Background: Chlamydia is one of the most common STIs in Sweden and young adults (age 15-29 years) are at the highest risk. Chlamydia is classed as a danger to the public disease in Sweden meaning that partner notification is mandatory by law. Chlamydia is also a stigmatised disease which can be an obstacle for many young adults to visit testing practices. The key traits of an ideal treatment towards young adults consist of openness and non-judgmental communication from healthcare professionals. Purpose/aim: The aim of the study was to describe the young adults’ experiences of testing positive for Chlamydia trachomatis. Method: Two databases were used for this study. The searches resulted in 12 articles. The data analysis was conducted through a content analysis. Result: The results illustrate four themes: the worry of judgemental attitudes, the feeling of shame, the feeling of vulnerability and the experience of treatment from healthcare professionals. The young adults experienced shame and worry that their social identities would be threatened by a positive Chlamydia result. They felt discouraged to visit healthcare professionals if they acted judgementally and lacked good communication in their treatment. Conclusion: The feelings of worry and shame are apparent when young adults seek testing and partner notification. The importance of a good treatment from healthcare professionals have positive effects on young adults’ testing practices, and should be furthermore acknowledged in the nurse profession. / Bakgrund: Klamydia är en av de vanligaste könssjukdomarna i Sverige och unga vuxna (15-29 år) är den största riskgruppen. Klamydia anses som en allmänfarlig sjukdom och är smittspårningspliktig. Klamydia är även en stigmatiserande sjukdom vilket kan hindra unga vuxna från att testa sig. Vårdpersonal som bemöter unga vuxna med en öppenhet och icke-dömande kommunikation är det ideala vårdmötet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas upplevelse av ett positivt klamydiabesked. Metod: Litteraturstudien genomfördes med sökningar i två databaser. Sökningarna resulterade i 12 resultatartiklar. Databearbetningen gjordes genom en innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudiens resultat illustreras i fyra teman: oro för dömande attityder, känsla av skam, känsla av utsatthet, och upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Resultatet visar att unga vuxna kände oro och skam av att få klamydia och hur det påverkade deras sociala identitet i samhället. Välkomnande och icke-dömande bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen var av största vikt för att genomföra smittspårningen. Om inte personalen var tillmötesgående ville inte unga vuxna ta del av undersökningar. Slutsats: Oro och skam är förekommande känslor hos unga vuxna som testar sig för klamydia och smittspårar. Ett bra bemötande från vårdpersonalen har positiva effekter på unga vuxna och bör medvetandegöras ytterligare i sjuksköterskeprofessionen.

Bakgrund: Diabetes typ 1 klassas idag som ett globalt folkhälsoproblem. Det är en obotlig autoimmun sjukdom som oftast framträder i ung ålder. Det största ansvaret ligger på individen att sköta sin egenvård för att undvika akuta och sena komplikationer. Förutsättningarna för att individen ska sköta sin omvårdnad på bästa sätt är att få adekvat information och utbildning från sjukvården. Syfte: Beskriva unga vuxnas upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Det utfördes en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Resultatartiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och Pubmed och består av både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman och sju underteman. Det första temat var Attityder gentemot diabetes med Fördelar samt Nackdelar med diabetes som underteman. Andra temat som framkom var Stöd från omgivningen med Stöd från familj och vänner, Stöd från vården samt Stöd från andra som lever med diabetes som underteman. Det sista temat var Upplevelse av egenvård med Vikten av planering samt Svårigheter med egenvård som underteman. Diskussion: I diskussionen diskuteras valet av tillvägagångssätt för att få fram resultatet samt förankring av Dorothea Orems egenvårdsteori i det presenterade resultatet som framkom. / Background: Type 1 diabetes is today classified as a global public health problem. It is an incurable autoimmune disease that usually appears at a young age. The greatest responsibility lies within the individual in taking care of his or her own care to avoid acute and late complications. The conditions for the individual to take care of his/her care in the best way is to obtain adequate information and education from the health care system. Aim: Describe young adults' experience of living with diabetes mellitus type 1. Method: A literature review was carried out in which ten scientific articles were included in the results. The results articles were retrieved from the Cinahl and Pubmed databases and consist of both qualitative and quantitative studies. Results: The result showed three main themes and seven sub-themes. The first theme was Attitudes towards diabetes with Advantages of diabetes and Disadvantages of diabetes as a sub-theme. Other themes that emerged were Support from the environment with Support from family and friends, Support from care and Support from others living with diabetes as a sub-theme. The final theme was Experience of self-care with The importance of planning as well as Difficulties with self-care as a sub-theme. Discussion: The discussion discusses the choice of approach to obtain the result and anchoring Dorothea Orem's self-care theory in the presented result that emerged.

Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom som påverkar individen på flera plan, och ställer krav på livsomfattande förändringar. Samtidigt är diabetes mellitus typ 1 ofta associerat med barn och ungdomar, mindre finns studerat om vuxna personers upplevelser av sjukdomen. Syftet med denna studie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 i Sverige. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av ett narrativ i form av en självbiografi där även flertalet andra personer med sjukdomen intervjuades av författaren. Den kvalitativa innehållsanalysen genererade 3 huvudkategorier; kaos av känslor, faktorer som påverkar livskvalitén samt acceptans och meningsfullhet. Resultatet visade att personer vid diagnos-beskedet upplevde ett emotionellt kaos, däribland känslor av chock, sorg och ensamhet. Trots efter att ha levt med sjukdomen under en längre tid var rädsla en vanligt förekommande upplevelse, likaså att känna icke-acceptans för sin sjukdom. Andra upplevelser var att omgivningen var okunnig eller oförstående. För andra tog det tid att acceptera sjukdomen, medan vissa personer upplevde att diagnosen förbättrat aspekter av deras liv. Studien visade att vårdens utformning har inverkan på individen. Genom att personcentrera vården för personer med diabetes mellitus typ 1 kan individen förbättra känslan av livskvalité.

Bakgrund: Antalet patienter under 65 år inom hemsjukvården har ökat kraftigt under de senaste åren i Sverige. Inom slutenvården ser många sjuksköterskor svårigheter i att vårda dessa unga döende patienter, men vid litteratursökning har det framkommit att det föreligger en brist på forskning om hur sjuksköterskor inom hemsjukvården upplever detta. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda unga vuxna i livets slut inom hemsjukvården. Metod: Studien utformades enligt en kvalitativ forskningsmetod där en semistrukturerad intervjuteknik användes. Studiens deltagare bestod av legitimerade sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av arbete inom hemsjukvårdens verksamhet och som hade vårdat patienter i palliativt skede i ålderskategorin 18-45 år inom hemsjukvården. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier och tretton underkategorier. Huvudkategorierna blev Vårdrelationens innebörd och förhållningssätt, Känslor av varierande karaktär samt Underlättande medel i mötet. Sjuksköterskorna kunde bland annat relatera mycket till sitt eget liv och upplevde att anhörigvård utgjorde en stor del vid vård av unga vuxna i livets slut. Att arbeta med vård som berör bidrog bland annat till ökat behov för bearbetning av sjuksköterskornas egna känslor under vårdförloppets gång. Slutsats: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att vårda unga vuxna i livets slut påverkades av att de kunde relatera mycket av patientens situation till sina egna liv. Detta gav en djupare förståelse för patienten och anhörigas lidande. Vid vård av unga vuxna upplevde sjuksköterskorna patienten och dess anhöriga mycket delaktiga i vården vilket sågs som en stor tillgång men även resulterade i ökat behov av anhörigvård. Det stöd som ges till de anhöriga av sjuksköterskorna försvinner däremot plötsligt när patienten avlidit. Detta kan leda till att den positiva känslan av att vårda sin anhörig förgås och det är därför av stor vikt med fortsatt professionellt stöd från hemsjukvården till anhöriga även efter patienten avlidit. Slutsats kunde även dras om att sjuksköterskors erfarenhet var en bidragande faktor till att tillgodose patienternas behov i livets slut. Studien visade slutligen på behov av reflektion i samband med och efter vårdandet av yngre palliativa vuxna för utökad bearbetning för sjuksköterskorna vid och efter vårdandet av denna patientgrupp. / Background: In home health care has the number of patients under 65 years increased significantly in recent years in Sweden. In hospitalization many nurses see difficulties in caring for these young dying patients, but a literature search has revealed that there is a lack of research on how nurses in home health care experience this. Aim: The purpose was to illuminate nurses' experiences of caring for young adults at the end of their lives in home health care. Method: The study was designed according to a qualitative research method using a semi-structured interview technique. The study participants consisted of legitimate nurses with at least one year of experience working in the home health care and who had cared for patients at palliative stage in the 18-45 age group in home health care. Result: The content analysis resulted in three main categories and thirteen subcategories. The main categories were The meaning and attitude of the caregiver relationship, Emotions of varying nature and Facilitating means at the meeting. The nurses could, among other things, relate a great deal to their own lives and felt that caregiving for the patients relatives was a major part in the care for young adults at the end of their lives. Working with care that affects contributed to an increased need for processing the nurses' own feelings during the course of care. Conclusion: The study's result showed that the nurses experienced caring for young adults at the end of their lives was affected by being able to relate much of the patient's situation to their own lives. This provided to a deeper understanding of the patient's and the relatives suffering. When caring for young adults, the nurses experienced the patient and their relatives very involved in the care, which was seen as a great asset but also resulted in an increased need for family care. However, the support given to the relatives by the nurses disappears suddenly when the patient dies. This can lead to the positive feeling of caring for their relatives perishing and it is therefore of great importance with continued professional support from home health care to relatives even after the patient has died. It could also be concluded that nurses 'experience was a contributing factor in meeting patients' needs at the end of their lives. The study finally showed the need for reflection in connection with and after the care of younger palliative adults for extended treatment for the nurses at and after the care of this patient group.

Denna uppsats uppmärksammar föräldrar som utsatts för våld av sina vuxna barn med narkotikaproblem. Olika aspekter av våldsutsattheten belyses. Syftet är att undersöka hur vanlig utsattheten är, hur sambandet till barnets narkotikaproblem ser ut och hur föräldrarna själva förklarar utsattheten. Särskild fokus riktas på vilken roll problematisk användning av narkotika som enskild faktor har. Såväl psykiskt, fysiskt, ekonomiskt, materiellt som emotionellt våld undersöks.Resultaten talar för att våldsutsattheten samvarierar med flera faktorer hos barnet, vilka faktorer som har betydelse varierar mellan de olika våldsformerna. När det gäller den aktuella våldsutsattheten, det vill säga där våldshandlingen utförts under det senaste året, framträder tydligast skillnader mellan barn utan, respektive med, aktuella narkotikaproblem – statistisk signifikans föreligger för alla undersökta våldsformer. Utöver barnets aktuella narkotikaproblem är aktuell psykisk problematik hos barnet signifikant när det gäller psykiskt, fysiskt och emotionellt våld och barnets ålder signifikant för ekonomiskt och materiellt våld. Föräldrarnas förklaringar till utsattheten speglar i mångt och mycket resultaten från de statistiska analyserna. / This essay pays attention to parents who have been abused by their adult children with drug problems. Various aspects of the abuse are highlighted. The aim is to investigate how common the exposure is, the correlation to the child’s drug problems and how the parents themselves explain the exposure. Special attention is paid to problematic drug use as a single factor. Furthermore, both psychological, physical, financial, material and emotional abuse are investigated. The results indicate that parents exposure to abuse covaries with several child- related factors, however which factors that are important varies between the different forms of abuse. In addition to the child’s current drug problem, the child’s current mental health problem is significant in terms of psychological, physical and emotional abuse and the child’s age is significant for economic and material abuse. Regarding current exposure, that is, where the abuse occurred during the past year, the most apparent differences were observed between children without and children with current drug problems – statistical significance exists for all forms of abuse. In many ways, the parents’ explanations for their exposure reflects the results of the statistical analyzes.

Att arbeta med rörlig bild mot sociala medier har sina problem när den fysiska miljön avgörom tittaren kan spela upp musik/ljud tillhörande filmen man tittar på. I denna uppsatsundersöks hur emojis kan upplevas komplettera musik på sociala medier. Denna uppsatsanvänder enskilda intervjuer för att undersöka hur informanterna upplever emojis i film påInstagram. I denna pilotstudie konstateras att emojis kan förstärka, försvaga och förvirraupplevelsen av det emotionella innehållet i en film och att dessa konsekvenser kan upplevasbåde som positivt, negativt och komplext, vilket ställer stora krav på medieproducenter somvill använda emojis. Emojis är i dagsläget ett nytt språk som inte har etablerats så att enstakauttryck nödvändigtvis ger upphov till direkt emotionell respons hos mottagaren, men gerredan nu mer effektiv kommunikation på sociala medier.

Syftet med studien var att undersöka hur personer med ADHD upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Förhoppningen var att få ökad kunskap och ökad förståelse för hur dessa upplevelser såg ut. Den tidigare forskningen visade att personer med ADHD i större utsträckning hade fler byten av jobb, mer ofta arbetade deltid, samt hade fler sjukskrivningsdagar. Den tidigare forskningen visade även att kontexten hade stor betydelse för hur de upplevde sina symptom. Rätt sammanhang innebar att personer med ADHD kunde omvandla sina brister till styrkor. Studien genomfördes med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat bygger på intervjuer med nio personer, som bearbetades med hjälp av tematisk analys. Baserat på analysen framkom fem huvudkategorier, vilket var de faktorer som bäst beskrev de medverkandes upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. Dessa var: arbetsuppgifternas utformning, krav, arbetets betydelse, socialt klimat och egenbestämmande. Studiens resultat visade på både likheter och skillnader kopplat till den tidigare forskningen, vilket indikerade att det krävs individanpassade åtgärder för att kunna hjälpa och stötta personer med ADHD i arbetslivet. / The purpose of this study was to find out how people with ADHD experienced their psychosocial work environment. The hope was to gain increased knowledge and understanding of these experiences. Previous research showed that people with ADHD to a greater extent had more job changes, more often worked part-time and had more sick leave days. Previous research also showed that the context was of great importance for how they experienced their symptoms. The suitable contextmeant that people with ADHD could turn their shortcomings into strengths. The study was conducted using a qualitative method and semi-structured interviews. The results of the study are based on interviews with nine people, which were processed using thematic analysis. Based on the analysis, five main categories emerged, which were the factors that best described the participants’ experience of the psychosocial work environment. These were: the design of the tasks, requirements, importance of the work, social climate and self-determination. The results of the study showed both similarities and differences linked to the previous research, which indicated that individualized measures are required to be able to help and support people with ADHD in working life.

I föreliggande uppsats har ambitionen varit att utifrån ett UVAS-perspektiv, unga vuxna som varken arbetar eller studerar, undersöka och skapa en större förståelse för riskfaktorer och skyddsfaktorer som kan leda till eller förebygga att hamna i ett utanförskap, om en digital plattform som Discord kan bidra till en positiv utveckling för UVAS framtid eller inte samt om de vuxnas närvaro på Discord haft någon betydelse för UVAS. Vidare har ambitionen varit att undersöka hur UVAS ser på sig själva och sin framtid. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi och bygger på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med nio unga vuxna inom ramen för Vi-projektet. Genom intervjuerna framkom det att det finns ett flertal riskfaktorer för att hamna i ett utanförskap, men även ett flertal skyddsfaktorer identifierades / In the present essay, the ambition has been to, from a NEET perspective, investigate young adults who are not in employment, education or training, and create a greater understanding of risk factors and protective factors that can lead to or prevent ending up in exclusion. Moreover, to examine if a digital platform such as Discord can contribute to a positive development for NEET future or not and whether the adults´ presence at Discord had any significance for NEET. Furthermore, the ambition has been to investigate how NEET describes themselves and their future. The study is based on a qualitative research strategy and is based on semi-structured interviews that have been conducted with nine young adults within the framework of the Vi-project. Through the interviews, it emerged that there are a number of risk factors for ending up in exclusion, but also a number of protective factors were identified.

Culture has been shown to influence the experience of loneliness. Studies have shown that young adults are especially prone to experiencing loneliness. The aim of this mixed-methods study was to investigate if young adults from an individualistic culture experience loneliness differently compared to young adults from a collectivistic culture. Eighty participants from Sweden and 80 participants from India aged 18-30 answered De Jong Gierveld Loneliness Scale (DJGLS) and Lubben Social Network Scale (LSNS-R) through an online survey which together with additional demographics provided the quantitative data. Six semi-structured interviews (three from each culture) provided the qualitative data, exploring how the participants described their experiences of loneliness and its connection to culture. Young adults from India reported significantly higher levels of social isolation and social loneliness compared to young adults from Sweden. No significant difference was found in emotional loneliness. Thematic analysis of the qualitative data provided a deeper insight into these findings, and the qualitative results are discussed in light of the quantitative. Three main themes emerged: descriptions of loneliness, young adulthood as a stage in life where loneliness might be high, and cultural values that affect the experience of loneliness. / Kultur har visat sig ha en påverkan på upplevelsen av ensamhet. Studier har visat att unga vuxna är en åldersgrupp som löper särskilt hög risk för ensamhet. Syftet med denna mixed-methods-studie var att undersöka om unga vuxna från en individualistisk kultur upplever ensamhet annorlunda än unga vuxna från en kollektivistisk kultur. Åttio deltagare från Sverige och 80 deltagare från Indien svarade på De Jong Gierveld Loneliness Scale (DJGLS) och Lubben Social Network Scale (LSNS-R) genom en webb-baserad enkät, som tillsammans med kompletterande demografisk information resulterade i den kvantitativa datan. Sex semi-strukturerade intervjuer (tre från varje kultur) resulterade i den kvalitativa datan, där deltagarnas egna beskrivningar av ensamhet och dess koppling till kultur utforskades. Unga vuxna från Indien rapporterade signifikant högre nivåer av social isolering och social ensamhet jämfört med unga vuxna från Sverige. Ingen signifikant skillnad sågs i emotionell ensamhet. Tematisk analys av den kvalitativa datan gav en djupare förståelse för dessa resultat, och de kvalitativa resultaten diskuteras i relation till de kvantitativa. Tre huvudsakliga teman framkom: beskrivningar av ensamhet, ung vuxen ålder som en tid i livet där ensamheten kan vara hög och kulturella värderingar som påverkar upplevelsen av ensamhet.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan hos unga vuxna ökar i dagens samhälle. Långvarig stress kan ha negativa effekter på hälsan och finnande vilket kan leda till aktivitetsobalans. Unga vuxna utsätts för höga krav på prestation vilket är en bidragande faktor till ökad ohälsa idag. Redan under gymnasieåren är det viktigt att arbeta hälsofrämjande för att skapa goda förutsättningar för unga vuxnas framtida välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva hur gymnasieelever i årskurs tre upplever att stress påverkar deras aktivitetsbalans. Metod: En kvalitativ studiedesign med två fokusgruppdiskussioner genomfördes med åtta deltagare uppdelat i två fokusgrupper. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Stress inför framtiden och dess konsekvenser, Delaktighet i aktiviteter, Inställning och strategier och Stöd från skolan. Deltagarna upplevde stress inför framtiden orsakat av höga krav. Påfrestande perioder i skolan kunde leda till aktivitetsobalansen. Motivation och planering upplevdes som viktiga faktorer för att vara delaktig i vardagens olika aktiviteter vilket kunde leda till aktivitetsbalans. Deltagarna upplevde att lärarna skapade goda förutsättningar för välbefinnandet. Slutsats: Deltagarna upplevde att stressen periodvis påverkade aktivitetsbalansen negativt. Delaktigheten i fritidsaktiviteter och vilsamma aktiviteter påverkades i högre utsträckning under stressade perioder. Deltagarna belyste vikten av en god inställning och bra strategier för upplevd balans i vardagen. / Background: Mental illness amongst young adults are increasing in the society today. Long-term stress can cause negative effects on health and wellbeing which can lead to occupational imbalance. Young adults are exposed to high demands of pressure which is a contributory factor to increased mental illness. It is important to work as early as during high school years with health enhancing to create good prerequisites for young adult's future wellbeing. Aim: To describe how high school students in third year experience of how stress affects their occupational balance. Method: A qualitative study with two focus group discussions were used with eight participants divided in two groups. The material was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The result displayed four categories: Stress in front of the future and its consequences, participation in activities, attitude and strategies, and support from school. The participants experienced stress in front of the future, caused by high demands. Strenuous periods in school could lead to occupational imbalance. Motivation and planning were experienced as important factors to participation in everyday activates, which could lead to occupational balance. The participants were experiencing that the teachers in school could create good prerequisites for their wellbeing. Conclusion: The participants experienced that stress periodically has a negative impact on occupational balance. Participation in leisure and restful activities were to a greater extent affected by stressful periods. The participants illustrated the importance of a good attitude and strategies to experience balance in everyday life.