ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan leda till stigmatisering på arbetsplatsen. Syftet med föreliggande studie var att genom en kvalitativ intervjustudie studera hur en grupp personer med ADHD upplever denna stigmatisering på arbetsplatsen utifrån ett inifrånperspektiv. Studien syftade även till att undersöka vilka faktorer i arbetslivet som kan vara faciliterande och hindrande för personer med ADHD. Tio personer med ADHD intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades därefter utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Analysen resulterade i fem teman; Upplevelser av och förhållningssätt till sin ADHD diagnos på arbetsplatsen, Identitet och självbild på arbetsplatsen, Deltagarnas uppfattning av allmänhetens uppfattning- stigmatisering, Öppet eller dolt stigma och Faciliterande och hindrande faktorer i arbetsmiljön. Deltagarna hade både individuella och gemensamma upplevelser av stigmatisering på arbetsplatsen kopplat till ADHD. I intervjuerna framkommer bland annat en önskan om ökad kunskap och förståelse, och det framkommer en oro bland deltagarna över hur diagnosen ska tas emot av andra. Det fanns en koppling mellan att vilja berätta om sin diagnos och tilliten till den man ska berätta det för. Deltagarna önskar också stöd kring rutiner och arbetsmiljö för att kunna vara så effektiva som möjligt.  Studier som undersöker ADHD hos vuxna är få och denna studie bidrar till att öka kunskapen kring gruppen.

Introduktion: Psykosdiagnos kan ha en negativ inverkan på en persons görande avseende fritid, arbete och personlig vård. Brist på initiativförmåga, svårigheter att bibehålla koncentration, bearbetning av information och svårigheter med tidsuppfattningen kan medföra negativa konsekvenser i vardagen. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vilka arbetsterapeutiska interventioner som finns beskrivna för personer med psykosdiagnos. Metod: En scoping review görs för att ge en överblick av befintlig litteratur. Relevanta sökord, inklusion- och exklusionskriterier och databaser valdes för att hitta relevanta artiklar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån OTIPM:s fyra interventionsmodeller “Modell för aktivitetsträning”, “Kompensatorisk modell”, “Modell för förbättrande av kroppsfunktion och personfaktorer” och “Pedagogisk modell”. Arbetsterapeutiska interventioner bidrar till förbättring i vardagliga aktiviteter och förbättring av exekutiva funktioner, negativa symtom och sjukdomens svårighetsgrad. Implikationer: Arbetsterapeuter har möjlighet att förbättra och underlätta funktioner, lyfta in meningsfulla aktiviteter, underlätta miljön och lyfta in social gemenskap med hjälp av arbetsterapeutiska interventioner. / Introduction: Psychosis diagnosis can have a negative impact on a person's activities regarding leisure, work and personal care. Lack of initiative, difficulties in maintaining concentration, processing information and difficulties with the perception of time can have negative consequences in everyday life. Aim: The aim of this study is to describe which occupational therapy interventions are available for people with a psychosis. Method: A scoping review is done to map the body of literature. Relevant keywords, inclusion and exclusion criteria and databases were selected to find relevant articles. Results: The results are presented based on OTIPM's four intervention models "Model for activity training", "Compensatory model", "Model for improving body function and personal factors" and "Pedagogical model". Occupational therapy interventions contribute to improvement in everyday activities and improvements in executive functions, negative symptoms and disease severity. Implications: The occupational therapist has the opportunity to improve and facilitate functions, lift in meaningful activities, facilitate the environment and lift in the social community with the help of occupational therapy interventions.

The concept of ritual developed as a formal term of analysis during the 19th century and came to identify what was alleged as a worldwide category of human experience. Ritual was described as mindless handling, something that was routinized, habitual, compulsive or mimetic. The term was voiced as a major beginning of the change in the way European culture was associated to other cultures and religions. To be able to describe religions many myth and theorists looked at rituals. Rituals in Islam are regulated actions that can be performed at a particular place or time, or both. They are seen as particularly meaningful as they are loaded with religious symbolism. The religious texts surrounding rituals are usually normative. In order for the believer to do the right thing and understand, the aforementioned texts are described, how rituals should be performed and what different parts have for the meaning are explained. In Western Europe, research on young Muslims in school began around the end of the 20th century. The research was more about how their relationship was with the parents/Islamic community, the student and the teacher/school system. After that, research began on young adults and how they carve out spaces for themselves in relation to family, relatives, friends, school, and youth culture and majority society. Through interviews, six young adults, of different ages and backgrounds, will describe what they consider a ritual to be, what their everyday ritual looks like, whether they follow any ritual within Islam and about performing other rituals within the religion. Their rituals may be to follow the religion, but not everything, as age, lack of time, feeling and situation play arole.

Bakgrund: Ländryggssmärta är multifaktoriellt och ett globalt problem som förekommer i alla åldrar. Fysisk aktivitet har hälsofördelar i kontrast till fysisk inaktivitet och stillasittande beteende som medför hälsorisker. Prevalensen av ländryggssmärta hos ungdomar ökar med ålder och drabbar även unga vuxna. Stillasittande beteende och nivå av fysisk aktivitet är faktorer som påverkar både ländryggssmärta och hälsorelaterad livskvalitet. Utfallsmåttet hälsorelaterad livskvalitet används för bedömning av välmående ur ett biopsykosocialt perspektiv. Syfte: Sammanställa kunskap kring associationer mellan fysisk aktivitet, hälsorelaterad livskvalitet och ländryggssmärta hos ungdomar och unga vuxna. Metod: Sökningar genomfördes i databaserna Pubmed, Web of Science, Cinahl, AMED och SPORTdiscus. Sökningen genererade 633 träffar varav nio studier inkluderades. Kvalitetsbedömning genomfördes med Newcastle-Ottawa Scale. Resultat: Åtta studier hade låg risk och en studie moderat risk för bias. Sex studier undersökte ungdomar. Ländryggssmärta begränsade fysisk aktivitet. Stillasittande beteende och låg likaväl som hög nivå av fysisk aktivitet var associerat med ländryggssmärta och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. Denna association återfanns inte när fysisk aktivitet mättes objektivt med en accelerometer. Tre studier undersökte unga vuxna. De visade på en association mellan begränsning av fysisk aktivitet och ländryggssmärta samt nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. En studie visade på en association mellan stillasittande beteende och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. Konklusion: Ländryggssmärta och stillasittande beteende är associerade med nedsatt hälsorelaterad livskvalitet hos ungdomar och unga vuxna. Låg likaväl som för hög nivå av fysisk aktivitet är associerat med ländryggssmärta hos ungdomar. Mer forskning behövs för att fastställa effekten av förebyggande interventioner och för att motverka ländryggssmärta hos ungdomar och unga vuxna.

Hälften av Sverige befolkning har övervikt eller obesitas och sjuksköterskan kommer möta denna patientgrupp dagligen framöver. De bakomliggande faktorerna till obesitas är multipla och flerdimensionella. Sjuksköterskans roll är att kunna se helheten utifrån kropp, själ och ande och hjälpa patienten till välbefinnande. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med obesitas. Metoden som använts är litteraturöversikt där nio artiklar baserat på kvalitativ metod ingår. Resultatet visar att livet med obesitas upplevs som en kamp mot stigma, ofrivillig normprojicering, exkludering i samhället, kroppsliga hinder och svårigheter i att hitta sig själv. Många lider av depression och psykisk påfrestning som kan leda till kontraproduktivt ohälsosamt ätbeteende. Många känner dock hopp och önskar förändring. I slutsatsen lyfts utsattheten och okunskapen om sjukdomens bakomliggande faktorer samt hur livsvärlden med obesitas kan vara tung att bära. Vidare diskuteras om ett samhällsansvar på högre nivå för att råda bot på den ökade prevalensen.

Bakgrund: Typ-2 diabetes är en kronisk sjukdom som ökar snabbt över hela världen. Typ-2 diabetes mellitus uppstår på grund av förhöjda glukosnivåer i blodet, och om tillståndet förblir obehandlat kan det resultera i ett antal komplikationer. Egenvård vid diabetes typ-2 omfattar blodsockerkontroll, livsstilsförändringar och behandlingen som innebär både läkemedelsbehandling och livsstilsförändring. Teoretiska grunden ligger på Orems egenvårdsteori, begreppet hälsa, livsvärld och egenvård där sjuksköterskerollen är avsevärt avgörande. Syftet: Syftet är att beskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård i samband med typ-2 diabetes. Metod: Studien grundas på en kvalitativ ­litteratursammanställning där datainsamling har skett genom 10 artiklar som söktes genom databasen Cinahl och Pubmed. Artiklarna analyserades enligt Friberg (2020-) integrerade sammanställningsmetoder och har en beskrivande syntes. Resultat: Genom analysen framkom tre tema och nio subtema. Första teman är Känslomässiga reaktioner där Varierande känslor hos patienter och Rädsla för komplikationer som motivation till egenvård blev subteman. Andra teman är Erfarenheter av att förändra levnadsvanor där subteman blev Erfarenheter i samband med kostförändring, Erfarenheter av fysisk aktivitet, Erfarenheter av blodsockerkontroll och medicinering. Tredje teman är Stödjande faktorer i en komplex realitet där subteman blev Vikten av tillräcklig information och kunskap, Vårdrelationens dubbla ansikten, Stöd från anhöriga och kamratgrupper samt Känslomässiga hantering och acceptans är nyckel till lyckad egenvård. Slutsatser: Egenvård vid typ 2-diabetes medför olika utmaningar och svårigheter i vardagen, särskilt när det kommer till livsstilsförändringar att anpassa kostvanor. I denna kontext får sjuksköterskor en betydande roll, särskilt när det gäller att stödja följsamhet till egenvård, hantera känslomässiga reaktioner och främja förändringar i levnadsvanor.

No description available.

Denna studie fokuserar på hur de professionella, som har erfarenhet av att jobba med ensamkommande unga vuxna som har haft tillfälligt uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, uppfattar gymnasielagens betydelse och konsekvenser för de ensamkommande unga vuxnas integration, känsla av trygghet samt strategier för att hantera gymnasielagens krav. Studien är baserad på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tio professionella. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys utifrån tidigare forskning och Anthony Giddens teori om ontologisk trygghet. Resultaten från innehållsanalysen visar att de professionella anser att de ensamkommande unga vuxnas integration försvårades under tiden de har omfattats av gymnasielagen då de bland annat har upplevt maktlöshet och kontrollförlust som en konsekvens av en otydlig och komplex lag, en osäker asylprocess, strukturella begräsningar samt en dålig interaktion med myndigheter på grund av låg tillit. Dessutom visar studiens resultat, utifrån de professionellas berättelser, att de ensamkommande unga vuxnas tid under gymnasielagen har präglats av osäkerhet, oförutsägbarhet och en ständig stress, något som har lett till känslor av skam och ångest. Vidare framkom det att de ensamkommande unga vuxna har använt sig av olika strategier för att hantera gymnasielagens krav som till exempel kollektivitet och att söka stöd från de professionella. De huvudsakliga slutsatserna, utifrån de professionellas beskrivningar, är att de ensamkommande unga vuxnas integration och trygghet försämrades av gymnasielagen, men att de ensamkommande unga vuxna, trots de svåra omständigheterna, använde olika strategier för att kunna hantera gymnasielagens stress- och ångestfyllda situationer.

Mindfulness används ofta i samband med behandling för depressioner och ångest för att lindra stress hos patienter. Det finns dock inte någon entydig forskning om mindfulness förbättrar måendet för patienter med PTSD. Här har en systematisk genomgång samt metaanalys genomförts för att avgöra om mindfulnessbaserade interventioner har någon inverkan på att lindra symtomen för PTSD. Systematiska sökningar har genomförts i olika databaser som PubMed, Medline, CINAHL och APA för att hitta relevanta randomiserade kontrollerade studier, som är publicerade under de senaste sju åren. Två författare genomförde litteratursökningen oberoende av varandra, samlade in data samt utförde den statistiska analysen. Metaanalysen omfattade 5 studier med 317 deltagare. Samtliga studier använde sig av PCL-5 som mätvärde för PTSD. Behandlingstiden varierade mellan fyra ochåtta veckor. Metaanalysen redovisar före- och eftermätningar av mindfulnessbehandlingarutan att ta med uppföljande mätningar. Resultaten visade att mindfulnessbaserade interventioner hade måttlig effekt (Cohens d = 0.63, 95 % CI: 0.42 – 0.82) gällande att lindra PTSD-symptom jämfört med behandling som vanligt (TAU), ”present-centered group therapy” och väntelista. Enligt den forskning vi sett kan mindfulnessbaserade interventioner vara till nytta för patienter som diagnostiserats med PTSD. Vår metaanalys visar att mindfulness kan vara ett effektivt sätt att minska PTSD-symptom och ge en ökad livskvalitet. Behandlingslängd, antal sessioner och PTSD-graden verkar ha mindre effekt än interventionens innehåll.  Nyckelord: metaanalys, mindfulness, PTSD, PCL, vuxna / Mindfulness is often used in conjunction with treatment for depression and anxiety to relieve stress in patients. However, there is no clear research on whether mindfulness improves the well-being of patients with PTSD. A systematic review and meta-analysis has been conducted to determine whether mindfulness-based interventions have any effect on alleviating the symptoms of PTSD. Systematic searches were conducted in various databases such as PubMed, Medline, CINAHL and APA to find relevant randomized controlled trials, which are published in the last seven years. Two authors independently conducted the literature search, collected the data and performed the statistical analysis. The meta-analysis included 5 studies with 317 participants. All studies use the PCL-5 as a measure of PTSD. The treatment time varied between four to eight weeks. The meta-analysis reports pre- and post-measurements of mindfulness treatments without including follow-up measurements. Results showed that mindfulness-based interventions had moderate effect ((Cohens d = 0.63, 95 % CI: 0.42 – 0.82) in alleviating PTSD symptoms compared to treatment as usual (TAU), present-centered group therapy and waiting list. According to the research we have seen, mindfulness-based interventions can be beneficial for patients diagnosed with PTSD. Our meta-analysis shows that mindfulness can be an effective way to reduce PTSD symptoms and provide an increased quality of life. Duration of treatment, number of sessions and the degree of PTSD appear to have less effect than the content of the intervention. Keywords: meta-analysis, mindfulness, PTSD, adults

Efter att en artikel publicerats i Falu Kuriren under hösten 2023 startade en diskussion i sociala medier. En ägare till en rockklubb i Falun undrade varför publiken uteblev och många av svaren från publiken var entydiga. Arrangörer tar inte hänsyn till vad unga vuxna vill ha och är viktigt för dem. Min utgångspunkt har varit ovan diskussion och min studie syftar till att ta reda på vad unga vuxna har för relation till klubbliv, vad man saknar och vad som skapar värde gällande livemusik och klubbar. Med hjälp av en enkät riktad till unga vuxna mellan 18-30 år bosatta i Falun och Borlänge undersöktes vad de har för åsikter. Resultatet visade att uteliv/klubbliv är viktigt och det man saknar mest är ett mer varierat utbud av musik och att det är rätt genre/artister. Resultatet visade också på att stämning/rätt publik skapar extra värde, några svar anger också att trygghet och säkerhet är viktigt. I uppsatsen diskuterar jag att det tycks finnas ett glapp mellan vad publiken önskar och vad arrangörer erbjuder.