The purpose of this study was to shed light on the effects that ADHD symptoms can have on the way individuals assess themselves on six different domains: physical, moral, personal, family, social and academic/work and on their overall self-concept. A total of 136 participants were assessed using two self-ratings questionnaires: Tennessee Self Concept Scale (TSCS-2) and the ADHD screening questionnaire (ADHD-SQ). Mean scores showed positive self-concepts in each individual subscale. A total of 17% of individuals met the diagnostic criteria for ADHD and they were separated into three subgroups: 7,4% Inattentive group, 5,9% Hyperactive/Impulsive group and 3,7% Combined group. Correlational analyses showed significant negative correlation between overall self-concept and both Inattention and Hyperactivity. Independent T-test samples found that participants with high prevalence of ADHD symptoms had significantly lower self-concept scores compared with participants with low prevalence of ADHD symptoms. / Studiens syfte var att belysa effekterna som ADHD-symtom kan ha på hur individer bedömer sig inom sex olika domäner: fysiska, moraliska, personliga, familj, sociala och utbildning/arbete, och på deras övergripande självuppfattning. Totalt 136 deltagare utvärderades med hjälp av två instrument: Tennessee Self Concept Scale: andra upplagan (TSCS-2) och ADHD screeningformuläret (ADHD-SQ). Medelpoängen visade positiva självkoncept i varje enskild underskala. Totalt 17% av deltagarna uppfyllde de diagnostiska kriterierna för ADHD och de delades in i tre undergrupper: 7,4% Ouppmärksam grupp, 5,9% Hyperaktiv / impulsiv grupp och 3,7% kombinerad grupp. Korrelationsanalyser visade signifikanta negativa samband mellan övergripande självuppfattning och både ouppmärksamhet och hyperaktivitet. Oberoende t-test fann att deltagare med hög prevalens av ADHD-symtom hade signifikant lägre självuppfattning jämfört med deltagare med låg prevalens av ADHD-symtom.

I takt med att världen blir allt mer globaliserad ökar också behovet av nya och utvecklade logopediska utrednings- och behandlingsmetoder för flerspråkiga vuxna. I dagsläget finns begränsad forskning av vilka utvecklingsbehov som föreligger för logopediska besök med flerspråkiga vuxna. Syftet med den föreliggande studien är att få ta del av verksamma logopeders tankar och erfarenheter av utredning och behandling av flerspråkiga vuxna för att belysa vilka möjligheter och utmaningar som finns. Resultatet från studien skulle i sin tur kunna bli en grund för ett framtida förbättringsarbete för att underlätta logopeders arbete och för att skapa en mer jämlik vård. Resultatet i studien bygger på intervjuer från 15 verksamma logopeder. Frågorna i intervjuerna inriktade sig på tankar och erfarenheter av utredning och behandling av flerspråkiga vuxna. Många av logopederna ansåg att vården inte är helt jämlik mellan enspråkiga och flerspråkiga patienter då det kan finnas flera utmaningar vid logopediskt arbete där flerspråkighet är inblandat. Det kan exempelvis handla om begränsat material för utredning och behandling, utmaningar med tolkanvändning samt kulturella utmaningar. Flera logopeder önskade att det i framtiden kommer att utarbetas mer riktlinjer för utredning och behandling av flerspråkiga vuxna. De efterfrågade också mer kunskap om logopedi hos tolkar och att samarbetet mellan dem skulle förbättras. Tankarna och erfarenheterna hos logopederna skilde sig en del beroende på vilket logopediskt område de arbetade inom. Något som majoriteten av de medverkande logopederna dock nämnde var att tolkanvändning under besök kan innefatta flera utmaningar. Det området skulle därför kunna ses som det mest aktuella förbättringsområdet. Slutsatsen av studien är således att det finns flera utvecklingsområden avseende logopedisk utredning och behandling av flerspråkiga vuxna: utveckling av mer material, ökad kunskap kring kulturella aspekter, behov av riktlinjer, samt förbättringar kring utredning och behandling med hjälp av tolk. / The need of new and developed logopedic assessment tools and treatment methods for multilingual adults increase as the world becomes more globalised. Currently, the research of assessment and treatment for multilingual adults is limited. The aim of the current study is to investigate speech and language pathologists’ (SPLs’) thoughts and experiences of assessment and treatment of multilingual adults, in order to illuminate opportunities and challenges. These findings could in turn highlight the improvements that need to be carried out to facilitate the work of SLPs and to create a more equal healthcare.   The results of the study are based on interviews with 15 SLPs. The questions in the interviews focused on SLPs’ thoughts and experiences of assessing and treating multilingual adults. Many SLPs considered healthcare as unequal between monolingual and multilingual patients since several challenges can arise while working with multilingual adults. This may include: limited material for assessment and treatment, challenges with interpreting, and cultural challenges. Several SLPs requested more guidelines for assessment and treatment of multilingual adults. They also wished that interpreters had more knowledge about speech and language pathology and an improved collaboration between interpreters and themselves. The thoughts and experiences of the SLPs differed depending on what diagnoses they worked with. However, the majority of the interviews demonstrated that assessment and treatment with interpreters may involve several challenges. That area could therefore be viewed as the most urgent area of ​​improvement. The conclusion of the study is thus that there are several areas that need to be improved regarding speech and language pathology assessment and treatment of multilingual adults: development of more material, increased knowledge about cultural aspects, need for guidelines, and improvements regarding assessment and treatment with the help of an interpreter.

We can see today that young adults use social media for mostly entertainment purposes. Because of this the political subjects gets overshadowed within social media. This is a problem both because young adults hold the majority of the consumption on social media and because young adults can be seen as the future. Therefore, it’s important to get the young adults more active in political subjects on social media. Former studies show that political subjects can be sensitive for young adults to talk about and this shows that this group of people are afraid of being in a minority position if they voice their political opinion. Furthermore, former studies show that young adults do not feel an obligation as a citizen compared to earlier generations. This study is conducted on ten young adults aged between 18-25, using a qualitative method with semi-structured interviews. The results from this study showed us that the young adults have a good attitude towards social media as a tool for political purposes. Even if they had a positive attitude, they also thought that it had to be used in the right way in order to make use of it.

Bakgrund: I åldersgruppen 16–25 år är internet den starkaste informationskällan. Denna åldersgrupp är även de främsta användarna av sociala medier. Sociala medier kan medföra en hel del positiva effekter. Men studier har också visat att användning av vissa sociala medier kan ha negativa hälsoresultat för unga vuxna.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera unga vuxnas reflektioner, tankar och upplevelser kring sociala medier och dess användning. Åldrarna i undersökningen är 15–30 år.  Design och metod: Studien utfördes via en kvantitativ tvärsnittsstudie med hjälp av enkäter via Facebook, enkäten var utformad med 16 frågor om hur unga vuxna använder sociala medier, varför och hur mycket. Enkäten låg ute på Facebook i tre dygn och genererad totalt 142 svar.  Resultat: Resultaten som framkom utav enkäten visade att alla förutom en använde sig av sociala medier. Det är nästan dubbelt så många kvinnor som män som har svarat på enkäten. De allra flesta använder sig av sociala medier ca en till fyra timmar om dagen. Men de framkommer också attityder och upplevelser kring sociala medier.  Slutsats: Många unga vuxna använder sig av sociala medier flera gånger om dagen, där de ständigt får ta del av andras värderingar och normer. Sociala medier berör unga vuxna på olika sätt och i olika utsträckning. De flesta påverkas positivt eller negativt eller till och med både och men trots detta använder de allra flesta sociala medier i alla fall.  Denna studie svarar dock inte på varför eller på vilka sätt sociala medier påverkar oss eftersom det inte har varit studiens syfte att undersöka detta. / Background: In the age group 16-25 years, the internet is the strongest source of information. This age group is also the main users of social media. Social media can have a lot of positive effects. But studies have also shown that the use of some social media may have negative health results for young adults.Purpose: The purpose of the paper is to study the reflections, thoughts and experiences of young adults about social media and its use. The ages studied in this study are 15-30 years.Design and method: The study was conducted via a quantitative cross-sectional study using surveys via Facebook, the questionnaire was designed with 16 questions about how young adults use social media, why and how much. The survey was on Facebook for three days and generated a total of 142 responses. Result: The results of the survey showed that all but one used social media. Almost twice as many women as men have answered the questionnaire. The vast majority use social media about one to four hours a day. But they also evoke attitudes and experiences around social media. Conclusion: Many young adults use social media several times a day, where they constantly share other people's values ​​and norms. Social media affects young adults in different ways and to varying degrees. Most people are positively or negatively affected or even both, and yet most of them use social media anyway. However, this study does not answer why or in what way social media affects us because it was not the purpose of the study to investigate this.

The aim of this study was to examine how adult children of parents with substance abuse describe their agency during childhood. The study was conducted by examining podcasts on substance abuse using qualitative content analysis. Eight different podcast episodes were included in which adult children describe their experiences of growing up in a family environment with alcohol and/or drugs. The focus of the analysis was how the adult children position themselves in their story in terms of agency and constraint. The main findings of the study was that the adult children described a range of experiences but with a focus on their vulnerability. The adult children described how they were subjected to uncertainty, neglect and sometimes violence throughout their childhood. At the same time they also positioned themselves as competent agents in their recounts. In their narratives they described how they used different strategies to control their situation and  complex process of disclosure. The strategies were also described as meaningful and used for a specific purpose even though they were sometimes understood as problematic later on. However  the adult children also positioned themselves as powerless in their narratives as they often experienced that their agency was constrained by their subordinated position as a child. An important recurrent experience was that despite their attempts to tell of their situation, it rarely led to a change. The adult children described several barriers to disclosure and how they often felt that nobody listened to them.

Användandet av sociala medier, framförallt plattformen Instagram har under den senaste tiden ökat hos unga vuxna. Instagram anses vara en social plattform, där individer skapar sociala relationer och integrerar med varandra, men även en plattform som bidrar till kunskapsutveckling och ett lärande. Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas lärande i relation till området hälsa på den sociala medieplattformen Instagram. Detta är en kvalitativ studie där enskilda intervjuer används som datainsamlingsmetod. Kvalitativ innehållsanalys ligger i grund för studiens analysprocess med en abduktiv ansats. Urvalet bestod av 12 intervjupersoner i åldrarna 20–30 år. I resultatet framgår det att deltagarna upplever att de får en ökad kunskap om hälsa. Instagram bidrar även till förändrade hälsopraktiker. Studien visar att Instagram är en plattform där individerna lär sig ur två olika informella perspektiv. Lärandet på den sociala medieplattformen sker dels genom att individen iakttar information självständigt. Dels genom gemenskap och interaktion. Avslutningsvis visar studien att Instagram är en inspirations- och motivationskälla för individen till att vilja utveckla sina levnadsvanor och hälsopraktiker. / The use of social media, Instagram in particular has recently increased in young adults lives. Instagram is considered a social platform, where individuals both create social relationships and integrate with each other, but also a platform that contributes to knowledge development and learning. The purpose of the study was to describe young adults' learning in relation to the area of health on the social media platform Instagram. This is a qualitative study where individual interviews were used as a data collection method. Qualitative content analysis forms the basis of the study's analysis process with regard to an abductive approach. The sample consisted of 12 interviewees aged between 20 to 30 years. The results show that the participants feel that they have an increased knowledge of health. Instagram also contributes to change health practices. It is a platform where individuals learn from two different informal perspectives. On one hand it is through the individual observation of information, independently, and on the other way it is through informal learning by community and interaction. Finally, can Instagram be a great source of inspiration and motivation for the individual to aspire to develop their living habits and health practices.

Denna studie handlar om barn med krigserfarenhet på förskolan och inleds med två berättelser tagna ur mitt yrkesliv inom förskolan. Dilemman som uppstår är kopplade med tredje berättelsen som är mina egna upplevda krigsminnen. Syftet med studien är att undersöka hur jag som pedagog kan skapa goda förutsättningar för barn med krigserfarenhet på förskolan och vilken roll min egen krigserfarenhet kan ha i mitt förhållningssätt gentemot dessa barn. Texten är skriven i essäform, vilket innebär att jag utifrån mina berättelser fördjupar reflektion tillsammans med litteratur inom pedagogik, psykologi och förskolans läroplan. Essä som metod har gett mig möjlighet att tolka dilemman ur andras perspektiv. Genom olika teorier och perspektiv på lek undersöker jag vilken betydelse leken kan ha för barn med krigserfarenhet. Ytterligare undersöker jag på vilket sätt trygghet och relationer som strategier för barn med krigserfarenhet kan vara avgörande i de dagliga mötena. I min essä kommer jag fram till att förskolan är av stor betydelse i hur barnen formas i mötet med omgivningen och i de diskursiva konstruktionerna samt hur pedagoger tolkar sitt uppdrag i förskolan. / This study is about preschool children with war experience. It begins with two stories taken from my professional life. The dilemma that arises are related to the third story, which is contained in my own memories of the war. The aim of this study is to explore how I, as an educator, can create good conditions for these children in preschool and what role my personal war experiences might play in my approach to these children. The study is written in form of an essay which means it is based on my stories deepened by my reflections of conjunction along with literature in pedagogy, psychology and the preschool curriculum. Writing essays gave me the opportunity to interpret my dilemmas from the perspective of others. Through various theories and perspectives of children´s play, I explore the importance of children´s play for children with war experience. I also explore how safety and relationships as a strategy can be crucial for these children in their daily interaction with others. In my essay, I came to the conclusion that preschool is of great importance in how they are being affected meetings with the surrounding environment and in the discursive constructions as well as how educators interpret their task and role in preschool.

Nuförtiden vill företag ha ledare som ansvarar för deras handlingar, håller fast vid principer och har höga standarder för integritet. Att hitta samt främja dessa typer av individer är av betydelse för företag då utbudet av denna sortens ledare är lågt. Detta gör det viktigt att studera vad det är som motiverar unga vuxna till att bli ledare. Det räcker inte att ha kunskap om hur en ledare ska vara utan även motivationen att bli ledare är av stor vikt. Utan motivationen som behövs för att delta i processen att bli ledare, tappar individen motivation till att agera som ledare överhuvudtaget.  Syftet med detta arbete är att skapa förståelse om vilken inställning unga vuxna har till att bli ledare. För att uppfylla syftet har denna studie en kvalitativ forskningsmetod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio informanter via Zoom. Ett bekvämlighetsurval utnyttjades för att hitta unga vuxna som var villiga att delta i studien, detta på grund av omständigheterna med COVID-19. Studien har tillämpat en abduktiv forskningsansats. Studiens resultat indikerar på att aspekter såsom sociala normer, rädsla för att misslyckas, lön, tilltro till sin egen förmåga och ledarskapserfarenheter påverkar unga vuxnas inställning till ledarroller. Majoriteten av informanterna som intervjuades kan tänka sig att anta en ledarroll beroende på ovanstående aspekter. Tveksamheterna informanterna känner, baserar sig framförallt på det ansvar som ledarroller medför. Motståndskraften till deras ledaridentitet är individbaserat mot de motgångar som kan uppstå. Informanterna stärker sin tilltro till sin egna förmåga och TLF och behöver inte utveckla en ny ledaridentitet inför varje ledarroll om de har flera ledarroller över en kort period, eller en ledarroll över en längre tid.

Sammanfattning I denna studie undersöks förutsättningar för delaktighet inom särskild utbildning för vuxna i små kommuner. Studiens syfte är att bidra med kunskap om förutsättningar för elevers delaktighet inom särskild utbildning för vuxna i svenska kommuner med mindre befolkning än 40 000 invånare. Studien bygger på 10 kvalitativa intervjuer med lärare och skolledare inom särvux från små kommuner. Analys- och tolkningsarbetet utgår ifrån en delaktighetsmodell (Szönyi & Söderqvist Dunkers) och det sociokulturella perspektivet (Säljö 2017). Studiens resultat visar att undervisningen bedrivs i blandade grupper i flera fall, med elever som är inskrivna på olika nivåer inom särvux, och även inom vuxenutbildning på grundläggande nivå. Möjligheter till att samhandla och att kommunicera med andra finns både inom undervisningen i undervisningsgrupper och vid raster. Den dominerande bilden när det gäller elevers engagemang är att eleverna visar engagemang i utbildningen genom att uttrycka att de vill delta, att de vill påverka hur utbildningen utformas, att de har hög närvaro. Samtliga informanter har exempel på situationer där det är tydligt att eleven har möjlighet att göra aktiva, självständiga val. En utmaning för en liten kommun är att ha möjlighet att själva anordna samtliga kurser som ingår i särvux utbud. Den lilla kommen sägs ge ökade förutsättningar för samhandling och en god förutsättning för att få erkännande från andra på utbildningen och från personer i det omgivande samhället. Denna studie kan medverka till att skapa en djupare förståelse för förutsättningar för elever som läser på särvux i en liten kommun.   Nyckelord Delaktighet, Särskild utbildning för vuxna. Små kommuner. Abstract   In this study, the conditions for participation in special education for adults in small municipalities are examined. The purpose of the study is to contribute knowledge about the conditions for student participation in special education for adults in small Swedish municipalities. The study is based on 10 qualitative interviews with teachers and school leaders in special needs from small municipalities. The analysis and interpretation work are based on a model of participation and the socio-cultural perspective. The results of the study show that the teaching is conducted in mixed groups in several cases in the study, with students enrolled at different levels in special education, and in adult education at the basic level. Opportunities to interact and to communicate with others are found both in teaching, in teaching groups and during breaks. The dominant picture regarding student engagement is that students show commitment to education by expressing that they want to participate, that they want to influence how education is designed, that they have a high attendance. All informants have examples of situations where the student has the opportunity to make active, independent choices. A challenge for the small municipality´s conditions for participation is to arrange all courses that are part of special education for adults. The small community is said to provide increased conditions for collaboration and a good condition for getting recognition from others in education and from people in the surrounding community. This study can help to create a deeper understanding of the conditions for pupils who read in special education in a small municipality.   Keywords   Participation, special education for adults, small municipalities in Sweden

In the last decade, the use of digital devices such as television, smartphones, computers, laptops, and tablets has drastically increased. The development of technology has made it possible for the individual to be qickly stimulated and have information available at anytime and anywhere through various digital devices. This development has increased the screen time on these digital devices, which potentially can have psychological effects and influence attentional abilities. The aim of this study was therefore to investigate relationships between screen use in everyday life and different forms of attention (focused attention, devided attention, sustained attention, selective attention, motivated attention) in adults over 18 years of age. A questionnaire with questions about screen time and perceived attention in everyday life was sent out and answered online by total of 26 participants. A correlation analysis was performed on the collected data and the results showed no significant correlation between respective type of attention (including a measure of total attention) and screen time. Several factors may have influenced the results of this study, such as sample size, age group, choice of method, and that an objective measure of attention was not used.