Hur skolans utomhusmiljö är utformad varierar från skola till skola vilket gör att elevernas lekkommer har olika förutsättningar. Dessutom kan lärarens synsätt ha en påverkan på hur eleverna förhåller sig till miljön och leken. Examensarbetet undersöker hur lärare arbetar medutomhusmiljön samt hur deras arbete påverkar elevernas lek. Studien använder sig av intervjueroch observationer, med analysschemat outdoor play environment categorys (OPEC), för att undersöka frågeställningarna: Hur upplever lärarna att utomhusmiljön och material påverkans lek?; Hur påverkar lärarens synsätt och förhållningssätt hur eleverna förhåller sig tillutemiljön och leken?; Vilka metoder och verktyg använder lärare sig av för att vara möjligheter och motverka hindra i utomhusmiljön, material och leken? Detbarndomssociologiska perspektivet användes för att forma studier, där begreppen varandeindivider och blivande vuxna visade sig återkommande i informanternas berättelser. För att förstå informanternas berättelser angående elevernas lek utomhus används rumsteori och begreppet tolkningsreproduktion. Resultatet visar att det finns en koppling mellan platsen och hur eleverna leker, men även att lärarnas förhållningssätt har påverkats på elevernas lek. Detframkom att eleverna drog sig till undanskymda platser, bland annat i buskar och bakom träd, föratt leka rollkar. Det visade även sig att lärarnas synsätt gjorde det möjligt att skapa nya rumutomhus, bland annat genom att ta ut inomhusmaterial eller att hålla i lärarledda aktiviteter på platser.

Introduktion: Antalet personer i Sverige som vårdades inom slutenvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård under 2022 var ungefär 12 600 personer. Tvångsvård kan endast genomföras om strikta kriterier uppfylls, inklusive ett akut och oundgängligt vårdbehov som inte kan tillgodoses frivilligt. Tvångsvård syftar till att patienter ska bli kapabla att frivilligt delta i vidare behandling, men det saknas forskning kring dess effektivitet och patientupplevelser. Syftet: Syftet med examensarbetet var att undersöka patienters upplevelser av tvångsvård på psykiatrisk vårdavdelning Metod: Examensarbetet kombinerar deskriptiv design med en litteraturöversikt och kvalitativ metodologi. Tio artiklar söktes via databaser PubMed, Psycinfo och CINAHL som sedan kvalitetsgranskades och analyserades. Salutogena modellen KASAM som har tre dimensioner: begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet användes som teoretisk referensram. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier. Den första var upplevelser av brist på sammanhang med underkategorierna: maktlöshet och kontrollförlust, meningslöshet, hopplöshet och hjälplöshet, maktobalans och att inte bli sedd och förlusten av autonomi och identitet. Den andra huvudkategorin var upplevelser av återvunnet sammanhang med underkategorierna: återtagandet av kontrollen, gott bemötande och nödvändig process till förbättring.  Slutsats: Resultatet visar att tvångsvård kan leda till negativa upplevelser som maktlöshet och kontrollförlust, och att vårdtiden upplevs som meningslös. Det kan även leda till positiva upplevelser och förbättra den psykiska hälsan. / Introduction: The number of people in Sweden who were hospitalized under the Compulsory Psychiatric Care Act in 2022 was approximately 12,600. Compulsory care can only be implemented if strict criteria are met, including an acute and indispensable need for care that cannot be voluntarily met. The purpose of compulsory care is to enable patients to voluntarily participate in further treatment, but there is a lack of research regarding its effectiveness and patients’ experiences. Aim: The purpose of the thesis was to investigate patients' experiences of compulsory care in psychiatric wards. Method: The thesis combines descriptive design with a literature review and qualitative methodology. Ten articles were searched through the databases PubMed, Psycinfo, and CINAHL, which were then quality assessed and analyzed. The salutogenic model Sense of Coherence (SOC), which has three dimensions: comprehensibility, meaningfulness, and manageability, was used as the theoretical framework. Results: The analysis resulted in two main categories. The first was experiences of a lack of coherence with the subcategories: powerlessness and loss of control, meaninglessness, hopelessness and helplessness, power imbalance and not being seen, and loss of autonomy and identity. The second main category was experiences of regained coherence with the subcategories: regaining control, positive treatment, and necessary process for improvement. Conclusion: The results show that compulsory care can lead to negative experiences such as powerlessness and loss of control, and that the time in care is perceived as meaningless. It can also lead to positive experiences and improve mental health.

Background - Young adults’ are facing grave challenges when attempting to access housing in Sweden. Home ownership and first-hand leasing contracts are difficult to acquire and out of reach for those without external help. At the same time, the mental well-being of young adults’ in Sweden have shown to be deteriorating, including symptoms such as severe depression, anxiety and worry. This study attempts to explore the vulnerability of young adults’ in the Swedish housing market, and to better comprehend the reasons behind growing concerns regarding their future housing. Aim - The aim of the thesis is to explore what factors contribute to young adults’ future housing worries in Sweden.Data/Methodology - The study is based on data collected from a national survey conducted in 2023. Following, an empirical analysis was performed on a sample of 1396 individuals between the ages 18-30. A logistic regression is thereafter conducted to test a model on the basis of hypothesised factors.   Results - The results show that young adults’ who are unsatisfied with life, have low disposable income, live in a major city and do not hold a mortgage have an increased propensity to worry about their future housing situation. Conclusion - The study suggests that individual traits may not amplify concerns about future housing as much as broader societal and economic factors. / Bakgrund - Unga vuxna står inför svåra utmaningar när de försöker få tillgång till bostäder i Sverige. Ägandet av bostad samt tillgången till ett förstahandskontrakt är utmanande och utom räckhåll för dem utan extern hjälp. Samtidigt har den mentala hälsan hos unga vuxna i Sverige försämrats, och symtom såsom depression, ångest och oro blir allt vanligare. Denna studie utforskar sårbarheten hos unga vuxna på den svenska bostadsmarknaden för att bättre förstå orsakerna bakom ökande oro angående deras framtida boende.Syfte - Syftet med avhandlingen är att utforska vilka faktorer som bidrar till unga vuxnas framtida bostadsoro i SverigeData/Metod - Studien baseras på data insamlad från en nationell enkät genomförd 2023. Därefter utfördes en empirisk analys på ett urval av 1396 individer mellan 18-30 år. En logistisk regression genomförs sedan för att testa en modell baserad på hypotetiserade faktorer.  Resultat - Resultaten visar att unga vuxna som är missnöjda med livet, har låg disponibel inkomst, bor i en storstad och inte har ett bostadslån har ökad benägenhet att oroa sig för sin framtida bostadssituation. Slutsats - Studien antyder att individuella egenskaper inte förstärker oro för framtida bostadssituation lika mycket som bredare samhälleliga och ekonomiska faktorer.

The Swedish homeownership market has had its ups and downs over the years with rising and falling prices and supply. What has remained unchanged is the difficulty of entering the market and buying a home, especially as a young adult. Therefore, proposals for measures aimed at improving the challenges surrounding market entry have been put forward, but despite that, the situation has not improved. Thus, the aim of the study was to explore what measures and solutions have been developed in Sweden between the years of 2000 and 2024 that make it easier for young adults who are first-time homebuyers to enter the homeownership market. The consequences of the proposed measures were then clarified in order to determine their effects in the housing market if implemented. Based on this, the study identified potential gaps and suggested additional measures that are needed to better support market entry for this group. The existing literature highlights the increasing difficulty that young adults face when trying to enter the homeownership market, which is due to factors such as limited supply, high housing prices, low incomes, and stringent loan requirements. Prospect theory, housing economics, and moral hazard provided a framework for understanding the decision-making processes of first-time buyers and the potential risks associated with government interventions. The chosen method was semi-structured interviews, conducted with experts from relevant authorities and companies, as well as with first-time homebuyers. This approach allowed for an in-depth exploration of the participants' perspectives on the proposed measures, their effects, and the need for additional ones. The conclusions were that between 2000 and 2024 the proposed measures consisted of the start loan, raising the mortgage cap, adjusting the amortization requirements, co-ownership, acquisition guarantee, and subsidized housing savings. The findings suggested that measures aimed at easing loan requirements are likely to increase demand for housing, potentially leading to higher housing prices if there is no corresponding increase in supply. Also, measures that increase the accessibility to loans may lead to higher indebtedness and financial vulnerability, but at the same time may act as short-term solutions and enable first-time buyers to enter the market by reducing upfront costs. Hence, there is a need for policies that increase housing supply and, in turn, lower the housing prices and increase access to the market. There is also a demand for individualized amortization requirements and flexible credit assessments for first-time buyers, as well as long-term solutions like subsidized savings. / Den svenska bostadsmarknaden har haft sina upp- och nedgångar genom åren med stigande och fallande priser och utbud. Det som har förblivit oförändrat är svårigheten att komma in på marknaden och köpa sin första bostad, särskilt som ung vuxen. Därför har förslag på åtgärder som syftar till att förbättra utmaningarna kring marknadsinträde lagts fram, men trots detta har situationen inte förbättrats. Syftet med studien var därför att undersöka vilka åtgärder och lösningar som har tagits fram i Sverige mellan åren 2000 och 2024 som syftar till att göra det enklare för unga vuxna som är förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Sedan klargjordes konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna för att kunna avgöra deras effekter på bostadsmarknaden om de implementeras. Baserat på detta identifierade studien potentiella luckor och föreslog ytterligare åtgärder som behövs för att bättre stödja marknadsinträde för denna grupp. Den befintliga litteraturen belyser den ökande svårigheten som unga vuxna möter när de försöker ta sig in på bostadsmarknaden, vilket beror på faktorer som begränsat utbud, höga bostadspriser, låga inkomster och strikta lånekrav. Prospektteori, bostadsekonomi och moralisk risk gav ett ramverk för att förstå förstagångsköparnas beslutsprocesser och de potentiella riskerna med statliga ingripanden. Den valda metoden var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med experter från relevanta myndigheter och företag, samt med förstagångsköpare. Detta tillvägagångssätt möjliggjorde en djupgående utforskning av deltagarnas perspektiv på de föreslagna åtgärderna, deras effekter och behovet av ytterligare åtgärder. Slutsatserna var att de föreslagna åtgärderna mellan 2000 och 2024 bestod av startlånet, höjning av bolånetaket, justering av amorteringskraven, samägande, förvärvsgarantin och subventionerat bosparande. Resultaten tyder på att åtgärder som syftar till att lätta på lånekraven sannolikt kommer att öka efterfrågan på bostäder, vilket potentiellt kan leda till högre bostadspriser om det inte sker en motsvarande ökning av utbudet. Åtgärder som ökar tillgängligheten till lån kan också leda till högre skuldsättning och finansiell sårbarhet, men kan samtidigt fungera som kortsiktiga lösningar och möjliggöra för förstagångsköpare att komma in på marknaden genom att sänka de initiala kostnaderna. Därav behövs en politik som ökar bostadsutbudet och i sin tur sänker bostadspriserna och ökar tillgången till marknaden. Det finns också efterfrågan för individbaserade amorteringskrav och flexibla kreditbedömningar för förstagångsköpare, samt långsiktiga lösningar som subventionerat sparande.

Syfte: Att undersöka faktorer som kan påverka vuxna individers val att bleka tänderna. Metod: En tvärsnittsstudie som baserades på en digital enkät som besvarades i februari 2024. Data analyserades med Fischers Exact test, Mann-Whitney U, Kruskal-Wallis test och Spearman´s rangkorrelationskoffecient. Signifikansnivå var ≤ 0.05. Resultat: Baseras på enkätsvar från 89 respondenter (kvinnor, n=72 och män, n=17). Resultatet tyder på att det finns en vilja att bleka tänderna och den främsta anledningen till det uppgavs att det var snyggt med vitare tänder. Ingen skillnad sågs gällande valet av tandblekningsmetod mellan individer med olika socioekonomiska förutsättningar. Självkänslan ansågs påverkad av tändernas färg, främst hos respondenter som blekt sina tänder. Slutsats: Att vitare tänder bedömdes som estetiskt tilltalande indikerar att tändernas färg har betydelse för individen. Tändernas färg hade även en påverkan på självkänslan. Viljan att förändra tändernas färg kan kopplas till det psykiska välbefinnandet och den allmänna hälsan. / Aim: To investigate factors that may influence adult individuals' choice to whiten their teeth. Method: A cross-sectional study based on a digital questionnaire answered in February 2024. Data were analysed with Fischer's Exact test, Mann-Whitney U, Kruskal-Wallis test and Spearman´s rangkorrelationskoffecient. Significance level p=≤0.05. Results: Based on questionnaire responses from 89 respondents (women, n=72 and men, n=17). The results indicate that there is a desire to whiten the teeth and the main factor is that it looks better to have whiter teeth. No difference could be seen in the choice of teeth whitening method between individual’s different socio-economic groups. Self-esteem is affected by the colour of the teeth, especially among the respondents who had whitened their teeth. Conclusion: The fact that whiter teeth are considered aesthetically attractive indicates that tooth colour is important to the individual. Tooth colour impacts self-esteem. The willingness to change the tooth colour may be linked to psychological well-being and general health.

Studien behandlar unga vuxnas överkomlighet på bostadsmarknaden i Sverige, och strävar efter en förståelse för hur olika faktorer integrerar med överkomligheten för unga vuxna att ta sig in på bostadsmarknaden. Samt att bilda oss en uppfattning om hur olika preferenser och prioriteringar bidrar till överkomligheten på bostadsmarknaden och hur det påverkar beslut att köpa en bostad. Bostadsfrågan för unga vuxna har utvecklats till ett aktuellt globalt dilemma, vilket har lett till omfattande mediebevakning och politiska debatter runt om i världen. Tidigare forskning har visat på att olika faktorer spelar in på unga vuxnas överkomlighet på bostadsmarknaden, men det har saknats detaljerad forskning som undersöker hur dessa faktorer integrerar med varandra och vilken roll som preferenser spelar på unga vuxnas överkomlighet, vilket är en kunskapslucka som uppsatsen ämnar att fylla. För att besvara studiens forskningsfrågor har primärdata använts, som har samlats in med hjälp av en enkät som distribuerats online, och som riktats till unga vuxna mellan 18–35 år. Samt semistrukturerade intervjuer med 8 individer som önskar att gå in på bostadsmarknaden eller har gått in på bostadsmarknaden. Uppsatsen har således använt en kombination av kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder med utgångspunkt i en deduktiv forskningsansats. Studien visar att individuella livsegenskaper inte kan förklara unga vuxnas överkomlighet på bostadsmarknaden. I stället kan studien konstatera att faktorer som sociala förutsättningar, individens avsikt, geografisk belägenhet, marknadsförväntningar och preferenser kan bidra till att förklara överkomligheten för unga vuxna på bostadsmarknaden. Studiens resultat är relevanta och viktiga för att mer utförligt förstå vilka faktorer som spelar roll för överkomligheten, och därmed kunna identifiera möjliga förbättringsåtgärder som skulle kunna ha en effekt för att minska unga vuxnas tröskel att komma in på bostadsmarknaden. Studiens språk är svenska. / The study addresses the affordability of housing for young adults in Sweden, aiming to understand how various factors interact with the affordability for young adults to enter the housing market. It also seeks to form an understanding of how different preferences and priorities contribute to housing market affordability and how it influences decisions to purchase a home. The issue of housing for young adults has evolved into a current global dilemma, leading to extensive media coverage and political debates worldwide. Previous research has shown that various factors influence the affordability of young adults in the housing market, but detailed research examining how these factors integrate with each other and the role of preferences in young adults' affordability has been lacking, which is a knowledge gap that the thesis aims to fill. To answer the research questions of the study, primary data has been used, collected through a survey distributed online, targeting young adults aged 18–35 years old. Additionally, semi-structured interviews with 8 individuals between the ages of 18–35 who wish to enter the housing market or have entered the housing market have been conducted. The thesis has thus employed a combination of quantitative and qualitative research methods based on a deductive research approach. The study finds that individual life characteristics cannot explain the affordability of young adults in the housing market. Instead, the study can conclude that factors such as social conditions, individual intent, geographic location, market expectations, and preferences can contribute to explaining the affordability of young adults in the housing market. The results of the study are relevant and important for a more comprehensive understanding of the factors influencing affordability, and thus being able to identify possible improvement measures that could have an effect in reducing the threshold for young adults to enter the housing market. Swedish is the main language in the study.

Den ökade gängkriminaliteten i Sverige har blivit en samhällsviktig fråga. Allt yngre personer lockas in i den kriminella världen. Idag begår barn och ungdomar brott på uppdrag av äldre ungdomar och vuxna inom kriminella gäng. Initierat av Västerås Stad har Länsstyrelsen Västmanland tillsammans med Polismyndigheten och i samverkan med en rad olika aktörer tagit fram ett informationsmaterial. Gängsnacket, som materialet kom att heta, är ett informationsmaterial som vänder sig till så kallade viktiga vuxna som har nära kontakt med barn och ungdomar. Materialet innehåller exempel på vanliga risk- och skyddsfaktorer som vuxna bör vara uppmärksamma på.  Uppsatsens syfte är att genomföra en extern intressentutvärdering av implementeringsprocessen av informationsmaterialet. Vidare ämnar uppsatsen även att undersöka hur viktiga vuxna har mottagit det. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Uppsatsens respondenter är leverantörer, användare samt observatörer. Uppsatsen har en grundad teoretisk ansats där datainsamling har varvats med analys av data. Ytterligare data, både i form av tidigare forskning och respondentsvar, har kompletterats vid behov under uppsatsens gång.  Uppsatsens slutsats landar i att materialet har många goda förutsättningar för en lyckad implementering. Många användare ser stora fördelar med materialet och dess enkelhet. Dock krävs det att leverantören beaktar de svagheter med materialet som framförts i det fortsatta implementeringsarbetet. Svagheter som upptäckts i samband med denna utvärdering är att vissa användare upplevt att materialet inte bidragit med ny och hjälpsam information. Implementeringsproblemet ligger i hög grad i en bristande vilja och engagemang hos användarna, vilket leverantören då bör arbeta med att förändra.

I takt med den ökande digitaliseringen och integrationen av internet i vardagslivet ökar också risken att falla offer för vishing och phishing, där äldre vuxna ofta är måltavlor. Denna uppsats kartlägger de riskfaktorer som gör äldre vuxna sårbara för bedrägeribrott som vishing och phishing genom att tillämpa rutinaktivitetsteorin samt identifiera riskfaktorer i de äldre vuxnas egna erfarenheter och berättelser. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en systematisk litteraturgenomgång har studien identifierat flera centrala riskfaktorer såsom bristande digital kompetens, högt förtroende för auktoriteter, och social isolering, vilka alla bidrar till att göra äldre till attraktiva mål för bedragare. Studien analyserar även befintliga skyddsåtgärder implementerade av Halmstad kommun och bedrägerisektionen polisregion Väst. Trots att vissa av dessa strategier berör identifierade risker, utvärderar inte resultatet effektiviteten av dessa åtgärder. Utöver detta framhäver resultatet att det finns brister i de nuvarande skyddsåtgärder som behöver åtgärdas för att effektivt kunna skydda denna sårbara grupp mot vishing och phishing. Studiens slutsatser pekar på behovet av att myndigheter, kommuner och andra organisationer utvecklar och implementerar mer omfattande åtgärder som är välanpassade efter både de teoretiskt identifierade behoven och anpassade efter de äldre vuxnas uttryckta behov. Detta för att förbättra de äldres säkerhet och minska deras sårbarhet att utsättas för vishing och phishing. / As the digitalization and integration of the internet increases into everyday life, the risk of falling victim to vishing and phishing also increases. A group of people that are often targets for these frauds are older adults. This essay maps out the risk factors that make older adults vulnerable to fraudulent crimes such as vishing and phishing. This is made by applying routine activity theory and identifying risk factors in older adults' own experiences and narratives. Through semi-structured interviews and a systematic literature review, the study has identified several key risk factors such as lack of digital competence, high trust in authorities, and social isolation, all of which contribute to making older adults attractive targets for scammers. The study also analyzes existing protective measures implemented by Halmstad Municipality and the fraud section of the West Police Region in Sweden. Although some of these strategies address identified risks, the results do not evaluate the effectiveness of these measures. Furthermore, the results highlight deficiencies in the current protective measures that need to be addressed to effectively protect this vulnerable group from vishing and phishing. The study's conclusions point to the need for authorities, municipalities, and other organizations to develop and implement more comprehensive measures tailored to both the theoretically identified needs and adapted to the expressed needs of older adults. This is to improve the safety of the elderly and reduce their vulnerability of vishing and phishing.

Syftet med denna retrospektiva kvalitativa studie är att öka kunskapen om tre systrars upplevelse av sina relationers utveckling före och efter båda föräldrarnas död. Som forskningsdesign valdes en kvalitativ metod. Två syskongrupper om tre systrar i medelåldern 49-62 år intervjuades. Datamaterialet analyserades med empirisk tematisk analys. I resultatet framträdde en struktur med fyra olika tidsintervall med femton teman. Resultaten visar att trots de oerhört starka anknytningarna av dysfunktionell natur i ursprungsfamiljerna får systrarna syn på varandra när föräldrarna dör. Syskonrelationerna har kommit i skymundan av föräldrarnas närvaro och deras problem. Det har påverkat syskonrelationerna. Relationerna mellan systrarna och rollerna förändrades i processen före och efter föräldrarnas död och mognar till något annat. Detta går som en röd tråd genom hela materialet; att existera i tillvaron, syskonrelationer omprövas och detta leder till närhet, autonomi och differentiering, en acceptans att alla är olika i triaden som vägleder dem till att värna om varandra än mer i medelåldern. / The aim of this retrospective qualitative study is to increase knowledge about three sisters' experience of the development of their relationships before and after both parents death. A qualitative research method was chosen. Two sibling groups of three sisters in middle age 49-62 years were interviewed. The data were analyzed with empirical thematic analysis. The result showed a structure with four different time intervals with fifteen themes. Despite the extremely strong dysfunctional nature of the relations in their origin families the sisters caught sight of each other when the parents died. The sibling relationships have been overshadowed by the parents' presence and their problems. Relationships and roles changed in the process before and after parental death between the sisters and matured into something else. This runs as a thread throughout the material; to exist in life, sibling relationships are reviewed, and it leads to intimacy, autonomy and differentiation, an acceptance that everyone is different in the triad that guides them to protect each other even more in middle age.

This study aims to analyze the underlying factors and barriersinfluencing undocumented adults' access to healthcare in Sweden. By focusing on the experiences of five respondents associated with the Swedish Red Cross, the essay seeks to shed light on and enhance the understanding of the limitations faced by undocumented adults, regarding their access to healthcare in Sweden. This study has a qualitative research approach with semi-structured interviews. The studyaddresses three theories for understanding the factors and barriers that affect the access to healthcare by using Goffman (1963) stigma, Young (2011) social justice and Rothstein (2003) trust and social contract theory. The result of the study shows insights information from five respondents of the factors affecting undocumented adults' healthcare access in Sweden. The study ultimately reveals that stigmatization, trust, fear, and social networks are underlying factors that impact the access to healthcare for undocumented adults in Sweden. Additionally,socio-economic barriers are identified as limiting the opportunities for undocumented adults to access healthcare in Sweden. The research highlights that these challenges are not merely individual choices or priorities but rather a result of complex factors and structural impediments. Therefore, addressing the obstacles and underlying factors requires a collective approach to observe and understand the root causes affecting the access to healthcare in Swedenfor undocumented adults.