Autism förekommer i olika former och tillståndet karaktäriseras av att individens språkliga förmåga är avvikande och förmågan till samspel och kommunikation med andra är nedsatt. Syftet med föreliggande arbete var att genom en litteraturstudie undersöka vad som fanns beskrivet i litteraturen gällande specifika omvårdnadsbehov inom den slutna psykiatriska vården för personer med autismspektrumstörning. Sökning utfördes i databaserna ELIN och PubMed samt helsebiblioteket.no. Dessutom genomfördes manuell sökning. Resultatet bearbetades och presenteras med hjälp av Patricia Benners omvårdnadsdomäner. Resultatet visade att dessa individer har specifika omvårdnadsbehov, dock utan närmare precisering. Omvårdnadsforskningen i ämnet är ännu i sin linda. Slutsatsen som kan dras är vikten av gemensamma diagnoskriterier. Avsaknaden av dessa utgör ett hinder för fortsatt jämförande omvårdnadsforskning. Trots tre decennier av forskning har vetenskapen inte kunnat komma till koncensus om begreppen. / Autism occurs in different natures and the condition is to be characterized of that the individual's linguistic ability is deviating and the ability to cooperate and communicate with others is impaired. The aim with the presented work is, to through a literature study examine how caring is described. And how a current specific need within the closed psychiatric care for persons with autism spectrum disturbance is illustrated. The search was carried out in the databases Elin, PubMed and helsebiblioteket.no. Moreover, manual search was implemented. The result was processed and is presented within the concept of Patricia Benners nursing theory. The outcome shows that these individuals have specific needs of care, however without closer specification. The caring research in this field is still in its early stage. The conclusion is that the weight of common diagnosis criteria is clarified, as lack of these constitutes an obstacle for continued comparing research. Regardless of three decades of research science has not come to an agreement about the concepts.

Könssjukdomar är ett ständigt aktuellt ämne, som särskilt drabbar unga vuxna. Det faktum att könssjukdomar kan smitta och ha lÃ¥ngsiktiga konsekvenser även när de är asymptomatiska gör det viktigt att som sexuellt aktiv testa sig – ändÃ¥ är det mÃ¥nga unga vuxna som sällan eller aldrig gör det. Det här arbetet syftar till att undersöka hur visuell kommunikation kan utformas för att uppmuntra unga vuxna att testa sig vid varje ny sexuell partner. Genom relevant teori i samband med en förstudie bestÃ¥ende av en enkätundersökning, semistrukturerade intervjuer och en analys av existerande visuell kommunikation kring sexuell hälsa har en möjlig lösning pÃ¥ problemet kunnat formulerats, i form av en grafisk kampanj bestÃ¥ende av tre annonser. Kampanjen visar pÃ¥ hur visuell kommunikation kring könssjukdomar kan se ut, och slutsatserna som dras är att visuell kommunikation kring det här ämnet med fördel kan utformas pÃ¥ ett ungdomligt, avstigmatiserande och fängslande sätt. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Denna studie har ämnat att undersöka hur unga vuxna skapar mening och identitet genom TikTok. Syftet med studien är att tillföra kunskap och fylla kunskapsluckor om TikTok användning utifrån ett sociologiskt perspektiv, specifikt genom unga vuxnas meningsskapande och identitet. För att uppnå syftet formulerades en forskningsfråga: Hur skapar unga mening och identitet genom TikTok? För att kunna besvara frågan utfördes en kvalitativ metod, med två fokusgrupper om fyra informanter i vardera grupper. De teoretiska utgångspunkterna är teorier om övervakning, ålderskodning, samt identitetsteori. Resultatet visade att unga vuxna skapar mening och identitet på flera sätt. Meningen och identiteten skapas utifrån ramarna av den konstruerade “allmänna” TikTok-diskursen. Meningen och identiteten skapas och upprätthålls genom deltagande övervakning, genomförande av sanktioner och ålderskodning. Identiteten förstärks av att bli inkluderad och bekräftad i gemenskapen samt genom åldersexkludering. Samtidigt är framställning av självet centralt för identitetsskapandet. Det gör informanterna genom att föreställa sig vilka som är mottagarna av det man publicerar, för att kunna styra vilket intryck andra får av en. Resultatet visar även att autenticitet värdesätts högt, så länge det inte anses vara för privat. Bidraget tillforskningsfältet består av identifierade ramar för vad som konstrueras som en allmän TikTok-diskurs, betydelsen av den föreställda gemenskapen, samt ålderskodning och autenticitet som central för identitet och meningsskapandet.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 (T2D) är en kronisk sjukdom som vanligtvis drabbar vuxna personer. Sjukdomen orsakar problem i hela världen. Sjuksköterskans roll är att stödja personer att uppnå individuella egenvårdsmål för T2D. Med information kan personerna hålla sig motiverade att stärka sin egenvårdsförmåga.Syftet: Var att belysa vuxna personers upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2 i hemmet. Metod: Litteraturöversikten bestod av 15 kvalitativa vetenskapliga originalartiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) och kvalitetsgranskats enligt Fribergs kvalitetsgransknings mall (2017). Databaserna som användes var PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet bestod av 2 kategorier och 9 subkategorier. Vuxna personers upplevelser av egenvård visade sig vara krävande och utmanande. Livsstilsförändringar såsom koständringar, utöva fysisk aktivitet, läkemedelshantering och utföra blodsockerkontroller upplevdes vara svårast att hantera vid egenvård. Stöd, motivation, kunskap och information från vårdpersonalen och anhöriga upplevdes vara främjande för att vidhålla korrekt egenvård. Diskussion: Personerna hade olika egenvårdssvårigheter och varierande upplevelser. Därför är det viktigt att sjuksköterskan arbetar utifrån personcentrerad vård. Personen behöver viktig information om egenvårdens olika delar för att klara den. Med hjälpmetoder från Orems teori kan sjuksköterskan förbättra personens förutsättningar för god egenvård. Slutsats: Personers upplevelse av egenvård visade att några faktorer kan vara hämmande och främjande i att utföra korrekt egenvård. Med adekvat stöd från sjuksköterskan kan dessa personer känna sig mindre ensamma i sin situation och lättare anpassa sig till det nya livet. / <p>2023-03-23</p>

This thesis is about library users with dyslexia and their use of available media. Dyslexia is a disability that involves difficulties in reading and writing. To be able to read is important in this technical society for both education and work. Many adults with dyslexia often tend to avoid reading, which affect other areas in their life. Many adults do not use library resources in order to improve their reading and they might not know what the library has to offer, while young users often get the help they need through school and libraries. The focus will be on two groups of users, adults and younger users, as teenagers. This study analyses the difference between how experiences from libraries and what they can provide may differ from one group to the other and what are the differences in access to adequate resources with respect to the user’s age. The purpose of this thesis is to see how available media as talking books make persons with dyslexia to read more and better. The thesis aim is to display how they can use the libraries more and how the library can help them improve their reading and to compare the differences between teenagers and adults’ users. The study will use documents from different countries to look upon differences between countries. The focus will be on the user’s perspective. Their experience of libraries and available media, how libraries can evolve and how marketing of libraries can be possible.

Idag står barnmorskor för 80 procent av förskrivningen av antikonception och 74 procent av kvinnor i 19 årsåldern har vid något tillfälle använt antikonception. Upprepade undersökningar tyder på att unga personer sexdebuterar tidigare, har fler sexpartners och samtidigt blir sämre på att använda skydd. På grund av detta är unga personer i behov av individanpassade och väl fungerande antikonception. För att som barnmorska kunna möta detta behov behövs kunskap om vilka faktorer som påverkar unga kvinnors i sitt val av antikonception. Mot bakgrund av detta finns ett intresse av att sammanställa den befintliga forskningen. Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkar kvinnliga ungdomar och unga vuxnas val av antikonception.  Val av metod var en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som bearbetades via en integrerad analysmetod. Datainsamlingen skedde via databaserna PubMed och CINAHL under februari 2023. Artiklarna kvalitetsgranskades genom Caldwells kvalitetsgranskningsmall och sammanställdes i en artikelmatris. Genom numrering och färgkodning identifierades kategorier.  Det inkluderades sexton artiklar varav fem kvalitativa och elva kvantitativa. Resultatet sammanställdes under två huvudkategorier och fem subkategorier. Faktorer som påverkade unga kvinnor när de valde antikonception var metodens effektivitet, dess önskvärda egenskaper samt biverkningar och farhågor de hade om metoden. Mötet med hälso- och sjukvården samt kvinnans familj, vänner och hennes relationsstatus influerade även hennes val.   Slutsatsen var att unga kvinnor har olika prioriteringar när de väljer antikonception. Många kvinnor använder en metod vars egenskaper ej stämmer överens med deras individuella önskemål. Detta tyder på att hälso- och sjukvården brister i informationsöverföringen. Barnmorskan har ett ansvar gentemot unga kvinnor att stödja dem i att uppnå reproduktiv och sexuell hälsa. Vidare forskning om hur unga personer upplever antikonceptionsrådgivningen med barnmorskor hade varit av intresse. Detta skulle kunna resultera i kunskap om vilket stöd de unga personerna är i behov av under rådgivningen. / Today, midwives account for 80 percent of prescriptions of anticonception and 74 percent of women aged 19 have at some point used anticonception. Repeated surveys indicate that young people make their sex debut earlier, have more sex partners and at the same time are becoming worse at using protection. Because of this, young people are in need of individually adapted and well-functioning anticonception. In order for a midwife to be able to meet this need, knowledge is needed about the factors that influence young women's choice of contraception. Against this background, there is an interest in compiling the existing research. The aim is to shed light on which factors influence female adolescents and young adults' choice of contraception. The choice of method was a general literature review with an inductive approach that was processed via an integrated analysis method. The data collection took place via the databases PubMed and CINAHL during February 2023. The articles were quality-reviewed through Caldwell's quality review template and compiled in an article matrix. Through numbering and color-coding categories were identified. The study included sixteen articles, five qualitative and eleven quantitative. The results were compiled under two main categories and five subcategories. Factors influencing young women when choosing an anticonception method were the method's effectiveness, its desirable characteristics and side effects and concerns they had about the method. The meeting with the healthcare personnel as well as the woman's family, friends and her relationship status also influenced her choice. The conclusion was that young women have different priorities when choosing contraception. Many women use a method whose characteristics do not match their individual wishes. This indicates that the healthcare system is lacking in information transfer. The midwife has a responsibility towards young women to support them in achieving reproductive and sexual health. Further research on how young people experience anticonception counseling with midwives would have been of interest. This could result in knowledge of what support the young people need during counseling.

Bakgrund: På ett flertal akutmottagningar ökar belastningen och vistelsetiderna blir längre, dessutom är vistelsetiderna längre för äldre patienter. Den växande äldre befolkningen i vårt samhälle löper även större risk att drabbas av vårdskador i samband med långa vistelsetider på landets akutmottagningar.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva interventioner riktade mot äldre som söker akutmottagning och interventionernas påverkan på vistelsetiden. Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt med systematisk ansats. Databassökning genomfördes i PubMed och CINAHL och genererade 16 artiklar till resultatet. Strukturerad kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes och resultatet presenterades efter en integrerad analys.  Resultat: Fem kategorier identifierades: Snabbspår, äldreprotokoll, omvårdnadsåtgärder, tvärprofessionellt teamsamarbete samt samverkan med externa vårdgivare. I 10 av studierna blev vistelsetiden på akutmottagningen kortare, i tre oförändrad och i tre längre. Slutsats: Det finns ett flertal interventioner riktade mot äldre som söker vård på akutmottagningar med varierande påverkan på vistelsetiden. Snabbspår kan vara effektivt och säkert för att förkorta vistelsetiden till specifika grupper av äldre patienter. Handläggningen av äldre patienter är ofta komplicerad. Införande av tvärprofessionella team med specifik geriatrisk kompetens kan bidra till ett effektivare omhändertagande och en kortare vistelsetid. Det är viktigt att identifiera de äldre personer som är sköra eller löper hög risk att drabbas av vårdskador. Omvårdnadsåtgärder riktade mot dessa personer behöver inte förlänga vistelsetiden och kan minska risken för vårdskador. Litteraturöversiktens resultat åskådliggör potentiella förbättringsområden för att förebygga att äldre personer, som söker vård på akutmottagningar, drabbas av vårdskador. / Background: In a number of emergency departments, the workload is increasing and the length of stay is longer, and the length of stay is also longer for older patients. The growing elderly population in our society is also at greater risk of suffering injuries in connection with long stays in the emergency departments. Purpose: The purpose of this study was to describe interventions aimed at elderly people who seek emergency care and the intervention's impact on length of stay. Method: The method chosen was a literature review with a systematic approach. Database search was conducted in PubMed and CINAHL and generated 16 articles as a result. Structured quality review of the articles was carried out and the results were presented after an integrated analysis. Results: Five categories were identified: Fast track, elderly protocols, nursing care, interprofessional team collaboration and collaboration with external care providers. In 10 of the studies, the length of stay at the emergency department was shorter, in three it was unchanged and in three it was longer. Conclusion: There are several interventions aimed at elderly people who seek care inemergency departments with varying effects on the length of stay. Fast-track can be effectiveand safe in shortening length of stay for specific groups of elderly patients. The managementof elderly patients is often complicated. Introduction of interprofessional teams with specificgeriatric competence can contribute to more efficient care and a shorter length of stay. It isimportant to identify the elderly people who are frail or are at high risk of suffering injuriesfrom care. Nursing measures aimed at these people do not need to extend the length of stayand can reduce the risk of nursing injuries. Results of the literature review illustrate potentialareas for improvement to prevent elderly people who seek care in emergency departmentsfrom suffering care-related injuries.

Bakgrund: Epilepsi är en neurologisk sjukdom som drabbar människor över hela världen. Epilepsi påverkar livets alla aspekter och de begränsningar som sjukdomen medför kan resultera i försämrad livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av omvårdnad vid epilepsi. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och tolv vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Patienter med epilepsi upplevde omvårdnaden bristfällig gällande information och bemötande. Otydlig och otillräcklig information från vårdpersonal medförde svårigheter att hantera sin sjukdom. Patienter upplevde ett förminskande av känslor samt att vårdpersonal visade brist på empati och respekt vid bemötandet. Bemötandet från sjukvårdspersonal beskrevs som väsentligt då det lägger en grund för upplevelsen av omvårdnaden. Personcentrerade omvårdnadsåtgärder samt ett professionellt bemötande upplevdes öka hanterbarheten, stärka självbestämmandet och genererade i ökad livskvalitet. Konklusion: Det förelåg brister i omvårdnaden vid epilepsi och det framkom ett behov av ökad kunskap gällande personcentrerad vård. Genom att patienters upplevelser belystes ökade medvetenheten kring behov och resurser, vilket genererade i en förbättrad personcentrerad omvårdnad och förbättrad livskvalitet. / Background: Epilepsy is a neurological disease that affects people all over the world. Epilepsy affects all aspects of life and the limitation that the disease entails can result in an impaired quality of life. Purpose: The purpose was to elucidate adult patients experience of nursing care in epilepsy. Method: A general literature study was conducted and twelve scientific articles were included. Results: Patients with epilepsy perceive the nursing care as insufficient when it comes to information and treatment. Unclear and insufficient information from healthcare professionals means that patients with epilepsy experienced difficulties in managing their illness. Patients with epilepsy experience a diminution of emotions as well as an empathetic and disrespectful treatment. The treatment from healthcare professionals is described as essential as it laid a foundation for the experience of nursing. Person-centered care measures and professional treatment are perceived to increase manageability, strengthened self-determination and results in increased quality of life. Conclusions: There are shortcomings in nursing care in epilepsy and a need for improvement is identified regarding person-centered care. By highlighting patients’ experiences, awareness of needs and resources increases, which can generate improved person-centered care and improved quality of life for patients with epilepsy.

Det är inte helt självklart hur affärsmodeller kan eller bör definieras. I dess enklaste form kan affärsmodellen ses som ett uttryck för enkla marknadsekonomiska samband: en produkt köps om dess värde för kunden är högre än kostnaden att producera den. Många skulle dock hävda att detta ger en alldeles för inkomplett bild, och att affärsmodeller i själva verket är mycket komplexa. Den som även vill ta hänsyn till hållbarhetsaspekter, såsom klimatavtryck eller olika sociala faktorer, får det ännu svårare. Vilka “värden” och “kostnader” är det egentligen som ska tas hänsyn till? Utgångspunkten för det här arbetet är ett bostadsprojekt i Rosendal i Uppsala, ett pilotprojekt för vad initiativtagarna kallar Alivekonceptet. Den långsiktiga förhoppningen är att konceptet och dess tillhörande affärsmodell ska bli startskottet för en förändrad bostadsmarknad. De nybyggda hyresrätterna ska ha lägre hyror än jämförbar nyproduktion, och hyreskontrakten ska inledningsvis fördelas via ett lottningssystem istället för ett traditionellt kösystem. Tanken är att fastigheterna, och efterföljande projekt inom ramen för Alivekonceptet, ska bana väg för fler prisvärda bostäder för unga vuxna – med större fokus på miljömässig och social hållbarhet. Syftet med denna studie är således inte bara att undersöka hur en affärsmodell på bostadsmarknaden kan se ut, utan även hur hållbarhetsaspekter kan integreras i traditionella affärsmodeller och vilka utmaningar som då kan uppstå. Alivekonceptets affärsmodell har därför studerats med hjälp en analysmodell som även integrerar miljömässiga och sociala hållbarhetsaspekter. Resultatet av kartläggningen visar att den största ekonomiska fördelen i Alives affärsmodell är en minskad konjunkturkänslighet, samtidigt som den (åtminstone kortsiktiga) avkastningen är lägre för fastighetsförvaltaren. Studien visar även att fastigheten byggs på ett relativt fördelaktigt sätt ur klimatsynpunkt, dock med vissa förbättringsmöjligheter. Utlottningen av lägenheter kan möjligtvis minska den sociala segregationen på det lokala planet, och ger framför allt god grund för forskning inom social hållbarhet. Studien har även exemplifierat de utmaningar som uppstår vid integrering av hållbarhetsarbete i traditionella affärsmodeller, då den ekonomiska kalkylens gångbarhet är en förutsättning för att hållbarhetsarbete ska kunna genomföras.