöshet. Fanns det inget stöd från tillexempel familjemedlemmar tenderade detta istället att ge informanterna upplevelser av skam över sin situation och därmed även en lägre motivation för vissa av dem. Informanterna blev även färgade av hur deras närmaste omgivning såg på dem som arbetslösa, vilket också påverkade hur de upplevde att övriga samhället värderade dem. / This paper will address unemployment among young adults who now find themselves in an action program through a specific company here in Sweden, whose work, among other things, aims to help long-term unemployed into employment. The purpose of the study is based on the informants' experience analyzing what affects their particular unemployment. I have based the study on a qualitative method and conducted six interviews with young men aged 22-26 years. The material was then analyzed and based on two sociological perspectives: symbolic interactionism and emotion sociology. In my analysis of the material I found two corecategories. The first category is young and stigmatized and this category was imbued with that young people not always get the chance to show what they can do. But also because they simply have not yet acquired enough experience or networks. This may be due to the extended provisioning process that research on this subject raises. The other corecategory is social support, wich had a significant role in the informants' situation as unemployed. Support turned out to increase the motivation to get out of their unemployment. If there was no support from families, informants tended to feel ashamed about their situation and thus tended to give a lower motivation for some of them. The informants were also affected by how the people around them viewed them as unemployed, which in turn affected how they felt the rest of society valued them.

Studiens syfte är att undersöka om barn och föräldrar känner till instrumentet trumpet och vilka föreställningar de har om detta instrument.   Mina frågeställningar är:   Vad vet 6-7 åringar och deras föräldrar om instrumentet trumpet? Vilka föreställningar har de om instrumentet trumpet?   För att ta reda på dessa frågor har jag genomförd en enkätstudie i Arvika med barn i första klass och deras föräldrar. 33 vuxna och 34 barn från sammanlagt tre skolor deltog i undersökningen.   Resultaten visade att kunskapen om trumpet är ganska stor bland 6-7 åringarna och deras föräldrar. Alla respondenterna i denna undersökning vet vad trumpet är och över en tredjedel av de 67 respondenterna känner till någon som spelar trumpet. Bland barnen existerar ingen stor ”kändis” på trumpet, istället känner de till vänner eller bekanta som spelar. De vuxna angav till viss del vissa kända musiker ofta då jazztrumpetare av äldre slag. Vidare så verkar 6-7 åringarna ganska fördomsfria om trumpet, då de anser att unga som gamla och män som kvinnor spelar trumpet. Föräldrarna tror däremot att trumpetspel domineras av män, i övrigt verkade de vara ganska fördomsfria. Kommunala musikskolan verkar ha ett starkt varumärke i Arvika eftersom många av respondenterna uppgav att de visste att de kan kontakta musikskolan om de vill börja spela trumpet. Resultaten visade också att trumpet inte ses som tråkigt, de flesta tycker det verkar mittemellan eller roligt att spela trumpet.   Utifrån resultaten i denna studie klarar trumpeten sig bra. Samtidig tycks trumpeten vara ett stycke undan den status en kunde önskat sig. / The study's purpose is to investigate whether children and parents know the instrument trumpet and the beliefs they have about this instrument.     My questions are:   What do 6 and 7-year-olds and their parents know of the instrument trumpet?  What are their beliefs concerning the trumpet and what does the trumpet mean to them?    To find out about these questions, I have conducted a survey study in Arvika with children in first grade and their parents. 33 adults and 34 children from three schools took part in the survey.   The results showed that knowledge of the trumpet are quite good among 6 and 7-year-olds and their parents. All the respondents in this survey know what the trumpet is, and over one-third of the 67 respondents know about someone who plays the trumpet. Among the children exist no big "celebrity" trumpet player. Instead they mention friends or acquaintances that play the instrument. There were some well-known musicians among adults but it was often aging jazz trumpeters. 6 and 7-year-olds are pretty open-minded about trumpet. They seem to consider both that young, old, men and women could be playing the trumpet. The parents, however, think that men dominate playing the trumpet. Otherwise are the parents also pretty open-minded. The music school appears to have a strong name in Arvika. Many respondents stated that it´s possible to contact the music school if you want to start playing the trumpet. The results also showed that the trumpet is not considered as boring. Most people put it midway between boring and fun to play.   Based on the findings in this study, the trumpet seems to be a well-known and somewhat appreciated instrument among the respondents. At the same time it seems to be a bit out of range from a satisfying reputation.

No description available.