Syfte: Att sammanställa forskning rörande vad som, från sjuksköterskans perspektiv, kännetecknar vårdmötet inom somatisk vård med vuxna patienter som har en psykisk utvecklingsstörning.Bakgrund: Personer med psykisk utvecklingsstörning har ökad risk för ohälsa och förväntas söka vård på samma villkor som normalbegåvade personer. Enligt gällande riktlinjer ska sjuksköterskan anpassa vården efter individens förutsättningar och ta särskild hänsyn till utsatta grupper.Metod: Litteraturstudie baserad på analys av systematiskt sökta primärkällor, vilka kvalitetsgranskats och valts utifrån fastställda inklusionskriterier. Resultat: Två grupper med sammanlagt sex teman beskrevs. A: Svårigheter med tema A1: Utmaningar och möjligheter i kommunikationen, A2: Svårigheter och möjligheter i bedömningen av patientens tillstånd, A3: Etisk problematik kring beslutsfattande och informerat samtycke, och A4: Känslor av rädsla och sårbarhet och gruppen B: Behov, med tema B1: Behov av utbildning samt B2: Önskemål om teamwork. Slutsats: Vi ser en diskrepans mellan verklig given omvårdnad och riktlinjer sjuksköterskan har att förhålla sig till. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter behöver utbildning om psykisk utvecklingsstörning för att kunna leva upp till uppställda krav. / Aim: To describe research concerning the nurse's perspective on health care meetings in somatic care between nurses and adult patients with intellectual disabilities. Background: Persons with intellectual disabilities have an increased risk of illness and is expected to seek health care on the same terms as persons with average intelligence. According to guidelines, the nurse should adapt given care to individual conditions and pay particular attention to vulnerable groups in society. Methods: Literature review based on analysis of systematically sought primary research, quality scrutinized and selected according to defined inclusion criteria.Results: Two groups with a total of six themes were described. A: Difficulties, containing the themes A1: Challenges and possibilities in communication, A2: Difficulties and possibilities in assessing the patient's condition, A3: Ethical concerns relating to decision-making and informed consent, and A4: Feelings of fear and vulnerability and Group B: Needs, with the themes B1: Need for education and B2: Requests for teamwork.Conclusions: We see a difference between given care and guidelines nurses need to follow. Nurses and nursing students need training in the field of intellectual disability to fulfill the requirements.

Med hjälp av en systematisk litteraturstudie är syftet med denna uppsats att sammanställa och granska tidigare forskning om desistance (varför och när individer slutar begå brott) för vuxna kvinnor som har varit intagna i fängelse. Genom att identifiera luckor i ämnets befintliga forskningsbild syftar också studien till att ge rekommendationer för vidare studier och visa på möjliga tillämpningsområden. Desistanceprocessen för kvinnor som har varit intagna i fängelse har fått relativt lite uppmärksamhet i jämförelse med andra dimensioner och urvalsgrupper inom kriminella karriärer. Då en lång kriminell karriär resulterar i kostnader och andra konsekvenser både för samhället, brottsoffret och gärningspersonen själv är forskning om desistance av stor vikt. Resultatet i uppsatsen visar att socialt kapital, positiva sociala band och kognitiv förändring är de främsta förklaringarna till varför vuxna kvinnor som har varit intagna i fängelse slutar begå brott. Dessa måste samtidigt ses i relation till de utmaningar kvinnorna står inför under förloppet av desistanceprocessen då de har stor påverkan på utfallet. / Using a systematic literature review, the aim of this essay is to compile and review previous research on desistance (why and when individuals stop to commit crimes) for adult women who have been incarcerated. By identifying gaps in the subject's existing research image, the study also aims at providing recommendations for further studies and demonstrating possible areas of application. The desistanceprocess for women who have been incarcerated has received relatively little attention in comparison with other dimensions and selection groups in criminal careers. Since a long criminal career results in costs and other consequences for both society, victims and the perpetrators themselves, research on desistance is of great importance. The result of this essay shows that social capital, positive social ties and cognitive change are the main reasons why adult women who have been incarcerated stop to commit crimes. These must also be seen in relation to the challenges facing women during the course of the desistanceprocess as they have a major impact on the outcome.

The biggest risk factor ro develop dementia diseases is rising age. There is a need to high knowledge about dementia persons and thir reatives. The purpose of this literature review was to illustrate how nurses can give good treatment to relatives to a person with dementia.In the process we used ten scientific articles for analysis and interpending. / Den största riskfaktorn för att utveckla demenssjukdom är stigande ålder. Det finns ett ökat behov av ökad kunskap om dementa personer och deras anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskor kan ge ett bra bemötande. Som metod användes analys och tolkning av tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Psoriasis är en autoimmun, inflammatorisk och kronisk hudsjukdom där hudbarriären är nedsatt med strukturella och funktionella avvikelser i hornlagret. Målet för behandlingen idag är att minska utbredning och symtom så att drabbade personer i så liten utsträckning som möjligt påverkas i deras vardagliga liv Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna personer som drabbats av psoriasis påverkas av sin sjukdom i sitt vardagliga liv. Metod: Studiens design var en allmän litteraturstudie som utgick från 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades för att identifiera relevant information som vidare färggrupperades och data kategoriserades. Resultat: Tre kategorier identifierades; fysisk påverkan av psoriasis, psykisk påverkan av psoriasis och social påverkan av psoriasis. Konklusion/implikation: Det vardagliga livet för personer med psoriasis påverkades i stor omfattning då symtom innebar fysiska, psykiska och sociala begränsningar. Det föreligger ett stort behov av personcentrerad vård hos personer med psoriasis. Sjuksköterskor ska värna om patienter och tillämpa god omvårdnad. Att utveckla den personcentrerade vården är av vikt för att hälso- och sjukvården ska kunna möta omvårdnadsbehovet hos personer med psoriasis. / Background: Psoriasis is an autoimmune, inflammatory and chronic skin disease with impaired skin barrier due to structural and functional deviations on the stratum corneum. The goal for treatment is to decrease the spread of the disease and symptoms so that people to a smaller extent get affected in their everyday lives. The Aim: The aim of this study was to describe how people suffering from psoriasis are affected by the disease in their everyday lives. Method: A general literature study design was used. 11 articles were analyzed to identify relevant information which later was color grouped and data was categorized. Results: Three categories were found; physical impact of psoriasis, psychological impact of psoriasis and social impact of psoriasis. Conclusion/Implications: Everyday life for people suffering from psoriasis was affected to a great extent when symtoms meant both physical, psychological and social limitations. There is a great need for person centered care for people with psoriasis. Nurses shall protect patients and apply person centered care. Developing person centered care is of importance for healthcare to be able to meet the needs of people with psoriasis.

Detta arbete har skrivits i syfte för att skapa förståelse och öka kunskap kring unga vuxna andra eller första generationens invandrares förhållanden till musik, genom undersökning. Detta avser kommersiell populärmusik och ursprungskulturens musik hos de unga vuxna. Tre frågor har tagits fram för att belysa detta. 1) Hur förhåller sig andra eller första generationens unga vuxna sig till sin ursprungskulturs musik i sitt svenska kultursammanhang? 2) Hur förhåller sig andra eller första generationens unga vuxna till kommersiell populärmusik i förhållande till sin familjekultur/ursprungskultur? 3) Vad upplevs det för konflikter eller spänningar i förhållandet eller mellan de olika sammanhangen? För att besvara frågorna så samlades data in genom empirisk musikvetenskap och kvalitativa intervjuer med semistruktur. Dessa intervjuer utfördes med unga vuxna första och andra generationens invandrare. Datan diskuteras och analyseras med hjälp av tidigare forskning och teorier kring identitetsskapande i samband med musik. Resultatet visar att de unga vuxna någon gång upplevt spänning och konflikt i anknytning till musiken från deras ursprungskulturer. De unga vuxna menar att de känt behov av att anpassa sig till kontexter och sammanhang. Samtidigt visar resultaten att de anser sig själva mer stabila än när de var yngre i sitt musiklyssnande och sin musikaliska identitet. De unga vuxna använder gärna musiken som en identitetsmarkör och som ett hjälpmedel för kulturellt minne.

Bakgrund: Vuxna kortutbildade SFI-elever på D-kurs som inte klarar kunskapskraven i läsförståelse under förväntad tid kan tappa motivationen, vilket resulterar i avbrott och mycket frånvaro. Mot bakgrund av att försöka ge en effektiv undervisning i de kunskaper de saknar finns behov av effektiv kartläggning och följande undervisning med ett innehåll som fyller kunskapsluckorna. Det finns fortfarande lite forskning i läsförståelse om vuxna andraspråkselever, vilka metoder som kan nyttjas i undervisningen och i vilken grad fonologisk medvetenhet har betydelse för läsförståelse av texter på D-kursnivå. Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera om tolv lektioner i lässtrategier under sex veckor kan förbättra åtta SFI-elevers läsförståelse, och hur deltagarna upplevde den. Studien undersöker även i vilken grad den fonologiska medvetenheten har betydelse för deltagarnas läsförståelse av texter på D-kurs. Metod: Studien tillämpar Reciprok undervisning som metod i undervisningen och deltagarnas resultat mäts kvantitativt med en för- och efterdiagnos. Semistrukturerade intervjuer utförs och för analys tillämpas en kvalitativ analysmetod.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) används i det vardagliga arbetet inom LSS-gruppbostäder, samt på vilka sätt personalen upplever att användningen av AKK kan leda till ökad delaktighet för brukaren. Studien är en kvalitativ ansats med deltagare som är anställda inom LSS-gruppbostäder och omfattar sex stycken informanter. Semistrukturerade intervjuer användes som insamlingsinstrument. Resultatet delas upp i tre olika teman: “I vilka situationer och hur används AKK i det vardagliga arbetet”, “Vilka förutsättningar upplever personalen vara av störst betydelse för ett framgångsrikt arbete med AKK” och “I vilka situationer och på vilka sätt kan brukarens delaktighet ökas med hjälp av AKK enligt personalen”. Resultatet visar att personalen besitter goda AKK-kunskaper, både formellt och praktiskt, men behöver lämpliga förutsättningar för aktivt arbete med AKK. Denna studie belyser AKK:s centrala roll i att främja delaktighet och förståelse för individer med funktionsnedsättning.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar kraftigt i världen. I Sverige lever cirka 400 000 människor med sjukdomen, men det antas vara ännu fler människor som har diabetes typ 2. Sjukdomen innebär ett stort lidande för patienten, samt stora samhällskostnader och är en belastning för vården. Syftet med studien har varit att undersöka vuxna patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2, ur ett patientperspektiv. Det har genomfört en allmän litteraturöversikt genom att analysera kvalitativa artiklar. Studien presenteras med tre huvudteman och sju underteman. Under temat “att söka kunskap” var ett återkommande ämne ur resultatet att patienten upplevde behov av att bli välinformerad och att patienten fick information från flera källor. Detta gav patienten kompetens och självförtroende i att förstå sin diagnos och hantera den. Under temat “användning av tekniska hjälpmedel” var ett annat återkommande ämne ur resultatet var att patienter med diabetes typ 2 hade behov av reflektion. Forskningen visade att reflektion, inte minst i grupp, förbättrade patientensmående, då reflektion kunde ge bekräftelse på patientens frågor och funderingar. Studien indikerade att en välinformerad patient stärktes och kunde ta ett större ansvar och uppleva ett ökat välbefinnande.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett plötsligt och chockartat insjuknande som efteråt påverkar patientens upplevelse av livets samtliga aspekter. För sjuksköterskan är insikt i och förståelse av komplexiteten i patientens upplevelser, såväl fysiskt som psykiskt och socialt, av största vikt. Detta för att kunna stödja patienten mot ett upplevt välbefinnande i efterförloppet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna patienters upplevelser efter en genomlevd hjärtinfarkt.  Metod: Studien är litteraturbaserad på kvalitativ forskning bestående av 11 vetenskapliga artiklar.  Resultat: En hjärtinfarkt upplevs av många patienter som en väckarklocka som resulterar i stora livsstilsförändringar. Svårhanterliga känslor som rädsla, ångest, depression och ensamhet drabbar många efteråt och i de processerna upplever patienterna ofta att stöttning från närstående, sjukvården och stödgrupper är till stor hjälp. Självbilden och livsvärlden upplevs av många bli förändrad och nya perspektiv på prioriteringar kan uppdagas. Konklusion: Både negativa och positiva upplevelser kan följa en genomlevd hjärtinfarkt. Patienternas upplevelser av livets olika aspekter påverkas. Många patienter upplever känslor och tankar som är svåra att hantera. Andra finner motivation till att förbättra sin livsstil. Sociala nätverk är av stor vikt för patienterna för att finna stöd och motivation som kan främja tillfrisknande och upplevelsen av välmående. / Background: A myocardial infarction is a sudden state of disease that affects how the patient afterwards experiences different aspects of life. It is vital for the nurse to have an understanding for the complexity of the patients’ experiences after the infarction, physical, psychological and social, in order to help the patient experience well-being. Aim: The aim with the study was to acknowledge grown up patients' experiences after a myocardial infarction. Method: A literature-based study based on 11 qualitative scientific articles.  Findings: A myocardial infarction is experienced by many patients’ as a wake-up-call resulting in major life-style changes. Afterwards the patients’ often experience emotions difficult to manage. During these processes the patients’ experience social support as being of great importance. Many experience a changed self-image and life-world and new perspectives on prioritizing. Conclusion: Negative and positive experiences may follow a myocardial infarction. Patients’ views on different aspects of life get affected. Many patients experience emotions and thoughts that are difficult to handle. Other patients find motivation to change their way of living for the better. Social networks are of great importance for the patients in order to find support and motivation which may promote recovery and an experience of well-being.

Introduktion: Cystisk fibros är en progressiv kronisk sjukdom. Att leva med cystisk fibros påverkar personens liv och personer med cystisk fibros har beskrivit att de upplever en försämrad livskvalitet med tidskrävande behandlingar, fysiska begränsningar och psykosociala påfrestningar vilka begränsar möjligheten till att leva livet fullt ut. Hur sjukdomen upplevs av yngre personer hade bidragit till att ge sjuksköterskor ökad förståelse för patienters behov i omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns, ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med cystisk fibros.  Metod: En beskrivande litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar utfördes. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier (2022a). Studiernas resultat sammanställdes och analyserades utifrån en modell beskriven av Popenoe et al. (2021). Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Begränsningar i det dagliga livet, Upplevelser av hälsa och Påverkad självbild. Cystisk fibros medförde upplevelser av kroppsliga begränsningar, tidskrävande behandling, sociala restriktioner och en oro inför framtiden. Att ses som mer än sjukdomen ansågs var en faktor till bättre upplevd hälsa. Självbilden påverkades då deltagare eftersträvade normalitet. Det fanns även en rädsla för att bli dömd, att göra andra besvikna och upplevelser av bristande autonomi. Slutsats: Cystisk fibros påverkar unga ur aspekter såsom självbild, socialt liv och fysiska begränsningar. Kunskap om sjukdomens påverkan ger sjuksköterskan bättre förutsättning för god personcentrerad omvårdnad och att hjälpa unga patienter hantera sin sjukdom och uppnå bästa möjliga livskvalitet. / Introduction: Cystic fibrosis is a progressive chronic disease. Living with cystic fibrosis affects the person's life and reduces quality of life with time-consuming treatments, physical limitations and psychosocial stresses which limit the opportunity to live life to the full. How the disease is experienced by younger people could contribute to giving nurses an increased understanding of patients' needs. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of children, adolescents and young adults living with cystic fibrosis. Method: A descriptive literature review, based on 10 scientific qualitative articles. The articles were quality reviewed according to SBU's review template for qualitative studies (2022a). The results of the studies were compiled and analyzed based on a model described by Popenoe et al. (2021). Results: The people's experiences resulted in three categories: Limitations in daily life, Experience of health and Affected self-image. Cystic fibrosis brought limitations such as physical limitations, time-consuming treatment, social restrictions and a worry about the future. Being seen as more than the disease was considered a factor in perceived health. Self-image was affected as participants sought normalcy, there was also a fear of being judged, fear of disappointing others and an experience of a lack of autonomy. Conclusion: Cystic fibrosis affects young people from aspects such as self-image, social life and physical limitations. Knowledge of the impact of the disease gives the nurse a better basis for good person-centered care and to help young patients manage their disease and achieve the best possible quality of life.