ABSTRACT: Background: Diabetes type 2 is considered as a public health disease worldwide. It affects a large population of peoples’ lives and constitutes a huge cost for the societies. Healthcare systems work towards preventing and providing treatment for diabetes type 2. As Diabetes type 2 is a lifelong disease, diabetes patients are a regular clientele in all healthcare institutes. Aim: The aim of the study is to describe which barriers prevent diabetes type 2 patients from complying to treatment and following recommendations. Method: A literature study of qualitative research, which include eleven original scientific articles about patient experiences regarding compliance in diabetes type 2. Result: The result shows that diabetes type 2 patients have misconceptions regarding diabetes, treatment and recommendations, which affects their ability of compliance. To be able to follow treatment and recommendations the patient must find motivation and sustain their motivation in continuity. Patients’ experiences lack knowledge and have a substantial need for information which can influence disease awareness and compliance. It is shown that there exist other factors which affects patients’ compliance, but these are outside the patient’s control, however these factors play an important role in the discussion about type 2 diabetes patients’ compliance to treatment and recommendations. Conclusion: To increase compliance it is important to be able to describe which factors prevent diabetes patients from being compliant. The knowledge gained from this study can aid registered nurses in caring for patients with diabetes type 2.

Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svårigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Uppsatsens syfte är att tolka möjligheter och svårigheter i mötet mellan ensamkommande ungdomar och professionella vuxna som arbetar på gruppboende för just ensamkommande i åldrarna 14-17 år. Det empiriska materialet bygger på fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande ungdomar i sitt dagliga arbete på gruppboenden. Studiens ambition är att kunna bidra till ökad förståelse för ämnesområdet och de påverkansfaktorer och förutsättningar som synliggörs genom empiri och teori. Genom följande frågeställningar vill jag uppnå mitt syfte: Vilka faktorer och förutsättningar kan skapa möjligheter i mötet med ensamkommande ungdomar? Vilka faktorer och förutsättningar kan skapa svårigheter i mötet med ensamkommande ungdomar?Studien har ett hermeneutiskt inspirerat, tolkande syfte med kvalitativ metod och tematisk analys. Resultatet av intervjuerna har analyserats och kopplats till Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och Antonovskys KASAM teori, vilka utgör studiens teoretiska ramverk. I resultatet har faktorer och förutsättningar som kan skapa möjligheter eller svårigheter inte delats upp eftersom jag sett att det tematiskt tenderar att höra ihop.Genom undersökningen kan jag se följande tendenser: Synen på ungdomen som ett aktivt subjekt i interaktion med sin omgivning uppfattar jag som en återkommande faktor och förutsättning genom resultatet i fråga om att skapa möjligheter i mötet med de ensamkommande ungdomarna. Resultatet motiverar att denna värdeföreställning erkänner ungdomens integritet, upplevelse och likvärdighet, samt kan lägga grunden för en ömsesidig respektfull relation. Att realisera ett sådant förhållningssätt går ut på att backa från definitionsmakten och inta en sensitiv, inkluderande, autentisk och prestigelös hållning i både sitt ledarskap och i det kollegiala samarbetet. I resultat syns flera paralleller med konklusioner som återges i tidigare forskning och litteratur. Genom studiens framställning har aktualisering av teorierna genererats.Jag tror att det gynnar mig som specialpedagog, mina kollegor, (både inom den specialpedagogiska professionen och andra) och inte minst barnen och ungdomarna att vi har kunskap om samspelets möjligheter och svårigheter. En förhoppning är att denna studie ska kunna underbygga utvecklingsarbete i verksamheter och institutioner där vuxna och minderåriga möts.

Syftet med denna undersökning är att utröna vuxna elevers hälsosituation och hur den inverkar på deras motivation i skolan och på skolarbetet. Studien syftar även till att ta reda på vilken motivation som driver dem; är det inre, yttre eller båda typerna av motivation. Detta med utgångspunkt utifrån Maslows och andra teoretikers påståenden om motivation som presenteras i vår litteraturgenomgång.För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, där vi låtit sju elever svara på frågor om hälsa, motivation och hur deras upplevda hälsosituation påverkar skolarbetet. Studien innehåller respondenternas berättelser om sin egen hälsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrån Antonovsky´s teori om Kasam och utifrån Katie Erikssons hälsobegrepp. Det sammanfattade resultatet av respondenternas svar, visar att hälsan påverkar elevers drivkrafter i skolarbetet. Det är framför allt den psykosociala hälsan som inverkar på motivationen, där god skolmiljön är en viktig faktor för upplevd hälsa.

Syftet med denna undersökning är att genom intervjuer och en fenomenografisk ansats kartlägga unga vuxnas uppfattningar av begreppet världens undergång, samt belysa de olika etiska förhållningssätt och livsåskådningar som diskuteras i denna kontext. Undersökningen baseras på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldern 18-25 som levt större delen av sitt liv i Sverige, går eller har gått i svensk skola, ser sig som tillhörande en av de abrahamitiska religionerna judendom, islam eller kristendom, eller är socialt präglad av någon av dessa. Intervjuerna genomfördes hösten 2013. Intervjupersonerna har kontaktats och valts ut främst på skillnader i kön, social bakgrund och utbildningsbakgrund. Intervjuerna har blivit analyserade utifrån en fenomenografisk ansats. De slutsatser jag har kunnat utläsa av resultatet är att uppfattningar om världens undergång kan delas in i fyra övergripande uppfattningskategorier, där varje uppfattningskategori representerar vad världens undergång är och vem/vad som kan drabbas av denna. Övriga beskrivningskategorier redogör för olika uppfattningar om orsaken bakom världens undergång, i vilken utsträckning människan kan påverka denna, huruvida intervjupersonernas uppfattning om världens undergång är ett troligt framtidscenario och om de utgår ifrån en positiv eller negativ orienteringspunkt. Hypoteserna som uppsatsen genererar är uppfattningarnas gemensamma nämnare:• Mänskligheten anses vara moraliskt ansvarig på något plan för världens undergång såvida det är en undergång som drabbar människor och kan påverkas av människan.• Om mänskligheten kan påverka världens undergång behöver inte människan ha skapat världens undergång för att mänskligheten på något plan ska ses som moraliskt ansvarig för densamma. Det måste alltså inte råda ett kausalt samband mellan vad/vem som sägs ytterst orsakat världens undergång och vad/vem som anses moraliskt ansvarig för den.Dessa hypoteser överensstämmer delvis med uppsatsens utgångspunkt, idén om människans benägenhet se mänskligheten som moralisk ansvarig för en hotande undergång, men skiljer sig från denna främst i synen på orsak och moraliskt ansvar.

This papper i about trying en educational method called writing connected to dialog. This is tried on adult students studying to work in Swedish day care. The purpose was to see if this method could make a difference in classroom democracy. / Uppsatsen behandlar ett försök med en undervisningsmetod kortskrivande kopplad till samtal med vuxenelever på Barn- och fritidsprogrammet. Använd metod: Aktionslära, enkätundersökning, djupintervju.

Den här studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Den belyser också vägledningens betydelse i samband med ansökan.Den empiriska studien har genomförts i Nässjö kommun. Det material som har använts består av en intervju med ett kommunalråd i Nässjö. En intervju med en studie- och yrkesvägledare som är verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö. Samt en enkätundersökning som består av svar från 35 individer som alla har gått en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö, någon gång mellan år 2002 och 2005.Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse både för individ och samhälle.Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, främst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter. Det är också många som tycker att de har fått bättre självförtroende, nya vänner och personlig utveckling tack vare utbildningen. Flera menar att deras situation har förändrats. Nästan hälften har fått arbete inom restaurangbranschen efter utbildningen. Sammanfattningsvis kan konstateras att utbildningen har haft någon betydelse för samtliga deltagare oavsett om den har lett fram till ett arbete eller inte. Nästan samtliga deltagare i enkätundersökningen tycker att yrkesutbildningarna är mycket viktiga, bland annat för att de utgör en möjlighet för vuxna att byta yrke. Yrkesutbildningarna har också betydelse för samhället lokalt och regionalt i Nässjö, de är till exempel viktiga för sysselsättningen och för att förse arbetsmarknaden med välutbildad arbetskraft. Alla parter som medverkat i den här undersökningen är överens om att yrkesutbildningarna är viktiga. Vägledningen skattas högt av några av deltagarna i enkätundersökningen medan andra menar att den har begränsad betydelse. Bara en dryg tredjedel har uppgett att de har diskuterat sitt utbildningsval med en studie-och yrkesvägledare.

Bakgrund: Patienter med cystisk fibros lever med ett livslångt, många gånger mycket krävande tillstånd. För att sjukvården på ett bra sätt ska kunna bemöta dessa patienter är det viktigt att belysa deras upplevelser av att leva med sin sjukdom. Syfte: Att utifrån en litteraturstudie beskriva hur sjukdomen cystisk fibros påverkar vuxna patienters dagliga liv. Metod: Allmän databassökning i PubMed, Cinahl och Cochrane Library resulterade i nio kvalitativa studier som motsvarade syftet. Studierna granskades, kvalitetsbedömdes och sammanställdes därefter till resultatet. Resultat: Fyra teman identifierades; Hopp och rädsla inför framtiden, Relationer, Syn på hälsa och behandling samt Arbete och ekonomi. Slutsats: Patienter med cystisk fibros har många tankar kring sin sjukdom, framförallt vad gäller undran och oro inför framtiden. De är i behov av mer stöd samt möjligheten att få svar på alla sina frågor angående sjukdomens påverkan, detta för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. / Background: Patients with cystic fibrosis live with a life-long, often very demanding condition. For the healthcare to be able to meet the needs of these patients in a good manor, it is important to illuminate their experiences of living with their illness. Aim: Through a literature review describe how the illness cystic fibrosis impacts the daily life of adult patients. Method: A research of the databases PubMed, Cinahl and Cochrane Library resulted in nine qualitative studies that answered the aim. The studies were then reviewed, quality rated and compiled. Result: Emerging themes were Hopes and fears for the future, Relationships, Outlook on health and treatment and Work and economics Conclusion: Patients with cystic fibrosis have many thoughts regarding their illness, especially when it comes to wonder and anxiety about the future. They are in need of more support and the opportunity to have all their questions regarding the illness´ impact answered, this in order to be able to live life as normal as possible.

Syftet med den här litteaturstudien var att studera personer med kronisk smärta, deras förmåga att hantera sin smärta samt vilka inre och yttre resurser som kan bidras till lindring. Vi ville också undersöka hur personens dagliga liv påverkades av att leva med kronisk smärta. Den teoretiska referensramen för den här studien var Aaron Antonovsky. Resultatet visade att acceptera sin smärta hade en stor betydelse för hur individen hanterade och upplevde sin situation. Omgivningen hade stor betydelse för en person med kronisk smärta både positiv och negativt.

Under utövandet av sitt yrke möter allmänsjuksköterskan många patienter med DMT1 (diabetes mellitus typ 1). Enligt Carnevali (1999) leder kunskap om individens resurser och krav i det dagliga livet till en mer individuellt anpassad vård. En ökad förståelse för livskvaliteten vid DMT1 och vilka faktorer som påverkar den kan leda till ett bättre bemötande i vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka livs¬kvaliteten inom olika områden hos individer med diabetes mellitus typ 1. Metoden som användes var en modell för litteraturbaserade examensarbeten av Friberg et al (2006). Vid litteratursökningen användes databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades efter Polit et al (2006) och Willman et al (2006) samt kvalitetsbedömdes efter kriterier från SBU (1999). Totalt användes nio kvantitativa artiklar som underlag till resultatet. I resultatet framgick att sen¬komplikationer är en faktor med starkt negativ inverkan på livskvaliteten hos individer med DMT1. Andra faktorer som vid DMT1 kan påverka livskvaliteten negativt är injicerande av insulin och förekomst av GI-symtom. Gruppundervisning, en bra relation till partnern och behandling med insulinpump har däremot en positiv inverkan på livskvaliteten hos individer med DMT1. / During the exercise of his/her profession the general nurse encounters many patients with DMT1 (diabetes mellitus type 1). According to Carnevali (1999), knowledge of the individual´s resources and requirements of daily life leads to a more individualized care. A better understanding of the quality of life at DMT1 and the factors which affect it can lead to an improved encounter in the health care system. The aim of this literature review was to describe the factors that can affect quality of life in different areas in individuals with diabetes mellitus type 1. The method used was a model for literature based theses by Friberg et al (2006). In the search of literature the databases PubMed and Cinahl where used. Articles were examined after models by Polit et al (2006) and Willman et al (2006) and quality was assessed according to criteria from SBU (1999). A total of nine quantitative articles were used as a basis for the results. The results showed that long-term complications were a factor with a strong negative impact on the quality of life of individuals with DMT1. Other factors that may affect the quality of life at DMT1 adversely were injecting insulin and the occurrence of GI symptoms. Group-education, a good relationship and treatment with insulin pump had a positive impact on the quality of life of individuals with DMT1.

Syftet med denna C-uppsats var att ta reda på hur högskolestuderande upplever sin situation och vilka tankar de har om frågor som rör framtiden. För att ta reda på detta genomförde vi en enkätundersökning på K3, Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola under våren 2006. Vi valde ut en specifik åldersgrupp, mellan 19 och 29 år, som representerar vår målgrupp unga vuxna, som läser på högskola. De frågor vi ville ha svar på var: Hur ser unga vuxna, som studerar på högskola, på sin framtid? Hur upplever de sitt hälsotillstånd? Vilka tankar har de när det gäller utbildning och arbete? Vilken inställning har de till familjebildning och relationer? Vi utformade en enkät som främst bestod av frågor som gav svar på ovanstående, samt gav oss en bra bild över respondenternas bakgrund. Detta för att i ett senare skede kunna göra en analys utifrån utvalda teoretiska perspektiv. Vi valde att utgå ifrån en sociologisk/socialpsykologisk infallsvinkel för att bland annat kunna diskutera kring vad den förlängda ungdomstiden innebär för dagens unga vuxna och samhället i stort. Vi jämförde också våra resultat med tidigare forskning, som vi menade var relevant. En slutsats vi kom fram till var att högskolestuderande, i åldrarna 19 till 29 år, ställer sig mer positiva till att flytta utomlands jämfört med andra unga vuxna i Sverige. Det som också framkom i vår undersökning var att många av de högskolestuderande unga vuxna, ofta har ont i magen, huvudvärk och sömnproblem. Ännu fler, drygt 80 procent, är det som känner sig trötta under dagen varje dag eller en till flera gånger i veckan. Det visade sig även att vår målgrupp upplever sig mer stressade än andra unga vuxna i resten av landet. Trots relativt vanligt förekommande mag- och huvudvärk, sömnproblem och trötthet under dagarna framträdde en tydlig bild av att högskolestuderande har en optimistisk framtidstro överlag. De tycker också i stor utsträckning att livet motsvarar förväntningarna. På frågan om hur de ser på framtiden var så många som nästan 90 procent delvis eller mycket optimistiska. / Syftet med denna C-uppsats har varit att genom en enkätundersökning, gjord på K3, Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola, belysa hur högskolestuderande ungdomar/unga vuxnas situation ser ut idag och redogöra för deras tankar om framtiden. Frågor vi bland annat ställde var vilka tankar de har när det gäller utbildning, arbete, familjebildning och relationer. Andra frågor som intresserade oss var hur de upplever sitt hälsotillstånd. Utifrån litteratur och sociologiska/socialpsykologiska perspektiv resonerade vi kring vad den förlängda ungdomstiden kan betyda för den enskilda individen. En jämförelse mellan vårt material och tidigare forskning på området, bland annat ur ett myndighetsperspektiv, ledde fram till vår analys. Vi kom fram till att ungdomar/unga vuxna, som läser på högskola upplever sig stressade och känner sig trötta under dagarna i stor utsträckning. Samtidigt framträdde en tydlig bild av att de har en optimistisk framtidstro och de tycker att livet till stor del motsvarar förväntningarna.