Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland unga har ökat de senaste två decennierna. Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, ansvarar för den specialiserade psykiatriska vården för de under 18 år medan vuxenpsykiatrin har ansvaret för de som blivit myndiga. Det finns stora skillnader mellan BUP och vuxenpsykiatrin och övergången mellan vårdformerna innebär en process för de unga vuxna, vilket kan beskrivas i termer av transition.  Syfte: Syftet var att undersöka patienternas beskrivna upplevelser av överföring från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats. Resultat: Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som sammantaget tydliggör tre övergripande teman som beskriver förändring. De unga vuxna beskriver förändrat ansvar, förändrade relationer samt förändrad identitet till följd av övergången mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Slutsats: De unga vuxna beskriver bristande information, ostabila vårdrelationer och en ökad känsla av hopplöshet under transitionen. Fram till att de etablerat en tillitsfull kontakt finns en ökad risk att de unga vuxna faller ur vårdsystemet. En viktig faktor för att säkerställa kontinuitet är att det finns närvarande sjuksköterskor som stöd innan, under och efter transitionen. I detta avseende finns strukturell och individuell förbättringspotential som kräver forskning och metodutveckling.

Skiftarbetare löper hög risk att utsättas för hälsorisker och dåliga arbetsförhållanden från bland annat negativ påverkan på dygnsrytm, kost samt oregelbundna och obekväma tider. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av aktivitet och delaktighet i förhållande till skiftarbete bland vårdpersonal.  En kvalitativ metod med bekvämlighets- och snöbollsurval samt semistrukturerade intervjuer har använts. Nio informanter som jobbade treskift inom vården intervjuades på fyra vårdavdelningar på två olika sjukhus. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultatet visade att informanter upplevde en påverkan på aktivitet och delaktighet i samband med treskiftarbete. Orsaken till detta var oregelbundna arbetstider och rutiner, skiftande dygnsrytm och svårigheter att ställa om mellan arbetspass. Informanterna beskrev positiva likaså negativa upplevelser av aktivitet och delaktighet i förhållande till skiftarbete. Slutsatsen visade att informanter upplevde en förändring i aktivitetsutförandet och delaktighet i samband med treskiftarbete. De upplevde att de hade mer fritid men att tröttheten och svårigheter att ställa om mellan olika skift bidrog till negativt påverkad delaktighet. Informanterna upplevde även att en förändrad dygnsrytm hade en påverkan på aktivitetsutförandet och delaktighet i vardagen. / Shift workers are at high risk of being exposed to health risks and poor working conditions from, among other things, a negative impact on the circadian rhythm, diet and irregular and uncomfortable working hours. The purpose of the study was to describe experiences of activity and participation in relation to shift work among care staff. A qualitative method with convenience and snowball selection as well as semi-structured interviews was used. Nine informants working three-shifts in health care were interviewed in four care units at two different hospitals. Qualitative content analysis was performed. The results showed that informants, due to irregular working hours and routines, varying circadian rhythms and difficulties in switching between shifts, experienced an impact on activity and participation. They described positive as well as negative experiences of activity and participation in relation to shift work. The conclusion showed that informants experienced a change in activity performance and participation in connection with three-shift work. They felt that they had more free time but that the fatigue and difficulties to switch between different shift contributed to negatively affected participation. Informants also experienced that a changed circadian rhythm had an impact on activity performance and participation in everyday life.

SammanfattningBakgrund Enligt Nordiska näringsrekommendationer ska inte mer än 10% av energin komma från tillsatt socker. De konsekvenser som kan uppstå av för högt sockerintag är olika folkhälsosjukdomar. Studier om sötningsmedel visar att det inte ger några positiva hälsoeffekter, men inga negativa heller om det konsumeras i rimliga mängder. Forskning visar att det är viktigt att minska på det tillsatta sockret men det betyder inte att utrymmesmat som godis och läsk behöver uteslutas. Ämnet är intressant för att få en större inblick i hur unga vuxna resonerar kring sötade produkter och hur de konsumerar. Syfte Syftet var att beskriva unga vuxnas tankar och erfarenheter kring sin konsumtion av söta och sötade produkter.Metod Tolv kvalitativa intervjuer genomfördes med personer i åldern 18–30 år boende i Sverige. Till intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna ansåg att socker bidrog till livsglädje, vissa åt lite tillsatt socker i vardagen, men de flesta sparade sig till helgen då det var mysigt att äta med familj och vänner. De betonade vikten av att äta i lagom mängd och att dåligt samvete kunde förekomma vid överkonsumtion. Det som majoriteten av deltagarna var överens om var att brist på kunskap, och att media gav otydliga budskap, bidrog till en förvirring om hur man skulle förhålla sig till söta och sötade produkter.Slutsats Resultatet visar att det behövs mer forskning av kvalitativ metod i form av vanor och beteenden kring sockerkonsumtion. Unga vuxna behöver mer kunskap i källkritik, förslagsvis redan i grundskolan för att lättare kunna tyda de dubbla budskapen som finns i samhället och media. / AbstractBackground According to Nordic nutrition recommendations, no more than 10% of the energy should come from added sugar. The consequences that can arise from high sugar intake are different public health diseases. Studies on sweeteners do not show that it gives any positive health effects, but no negative ones if consumed in reasonable amounts. Research shows that it is important to reduce the added sugar, but this does not mean that junk foodsuch as sweets and soft drinks needs to be excluded. The topic is interesting to get a greater insight into how young adults reason about sweetened products and how they consume.Objective The purpose was to describe young adults' thoughts and feelings about their consumption of sweet and sweetened products.Method Twelve qualitative interviews were conducted with people aged 18–30 years, living in Sweden. A semi-structured question guide was used for the interviews. The material was analyzed with a qualitative content analysis.Results The informants believed that sugar contributed to the joy of life, some ate a little added sugar during weekdays, but most saved it for the weekend when it was cozy to eat with family and friends. They emphasized the importance of eating in moderation and that a bad conscience could occur during overconsumption. What the majority of participants agreed on was that a lack of knowledge and the fact that the media's unclear messages contributed to confusion about how to relate to sweet and sweetened products.Conclusion The results show that more research is needed on qualitative methods in the form of habits and behaviors regarding sugar consumption. Young adults need more knowledge in source criticism, for example already in primary school in order to be able to more easily interpret the double messages that exist in society and the media

Bakgrund: Ett nålstick kan ses som ett enkelt ingrepp men för somliga kopplas detta till en stark rädsla och oro. Stickrädsla är vanligt förekommande och kan bero på tidigare negativa erfarenheter. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förutsättningar för patienten att hantera sin stickrädsla och tillgodose patientens grundläggande omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka stickrädsla hos vuxna patienter och deras erfarenheter av lindrande omvårdnadsåtgärder. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på fem kvantitativa artiklar, tre kvalitativa och en där båda metoder tillämpats. Resultat: Resultatet innefattar fyra kategorier; Reaktioner vid och inför nålstick; Strategier för att hantera och minimera stickrädsla; Faktorer som förstärker rädslan och Faktorer som minskar rädslan. Slutord: För att patienten ska få en individanpassad vård behöver sjuksköterskan ha kunskap om stickrädsla och lindrande omvårdnadsåtgärder i samband med stick hos vuxna patienter med stickrädsla. / Background: A pinprick from a needle is a fairly simple procedure but to some patients it is linked to strong emotional anxiety and fear. Fear of needles is common and could be due to previous negative experiences. It is the responsibility of the nurse to establish good conditions for patients to deal with their anxiety and to meet their basic needs. Aim: The aim of the study was to study needle fear among adult patients’ and their experiences of soothing caring methods. Method: The study was carried out as a literature review based on five quantitative studies, three qualitative and one which was carried out with both methods. Result: The result consisted of four headings; Reactions related to pinpricks; Strategies to combat and minimize the fear; Contributing factors and Reducing factors. Conclusion: The nurse must have knowledge about needle fear among adult patients and soothing caring methods to enable an individual care.

Denna kvalitativa studie har baserats på åtta vuxna barn som har vuxit upp i en alkoholmissbrukarfamilj. Syftet med uppsatsen är att förstå hur de vuxna barnen har påverkats av att växa upp i en familj där minst en av föräldrarna missbrukat alkohol samt hur relationen till andra personer påverkats. Syftet är också att se hur uppväxtvillkoren sett ut för dem.Huvudfrågan i denna studie är hur de har upplevt att de har påverkats. Huvudteorierna till denna uppsats är Thomas J. Scheffs teorier om sociala band, skam och stolthet. Utöver dessa teorier har även Pierre Bourdieus teorier om fält, de olika kapitalen och habitus också använts. Empirin har samlats in genom åtta individuella intervjuer. Resultatet visade att samtliga i studien påverkades negativt i barndomen av att ha dessa uppväxtförhållanden. På grund utav detta påverkar det dem än idag på både positivt och negativt. Slutsatserna av detta är att dessa individer fortfarande är i skuggan av alkoholen. / This qualitative study has been based on eight adult children who have grown up in an alcoholic family. The aim of this essay is to understand in what way the adult children have been affected by growing up in a family where at least one of the parents has abused alcohol and how the relationship with other people is affected. The aim is also to see what the conditions of growing up have looked like for them. The main issue in this study is how they experienced being affected. The main theories for this essay are Thomas J. Scheff's theories of social bonds, shame and pride. In addition to these theories, Pierre Bourdieu's theories of fields, different capital and habitus have also been used. The empirics has been collected through eight individual interviews. The results showed that everyone in the study is negatively affected in childhood by having these growth conditions. Because of this, it still affects them both positively and negatively. The conclusions made of this is that these individuals are in a way in the shadow of alcohol.

Bakgrund: Astma är en kronisk lungsjukdom som blir allt mer vanlig i världen. Genom att astman påverkar vardagen för individen läggs ett stort fokus på hur individen på egen hand kan hantera symtomen som framkommer. Egenvård är ett av sjuksköterskans ansvarsområden, och är till för att främja hälsa när individen exempelvis lever med en kronisk sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vuxna människors upplevelser av egenvård vid astma. Metod:Metoden för detta arbete är en litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa studier använts för att överse kunskapsläget till vårt syfte. För att få fram ämnesrelevanta artiklar har ämnesdatabaserna PUBMED och CINAHL Complete använts. Artiklarna har därpå analyserats utifrån Friberg. Resultat: Det förekommer flertal fenomen vid upplevelser av egenvård vid astma. Resultatet är indelat i tre huvudteman samt tre subteman. Det första huvudtemat är att känna kontroll över sin kropp följt av subtemat hitta egna strategier. Andra huvudtemat är önskan om mer kunskap följt av subtemat kommunikation. Tredje huvudtemat är att kunna påverka sin egenvård följt av subtemat att leva utan begränsningar. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visar att individerna med astma upplever svårigheter att utföra egenvård. Det framkom bristande kunskap om symtom och behandling till astma, men även hur sociala faktorer påverkar egenvården. Sociala faktorer där upplevelser av oro, brist på stöd av närstående och vårdpersonal beskrevs. / Background: Asthma is a chronic lung disease that is becoming more common in the world. Because asthma affects the everyday life of the individual, a great deal of focus is placed on how the individual can handle the symptoms that emerge on their own. Self-care is one of the nurse's areas of responsibility and is there to promote health when the individual is living with a chronic illness. Aim: The purpose of this literature review was to describe adults' experiences of self-care in asthma. Method: The method for this work is a literature review, where ten scientific articles of qualitative studies have been used to review the state of knowledge for our aim. To produce subject-relevant articles, the subject databases PUBMED and CINAHL Complete have been used. The articles were then analyzed based on Friberg. Results: There are several phenomena in experiences of self-care in asthma. The result is divided into three main themes and three sub-themes. The first main theme is called to feel in control of one's body followed by the sub-theme of finding one's own strategies. The second main theme is called the desire for more knowledge followed by the sub-theme communication. The third main theme is called to be able to influence self-care followed by the sub-theme to live without restrictions. Conclusion: The results of this literature review show that individuals with asthma experience difficulties in performing self-care. Due to a lack of knowledge about symptoms and treatment for asthma, but also how social factors affect self-care. Social factors were described as experiences of anxiety, lack of support from relatives and health-care professionals.

Bakgrund: Sexualitet är en viktig del av att vara människa genom hela livet, trots detta ses sällan den äldre vuxna som en sexuell varelse. Forskning visar att sexualitet fortfarande är betydelsefullt hos äldre vuxna, trots detta så sjunker den sexuella aktiviteten med åldern. Det kan bero på kroppsliga hinder till sexuell hälsa där sjukvården kan hjälpa till. Att vårda den sexuella hälsan fungerar inte om det inte finns förståelse för begreppet sexualitet. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens attityder och erfarenheter kring sexualitet hos äldre vuxna som vårdas på särskilt boende (SÄBO). Metod: Studien är en litteraturöversikt som analyserat tio artiklar av kvalitativ design. Resultat: Analysen gav ett resultat med två kategorier med två respektive tre underkategorier. Vårdpersonalens inre faktorer med underkategorierna; Fördomar som leder till obekväma känslor och Empati och öppenhet som bygger en stödjande roll. Vårdpersonalens yttre faktorer med underkategorierna; Familjen eller patienten, Den sjuka kroppens effekt och Boendestruktur, riktlinjer och ledning. Konklusion: För att beakta äldre vuxnas sexualitet krävs en personal som reflekterat över sin egna förförståelse av sexualitet för att eliminera fördomar. Det krävs också en ledning som stöttar och en verksamhet med tydliga riktlinjer. Detta bygger en miljö som är öppen och tillåtande, där sexuella frågor kan diskuteras. / Background: Sexuality is an important part of being human, through all ages. However, the older adult is rarely seen as a sexual being. Research shows that sexuality is still an important part of the older adult’s life, even if sexual activity drops with age. This can be related to problems with the ageing body, which healthcare can help with. To care for sexual health isn’t possible if there isn’t an understanding for the concept sexuality. Aim: To describe nursing staff’s experiences and attitudes towards sexuality in older adults in long term care. Method: The study is a literature review that analyzed ten articles with a qualitative design. Findings: The result contains two categories with two/three subcategories. Nursing staff’s inner factors with the subcategories; Prejudice that leads to uncomfortable feelings and Empathy and candidness that builds a supporting role. Nursing staff’s external factors with the subcategories; Family or patient, The effects of a sick body and Residential structure, guidelines and management. Conclusion: It takes a nursing staff that has reflected over their pre-understanding of sexuality to eliminate prejudice and be able to care för the older adult’s sexual health. It also requires a supportive management with clear guidelines. This will enable the topic of sexuality to be discussed.

Bakgrund: Fetma är ett växande problem världen över, som ger en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Fetmans uppkomst påverkas av olika faktorer som miljö, genetik och livsstil. Sjuksköterskans uppgift är att ge en jämlik vård med respekt för människors lika värde. Studier visar att personer med fetma undviker vården på grund av rädsla för ett dåligt bemötande.  Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors attityder till vuxna personer med fetma.  Metod: Allmän litteraturöversikt med nio kvantitativa och en kvalitativ artikel, vilka hittades genom databassökningar i PubMed, Cinahl complete och PsychInfo. Dataanalysen utfördes i fyra steg enligt Fribergs metod.  Resultat: Fem teman växte fram ur resultatet: Fördomar och stereotypa föreställningar, kunskap om fetmans uppkomst och viktkontroll, attityder relaterade till demografiska faktorer, sjuksköterskornas egen vikt och kroppsuppfattning, attityder i omvårdnadsarbetet.  Sammanfattning: Fetma är en komplex sjukdom som påverkas av en rad faktorer. En förenklad bild av sjukdomens uppkomst leder till mer fördomar. Att medvetandegöra samhällets normer om hälsa och kroppar kan sjuksköterskor upptäcka egna fördomar. Fortbildning kan ge sjuksköterskor en bättre kunskap vilket kan påverka deras attityder. En etisk diskussion rörande individens kontra samhällets ansvar samt påverkbara faktorer är av vikt så att sjuksköterskor sätter upp rimliga mål för patienterna. / Background: Obesity is a growing problem worldwide, which increases the risk of, among other things, cardiovascular disease and type 2 diabetes. The onset of obesity is affected by various factors such as the environment, genetics and lifestyle. The nurse's task is to provide equal care with respect for the equal value of human beings. Studies show that people with obesity avoid care due to fear of poor treatment. Aim: The aim was to describe nurses' attitudes towards adult patients with obesity. Method: General literature review with nine quantitative and one qualitative article, which were found through database searches in PubMed, Cinahl complete and PsychInfo. The data analysis was performed in four steps according to Friberg's method. Results: Five themes emerged from the results: prejudices and stereotypical perceptions, knowledge about factors, causation and weight control of obesity, attitudes related to demographic factors, nurses' own weight and body perception, attitudes in nursing care. Summary: Obesity is a complex disease that is affected by a number of factors. A simplified explanation of the etiology of obesity leads to more prejudice. Awareness about society's norms about health and body images, may help nurses to discover their own prejudices. Education can give nurses more knowledge, which may affect their attitudes. An ethical discussion whether responsibility and controllability is placed on individuals or society is important so that nurses sets reasonable goals for the patients.

The purpose of the study is to investigate how older adults perceive applications for m-health and how m-health applications meet usability factors. And through this be able to analyze shortcomings based on the results. The result will hopefully be useful in the further development of m-health applications in the future. The study has designed theoretical startingpoints based on established usability principles and created an analytical framework for measuring and investigating usability on m-health applications. To measure the principles the study is based on a survey, where the respondents were allowed to express their attitudes. The survey was shared via social media, partly through private messages but also public posts and appropriate groups, where respondents aged 46 and older were requested. The result of the study indicates that the respondents have a relatively good attitude to m-health applications and their usefulness, although there is room for some improvements. The shortcomings that could be identified were partly the visual appearance that some of the respondents considered relatively bland. By analyzing all the principles, it could also be concluded that the structure and findability could be simpler to satisfy a larger part of the target group.

In 2016 a new space for younger children opened at Malmö public library called Kanini. Kanini builds on a vision of the future library for children where flexibility, offers of new experiences and children’s participation will characterize the library space and activities. As some of the children are very young, a large group users are adults. The aim of this master’s study is to examine a) how adults use the new children’s library in relation to the intentions expressed in Kanini’s steering documents and, b) adult conceptions of Kanini. In an ethnographic approach participant observations have been carried out at Kanini as well as an analysis of Kanini’s steering documents. The theoretical framework is based on the Four Space Model constructed by Henrik Jochumsen, Casper Hvenegaard Ramsussen and Dorte Skot-Hansen, together with a model of children’s participation developed by Barbro Johansson and Frances Hultgren as well as the concept of mothering developed by Sara Ruddick. The analysis of the material shows that adults in the main use Kanini as intended according to the documentation i.e. in new and creative ways. At the same time, adults tend to have traditional ideas of what a children’s library is and how to use it. There would seem to be a contradiction in perceptions of the children’s library and how it is actually used. Conclusions include that the vision of the future children’s library may take some time to replace traditional expectations.