Bakgrund: Att drabbas av cancer som ung vuxen innebär ett avbrott i livsprocessen och det kan upplevas som en katastrofal förändring. När en människa upplever att helheten hotas uppstår ett lidande, unga vuxna som drabbas av allvarlig sjukdom kan uppleva traumatisk kris. Det är viktigt att i ett tidigt stadium fånga upp och stötta unga vuxna med en cancerdiagnos eftersom lidandet kan lindras under sjukdomsprocessen. Individer som får social och professionellt stöd orkar engagera sig i återhämtningsprocessen och kan uppnå bättre livskvalité. Syfte: Studiens syfte var att belysa unga vuxnas behov av stöd under behandling av cancersjukdom. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera bloggarna. Datamaterialet bestod av fem svenska bloggar publicerade på ung cancers webbsida. Resultat: Unga vuxna med en cancersjukdom upplevde att socialt stöd var värdefullt under cancerbehandling. Individerna upplevde emotionellt, informativt, praktisk och bekräftande stöd från familj och närstående samt från individer i liknande situation. Det professionella stödet uppskattades när individerna betraktades som en helhet dock visades det vara negativt när det brast i kommunikationen mellan patient och vårdgivare. Slutsats: Unga vuxna som drabbades av en cancersjukdom hade behov av både socialt och professionellt stöd för att hantera sjukdomen. / Background: To develop cancer as an adolescent or young adult means a break in a critical stage of the life process, and can be a devastating experience for the patient. When an individual feels their current existence is threatened there is an immediate crisis, followed by traumatization and suffering. This seems to be especially true for young adults. It is important to catch and support the young adults at an early stage in their cancer diagnosis because this can lead to a relief throughout the disease process. Individuals who receive social and professional support are able to engage themselves in their recovery process, and can achieve a better quality of life. Objective: The aim of this study was to highlight young adults' needs for support during treatment of cancer. Method: The study has a qualitative approach and a qualitative content analysis was used to analyze the blogs. The data consisted of five Swedish blogs published on young cancers (Ung Cancer) website. Results: Young adults with cancer felt that social support was valuable during cancer treatment. The individuals experienced emotional, informative, practical and appraisal support from family and relatives, as well as from individuals in similar situations. The professional support was appreciated when the holistic perspective of the individuals were considered. However, the support was shown to be negative when communication failed between patient and caregiver. Conclusion: Young adults who suffered from cancer were in need of both social and professional support to handle the situation mentally.

Bakgrund: Sömnen är en viktig del av en människas liv, man sover bort ca en tredjedel av sin livstid. Med det naturliga åldrandet förändras sömnen och man blir mer känslig för omkringliggande stimuli och vaknar då lättare på natten samt sover färre timmar. På en vårdavdelning finns det mycket som kan påverka sömnen, speciellt hos äldre människor. Ljud som man inte känner igen, en okänd säng att sova i samt andra människor i samma rum. Alla dessa faktorer kan ge uppkomst till sömnrubbningar under en vistelse på en vårdavdelning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer som påverkar äldre vuxnas och äldres sömn på en vårdavdelning. Metod: I denna litteraturöversikt har databaserna CINAHL with full text och Medline använts. Totalt elva artiklar har granskats där åtta artiklar har varit kvantitativa och två kvalitativa, den sista artikeln var en mixad kvalitativ och kvantitativ studie. Utifrån resultaten har författarna sammanställt teman. Resultat: Fem teman uppmärksammades: sömnen på en vårdavdelning där sömnen påverkas av den okända miljön. Inre faktorer som påverkar patientens sömn där det emotionella tillståndet grundat i oro, sjukdom och avsaknad av anhöriga kan påverka sömnen. Miljöfaktorer stör sömnen, där ljus, ljud och personalens interaktioner stör sömnen. Skillnader mellan länder och könsskillnader som påverkar sömnen, där män och kvinnors sömnkvalitet ser olika ut i olika länder. Ljudreducerande åtgärder för sömnen, där betydelsen av inplanerad tysthet (Quiet time) tas upp samt vikten av ljus och ljud-reduceringsprogram för att främja sömnen. Diskussion: I metoddiskussionen har vi diskuterat om valen av artiklar och länder kan ha påverkat resultatet negativt, men diskuterar även för varför vi valt att använda dessa. I resultatdiskussionen har vi diskuterat Florence Nightingales teori om miljö och sömn kopplat till resultatet, samt vad som inte har tagits upp i resultatet. / Background: Sleep is an important part of a person’s life, you sleep away a third of your lifetime. With the natural aging there will be changes in the sleep pattern. You will become more sensitive to surrounding stimuli, wake up easier at night and sleep less hours. On a ward, there are a lot that can affect sleep, especially for elderly. Sound that you don’t recognize, an unknown bed to sleep in as well as other people in the same room. All these factors can make you get sleep disorders during sleep in a ward. Aim: The purpose of this literature review was to describe factors impact on older adults and older peoples sleep in a ward. Methods: In this literature review the databases CINAHL with full text and Medline have been used. A total of eleven articles were reviewed, eight articles had quantitative methods and two had qualitative methods, the last article were a mixed method with both qualitative and quantitative design. From the results, the authors had complied themes. Results: Five themes noticed: sleep in a ward, where the sleep is affected by the unfamiliar environment. Inside factors that affect sleep, where the emotional state of the patient caused by worry, disease and absence of relatives can affect the sleep. Environmental factors that disturb sleep, where light, sound and staff interactions contribute to disrupt sleep. Differences between countries and gender differences that affect the sleep, where men and women's sleep quality are different between countries. Noise reducing measures for sleep, where scheduled silence (Quiet Time), light- and sound reduction programs are important factors to promote quality sleep. Discussions: The methodological discussion we have discussed about the choices of articles and countries may have negatively affected the result, but also discusses why we chose to use them. The results discussion, we had discussed Florence Nightingale's theory of environment and sleep related to the result, and what has not been included in the results.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vårt samhälles största folkhälsoproblem och dessutom ett globalt problem som ökar bland befolkningen vilket kan leda till framtida komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Stigmatiseringen av övervikt är ett problem då det innebär ett individuellt lidande p.g.a. nedvärderande kommentarer. Övervikten påverkar människan negativt både på ett fysiskt och psykiskt sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vuxna människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: I studien kom det fram att överviktiga personer har upplevt mycket lidande i olika situationer relaterat till deras kroppar. Dessa situationer utlöste känslor av skuld och skam. De värsta upplevelserna var stigmatiseringen och den diskriminering som uppstod i det vuxna livet samt de negativa kommentarer som relaterades till vikten. De överviktiga kunde inte utföra sociala aktiviteter på grund av begränsad förmåga till rörlighet. Detta ledde till isolering och ensamhet. Många överviktiga beskrev ett starkt självförakt som en följd av dåligt självförtroende. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma de överviktigas livssituation för att kunna ge det stöd som de behöver och motivera dessa människor till en förändrad livsstil. / Background: Obesity is one of our society's greatest public health problems. Overweight and obesity are a global problem that is increasing among the population which may lead to future complications such as cardiovascular disease and diabetes. The stigma of obesity is a problem when it involves an individual suffering due to disparaging comments. Obesity affects people negatively in both physical and psychological ways. Aim: The aim of this study was to describe adult human experience of living with overweight and obesity. Method: A literature review with qualitative approach, based on ten scientific articles. Results: The study showed that overweight people had experienced much suffering in situations related to their body. These situations triggered feelings of guilt and shame. The worst experiences of stigmatization and discrimination suffered in the adult life and they consisted mainly of negative comments related to weight. People with overweight were unable to perform social activities due to limited capacity for moving. This led to the isolation and loneliness. Many overweight people described a strong self-loathing as a result of a low self-esteem. Conclusion: It is important to pay attention to the overweight situation in life in order to provide support and motivate these people to a changed lifestyle.

Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer. Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer. Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande. Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin. Genom att hjälpa unga vuxna med cancer att uppfylla dessa behov kan hälso- och sjukvårdspersonal ge dem en möjlighet att uppnå självförverkligande för att unga vuxna med cancer ska kunna leva och inte bara överleva. Klinisk betydelse: Studien kan bidra till ökad förståelse för unga vuxna med cancers behov. Hälso- och sjukvårdspersonal kan, genom att hjälpa unga vuxna med cancer att uppfylla deras behov, ge unga vuxna med cancer möjlighet att uppnå självförverkligande. Studien kan även bidra till en ökad förståelse för upplevelsen av att bli sjuk. / Background: Each year young adults are diagnosed with cancer and need professional healthcare. They feel that they don’t get the care they need. All people have, according to Maslow’s theory of human motivation, need that are hierarchically arranged and need to be met in order for the human to reach self-actualization. Aim: The aim of this study was to identify and describe the perceived needs of young adults with cancer. Method: This study used a qualitative netnographic design with an inductive approach. Eight blogs written by young adults with cancer were analyzed. Result: The result presented nine needs, which were arranged into four themes. The themes were based on experiences found in the blogs, and were: Information, Meaningfulness, Emotional management and Treatment. Conclusion: This study identified eight needs located on the four lower levels of the hierarchy of needs. By helping young adults with cancer to meet their needs healthcare personal may give them an opportunity to achieve self-actualization, so that young adults with cancer may live, and not only survive. Clinical significance: This study may contribute to an increased understanding of the needs of young adults with cancer. Caring personnel may, by helping young adults with cancer to meet their needs, provide them an opportunity to achieve self-actualization. This study may also contribute to an increased understanding of the experience of becoming ill.

Unga vuxna är en grupp som i allt större utsträckning söker stöd för sina psykiska svårigheter. Att hitta samtalsformer som är verksamma är därför av stor vikt för målgruppen. På S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i åldrarna 18-29 år ”Upp till fyra samtal” – en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sätta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den här typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till målgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare. Frågeställningar: Hur arbetar terapeuterna på S:t Lukas Stockholmsmottagning i counselling med målgruppen unga vuxna? Hur upplever terapeuterna arbetet med metoden och målgruppen? Metod: I undersökningen tillämpades en kvalitativ, deskriptiv metod där data samlades in med hjälp av bandinspelade, kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys användes som bearbetningsmetod. Resultat: Studien visar att terapeuternas arbetssätt till viss del skiljer sig åt, främst när det gäller hur de hanterar ramen och inriktningen på interventioner. I upplevelsen är terapeuterna eniga i att motöverföringen är stark och ofta konfliktfylld, men de uppger inget behov av handledning. Skillnader från den ursprungliga metoden framkom även i den yttre ramen, främst i avsaknaden av handledning. Diskussion: Terapeuternas olika arbetssätt diskuterades samt avvikelser från metodens ursprungliga form. Orsaker till terapeuternas avsaknad av behov av handledning diskuterades utifrån arbetet med den komplexa målgruppen och organisatoriska aspekter. / Young adults seek help for their psychological problems to an increasing extent. Finding effective forms of therapy is of great importance for this group. At the S:t Lukas office in Stockholm, young adults aged 18-29 are offered “Up to four sessions” – a problem focused form of counselling. By learning more about how the therapist works with and experiences this counselling, the support for the target group might be further improved. Research questions: How do the therapists at S:t Lukas office in Stockholm work in counselling with young adults? What are their experiences from working with the method and the target group? Method: A qualitative, descriptive method was used, where data was collected through recorded semi-structured interviews. When processing the data a thematic analysis was applied. Results: The study shows that the therapists’ ways of working differ in how they handle the frame and what kind of interventions they use. The therapists all experience a strong countertransference, often conflictual, but they do not express any need for supervision. Deviations from the original method were also found in the outer frame, mainly in the lack of supervision. Discussion: The therapists’ different ways of working were discussed and also how the method seems to have changed from its original model. The reasons why the therapists do not express any need for supervision were discussed in relation to the complex target group and organizational factors.

Bakgrund  Många studier visar att personer med psykiska besvär oftare drabbas av fysisk ohälsa och unga personer med psykossjukdom utgör en speciellt utsatt grupp. Syfte Syftet var att undersöka hur unga vuxna med psykossjukdomar upplever sin kroppsliga hälsa. Arbetet syftade även till att kartlägga patienternas uppfattning om hjälp- och stödbehov när det gäller upprätthållande/förbättring av hälsotillståndet. Metod En kvalitativ studie med intervjuer med tio patienter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen ledde fram till ett tema: Synen på den kroppsliga hälsan är en strävan efter att med stöd och hjälp leva ett liv som alla andra. Temat uppstod utifrån fyra kategorier. 1. Hur man lever livet – livsstilsaspekter som studiedeltagarna förknippade med kroppslig hälsa, dvs. motion, kost, rökning, rutiner i vardagen. 2. Att känna sig frisk – kroppslig hälsa som motsats till sjukdom. Kategorin inkluderar även balans och energi. 3. Hälsa som en process – beskrivning av hälsa i följande dimensioner: gemenskap och självständighet, vändpunkt och förändring samt sorg och hopp. 4. Stöd och hjälp från hälso- och sjukvården – studiedeltagarnas erfarenhet av tillit samt önskemål om större tillgänglighet, mer individanpassade insatser och utökat finansiellt stöd. Slutsats Unga vuxna med psykossjukdom uppfattade kroppslig hälsa som ett mångdimensionellt fenomen som gick långt utanför den biomedicinska traditionen där hälsa ses som frånvaro av sjukdom. Det är patientens egen förståelse av hens hälsa som borde styra psykiatrisjuksköterskans omvårdnadsarbete i stort och hälsofrämjande insatser i synnerhet.

Studien handlar om unga vuxnas skuldsättning. Med unga vuxna menas individer mellan 20 – 30 år. Syftet har varit att undersöka myndighets- och verksamhetshandläggares upplevelser av skuldsatta unga vuxnas inställning till sin ekonomi samt hur dessa verksamheter arbetar för att hjälpa dem. Studiens empiri bygger på data från sex semistrukurerade intervjuer som har analyserats och tolkats med hjälp av tematisk analys. De teoretiska ansatserna är Bourdieus klassteori och Julian Rotters teori om locus of control. Resultatet visar att unga vuxna hamnar i skuldsättning på grund av att de saknar förmåga och kunskap om ekonomi. Unga behöver mer kunskap om ekonomi för att förstå konsekvenserna. Konsekvenserna som kan uppstå vid skuldsättning är att de hamnar i Kronofogdens register och det finns en risk att Kronofogden tar kontrollen över den unga vuxnas ekonomi. Det visar sig även att handläggarna arbetar för att motivera och förebygga problemen med skuldsättning. Handläggarnas arbete är således viktigt för de unga vuxnas väg tillbaka mot ett skuldfritt liv. Ämnet bör uppmärksammas i det sociala arbetet eftersom konsumtionen ökar och skuldsättning upptäcks oftast när det redan är för sent. / The study is about young adults in deep debt. With young adults the study refers to individuals between 20-30 years. The aim has been to investigate officials experiences of young adults in debt’s attitude towards their finances and how the officials work to help them. The study is based on empirical data from six semi-structured interviews that have been analyzed and interpreted using thematic analysis. The theoretical approaches are Bourdieu's class theory and Julian Rotters theory of locus of control. The results show that young adults often lack ability and knowledge of the economy and thus end up in debt. The consequences that may occur when the person finds him/herself in debt is that they end up in the Enforcement Authority's records for the rest of their lives, and the risk that the task handler takes control of the young adults' finances. It also shows that the officials are working to motivate and prevent problems of debt. The officials work is also important for young adults heading back towards a debt-free life. The subject should be considered as consumption increases and debt mostly noticed when it is already too late.

Denna uppsats är genomförd i samarbete med en stödverksamhet som erbjuder insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) med syfte att beskriva mödrars upplevelse av deras egen funktion som mamma till ett barn med högfungerade autism. Datainsamlingen har skett med tre stycken mödrar genom kvalitativa djupintervjuer med narrativa inslag. Vi har utgått från ett systemteoretiskt perspektiv med inslag av Grounded theory som analysmetod för att undersöka systemiska samband. Resultatet visar att mödrarna tar ett stort ansvar i att hjälpa sitt barn att hantera sin vardag. Deras situation medför stora påfrestningar på mödrarnas hälsa där de tvingas offra sina karriärer, sitt sociala umgänge och sjukskriver sig på grund av den stressfyllda situationen. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan hon ses som en kontroll och vårdkatalysator i hennes strävan efter ett gott liv för sitt barn där hon reglerar in och utflödet av nödvändig information och interaktion mellan det informella och professionella stödsystemen samt familjesystemet. Slutsatsen är att mödrarna behöver en tydlig och förtroendeingivande aktör att lämna över rollen som kontrollerande katalysator till för att minska hennes sammanlagda påfrestningar. De professionella måste jobba holistiskt samt så bör det informella stödsystemet av det professionella stödsystemet stärkas genom information, coachning och utbildning.

The aim of this study is to enlighten how todays working environment affects young individuals descriptions of how to reach success in work life, now often titled as ”career”. Our purpose has been to analyse how the term career is constituted discursively among young people in jobs characterized by flexibility. The study is based on six qualitative interviews with young adults in the media industry, all between 20-30 years old. By utilising a Foucaultdian discourse analysis we want to expose how the competing and dominating discourses, that our interviewees’ statements are based on, can be associated with a wider social context.    The study reveals that our interviewees describe career in two separate ways, both positively and negatively. A more traditional definition of career, where the term is described as promotion, is explained to have a negative tone. This traditional definition has in the majority of our interviews been replaced with explanations of career as personal. We can also distinguish that even though not all of our informants describe career as desirable, everyone talks about success in work life as self-fulfilment. The demands from today’s individual work environment appears discursively regardless negatively or positively interpretation of the term career.   Our analysis demonstrates further that all interviewed talks about an increased illness and problems with the balance between work and personal life. It is described to be a problematisation caused by the pursuit of career success, in a work life characterized by flexibility and insecurity.   The results from our study can be derived to recent research regarding a change in work environment. A more flexible and insecure labour market is forcing the individual to take more responsibility and makes success to a personal project. It gives hope of self-fulfilment but also threats of physical and mental illness. / Syftet med vår uppsats har varit att belysa hur en omvandling av arbetslivet kommit att påverka unga individers beskrivning av framgång inom yrkeslivet, vad som numera ofta benämns "karriär". Vår avsikt har varit att analysera hur begreppet karriär konstrueras på diskursiv nivå bland unga vuxna inom yrken som karakteriseras av flexibla arbetsvillkor. Studien grundar sig på sex kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 20-30 år inom mediabranschen. Intervjuerna har analyserats utifrån ett Foucauldianskt diskursanalytiskt perspektiv, ett verktyg för att belysa vilka konkurrerande och dominerande diskurser som våra informanters utsagor bygger på, kopplade till en större social kontext.   Vår studie påvisar att informanterna beskriver karriär på skilda sätt, både ut positiv och negativ bemärkelse. En mer traditionell syn på karriär, d v s i betydelsen avancemang inom organisationen, beskrivs ”klinga negativt” och i majoriteten av våra intervjufall har denna syn på karriär bytts ut mot beskrivningar av karriären som personlig. Trots att inte alla intervjupersoner beskriver karriären som eftersträvansvärd, kan vi urskilja hur samtliga utsagor om framgång inom yrkeslivet innebär någon form av individuellt självförverkligande. Det individualiserade arbetslivets förväntningar framträder diskursivt oavsett negativ eller positiv tolkning av begreppet karriär. I vår analys framkommer även utsagor från samtliga sex intervjupersoner om ökad ohälsa och obalans mellan arbete och fritid. Det är en problematik som beskrivs uppstå i samband med strävan efter karriär eller framgång, inom det flexibla och osäkra yrkeslivets ramar.   Sammantaget kan våra resultat, utifrån våra teoretiska utgångspunkter, härledas till tidigare forskning som påvisar en omvandling av arbetslivet. Ökad osäkerhet och flexibilitet på arbetsmarknaden lägger ett större ansvar på den enskilda individen och gör framgång till ett personligt projekt med såväl hopp om självförverkligande som hot om ohälsa.

Bakgrund: Sett över världen har förekomsten av fetma nästintill fördubblats sedan 1980-talet. Runt om i världen dör årligen 3,4 miljoner vuxna människor till följd av övervikt och fetma. Utöver det dör människor av diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och cancer som många gånger kan kopplas till deras kroppsvikt. Syfte: Syftet är att beskriva hur vuxna med övervikt och fetma upplever sin hälsa. Metod: En litteraturöversikt av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Övervikt och fetma påverkar hälsan vilket innefattar det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Personer med övervikt och fetma isolerar sig, känner skuld och skam samtidigt som de undviker fysiska gruppaktiviteter eftersom de oroar sig för medmänniskors blickar och kommentarer. Personer upplever att deras hälsa påverkas negativt och att de hämmas i sin vardag. Slutsatser: Om sjuksköterskan har en ökad förståelse för hur personer med övervikt och fetma upplever sin hälsa, kan det bidra till att det blir enklare för sjuksköterskan att bemöta personerna. Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem därför behövs vidare forskning inom ämnet. / Background: Seen over the world the occurrence of obesity has doubled since the 1980s. All around the world 3,4 million adults die each year in consequence of overweight and obesity.  Additionally there are people who die because of diabetes, cardiovascular diseases and cancer, which are many times connected with their body weight. Purpose: The purpose is to describe how adults with overweight and obesity experience their health. Method: A literature review of 12 scientific articles with a qualitative method. Results: Overweight and obesity affects the health including the physical, psychological and social wellbeing. People with overweight and obesity isolate themselves, feel guilt and shame in the same time as they avoid physical activities because they are concerned about how people will look at them or what they will say. People experience that it has a negative impact on their health and that it diminishes them in their everyday life. Conclusion: If nurses have an increased understanding for how people with overweight and obesity experience their health, it could contribute to a better and easier approach from the nurse to these people. Overweight and obesity is a growing health issue, which needs further research.