I föreliggande uppsats undersöks skrivande på engelska som tredjespråk (L3). Elevgruppen som undersöks har svenska som andraspråk (L2) och läste engelska på Komvux under kalenderåret 2020. Syftet är att undersöka hinder och möjligheter för elevers skrivande på engelska som tredjespråk inom vuxenutbildningens gymnasiekurser Engelska 5 och Engelska 6. Genom en enkätundersökning undersöks bakgrundsspråkens typologiska närhet respektive distans till engelska, elevens motivation, lärandestrategier, samt elevens upplevelse av skriftspråksundervisningen i engelska. Resultaten visar att den övervägande majoriteten av eleverna talar ett förstaspråk med typologisk distans till engelska och att motivationen till att lära sig engelska främst handlar om att få behörighet för att kunna studera på universitet. Vidare visar resultaten att lärandestrategier i hög utsträckning saknas samt att undervisningen i viss mån upplevs otillräcklig. Studiens slutsats är att vuxna elever med svenska som andraspråk som skriver på engelska som L3 behöver tillhandahållas en skriftspråksundervisning i engelska som är anpassad efter deras särskilda behov. Vidare indikerar detta att engelskundervisningen bör inbegripa en tredjespråkspedagogik. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Denna uppsats diskuterar och undersöker unga vuxnas förutsättningar och inflytande på Motalas landsbygd. Problematiken grundar sig i urbanisering som är både ett nationellt och internationellt fenomen. Vald problembeskrivning undersöks i två landsbygdsorter i Motala kommun, Tjällmo och Godegård, där undersökningen sker genom en enkätundersökning med valda orters medborgare. Uppsatsen inkluderar förutom denna enkätundersökning, en dokumentanalys av fyra av kommunens strategiska dokument, där just landsbygdsutveckling och ungdomars förutsättningar samt inflytande behandlas. För att analysera materialet tillämpas teorin push and pull. Resultatet visar att det finns en generell trivsel för ungdomar i Tjällmo och Godegård, men att det finns vissa brister i förutsättningarna kring att bo kvar och leva där i många fall. Respondenterna anser även att det finns en bristande funktion i inkluderandet av unga i kommunens landsbygdsutvecklingsarbete. I resultatet visas det att Motala kommun har en vilja och en plan för att utveckla just inkluderingen av unga i kommunens utveckling av landsbygden. / This thesis discusses and analyses the opportunities and the influence of young adults living in the countryside in Motala county. The problematic lies within the urbanisation, a phenomenon that can be seen both nationally as well as internationally. The chosen description of problem has been investigated/examined/analysed in two municipality’s in Motala county, these are Tjällmo and Godegård. The investigation has been implemented through a survey that the younger citizens of the multiplicity has participated in. Besides the previously mentioned survey, the thesis also includes a document analysis based on four strategic documents from Motala county where the development of the countryside and the impacts of the younger population has been issued.  To analyse the material the theory of “push and pull” has been applied. The results shows that the well-being in general is good within the target group in Tjällmo and Godegård, but implies that in some cases they lack the right prerequisites to live there in the future. The respondents also states that there is a lacking function in Motala county concerning including the younger population in the development of the countryside. In the result you can see that Motala county has a will to improve and further develop the inclusion of their young citizens in the development of the countryside.

Förlust av muskelmassa med åldrande försämrar den fysiska funktionen, vilket även minskarlivskvaliteten och kan leda till svaghet och för tidig död. Omega-3-fettsyror stimulerar protein-anabolism och kan därför vara användbart för att förebygga och behandla sarkopeni. Syfte:Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av omega-3-fettsyra-tillskott på graden avmuskelproteinsyntes hos vuxna. Metod: Studien är utförd som en litteraturstudie där relevantavetenskapliga och publicerade studier utvärderats och dess resultat har analyserats för attbesvara studiens syfte. Studiernas relevans bedömdes utifrån artiklarnas titel och abstrakt. 234studier i Onesearch, 5 studier i PubMed gicks igenom till en början. 30 abstrakt lästes, 21studier lästes i fulltext, 7 studier baserat på in- och exklusionskriterierna valdes ut till studienefter läst fulltext. Resultat: De flesta studier har utvärderat effekten av omega-3-tillskott hosyngre vuxna 18-30 år och äldre vuxna 65 år och äldre. Även om det finns en relativ brist påstudier som utvärderar effekten av omega-3-tillskott på muskelproteinsyntes (MPS) hos vuxna30-70 år, verkar det som om omega-3 kan främja anabola ökningar vid styrketräning hos äldreindivider. Slutsats: Ytterligare forskning behövs inom detta område för att dra relevantaslutsatser. Denna litteraturstudie drar slutsatsen att omega-3-fettsyror stimulerar syntesen avmuskelprotein hos vuxna och kan vara användbart för att förebygga och behandla sarkopeni. / Loss of muscle mass with aging impairs physical functions, but also reduces quality of life andcan lead to weakness and premature death. Omega-3 fatty acids stimulate protein anabolism andmay therefore be usefull to treat sarcopenia. Purpose: The aim of this study was to evaluate theeffect of omega-3 fatty acid supplements on the degree of muscle protein synthesis in adults.Metod: The study is conducted as a literature study where relevant scientific and publishedstudies, evaluations and its results have been analyzed to answer the purpose of the study. Therelevance of the studies were assessed on the basis of the title and abstract of the articles. 234studies in Onesearch, 5 studies in PubMed were initially reviewed. 30 abstracts were read, 21studies were read in full text, based on the inclusion and exclusion criteria 7 studies wereselected for the study after reading in full text. Results: Most studies have evaluated the effect ofomega-3 supplements in younger adults (18-30 years) and older adults (65 years and older).Although there is a relative lack of studies evaluating the development of omega-3 supplementson MPS in adults 30-70 years, it seems that omega-3 can promote anabolic increases in olderindividuals. Couclusion: Further research is needed in this area to draw relevant conclusions.This literature review concludes that omega-3 fatty acids stimulate the synthesis of muscleprotein in adults and may be useful to prevent and treat sarcopenia.

Syftet med studien är att utifrån barnets perspektiv förstå upplevelser kring föräldrarnas separation och dess betydelse för vuxenlivet. Utifrån en kvalitativ metod studeras vuxna skilsmässobarn och deras upplevda emotioner samt innebörd för den sociala identiteten. Studien baseras på tio semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor och två män. Studiens resultat tyder på att barnet kan uppleva känslor av skuld och övergivenhet, men också lättad. Barnets positiva eller negativa upplevelse baseras på graden upplevda konflikter i hemmet och föräldrarnas hantering av separation. Samtliga informanter som uppger att separationen har haft inverkan på deras psykiska mående har upplevt hög grad av familjekonflikter och har en negativ upplevelse av separationen. Majoriteten av informanterna har upplevt konflikter i samband med föräldrarnas separation. / The aim of this study is to understand experiences regarding parental separation from a child’s perspective and the significance for adult life. Based on a qualitative method, adult children of divorce and their perceived emotions as well as the influence of social identity are studied. This study is based on ten semi-structured interviews with eight women and two men. The results of the study indicate that the child may experience feelings of guilt and abandonment, but also relief. The child’s positive or negative experience of the separation is based on the degree of conflict as well as the parent ́s handling. All informants who state that the separation had an effect on their mental health also experienced a high degree of family conflicts and have a negative experience of the separation. The majority of the informants have experience of conflicts due to the separation.

Syftet med studien är att undersöka socialarbetares uppfattningar om familjehemsvård som en insats inom socialtjänsten för vuxna personer med missbruksproblematik. För att uppnå syftet används kvalitativ metod med utgångspunkt i en abduktiv kunskapsteoretisk ansats. Det urval som använts är en kombination av ett målstyrt- och ett bekvämlighetsurval. För insamling av data genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med vuxna personer med missbruksproblematik. Studien har en systemteoretisk inriktning och understryker betydelsen av insatsens olika dimensioner sett till individens behov. Det huvudsakliga resultatet visar att familjehemsvård uppfattas kunna möta centrala behov som finns hos målgruppen, då familjehemsvård lyfts fram som en insats som kan erbjuda en miljö där klienten får möjlighet att etablera trygga relationer och ingå i ett nytt sammanhang. Familjehemsvård kontrasteras mot den kollektiva miljön i institutionsvård, där en fördel med familjehemsvård är att skillnaden mellan familjehemmet och hemmiljön inte är lika stor som vid andra alternativ. Insatsen anses även kunna utgöra ett alternativ för personer vars behov inte kan mötas med nuvarande institutionslösningar. / The aim of this study is to examine social workers’ view on family placement as an intervention within social services for adults living with substance abuse. In order to reach the purpose of the study a qualitative method is used with an abductive approach. The sample technique that is used is a combined purposeful and convenience sampling. Data collection was conducted through six semi-structured interviews with social workers experienced in the area of substance abuse. A systemic theoretical approach is used, which is helpful in reflecting on the different dimensions of family placement in relation to the needs of the individual. This study argues that family placement is able to meet the fundamental needs of adults living with substance abuse, as it can offer a stable environment where the guest can build safe relationships and enter into new circumstances. Family placement should be considered as an alternative to the collective environment of an institution, where the contrast between the institution and the home environment is substantial.

Bakgrund: Diabetes typ- 1 är en kronisk sjukdom och en av de största folksjukdomarna i världen som blir allt vanligare i Sverige. Sjukdomen påverkar kroppen genom att blodsockernivån är för hög eftersom kroppen saknar förmåga att producera insulin. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar som granskats utifrån Fribergs analysmodell. Syfte: Att belysa vuxna individers upplevelser av att leva med diabetes typ- 1.Resultat: Analysen resulterade i 3 teman med 8 underteman: (1) En förändrad livsstil med underteman; begränsad vardag, daglig prioritering, utanförskap. (2) Upplevelse av stöd med underteman; att sakna stöd, att känna stöd. (3) Inställning till sjukdomen med underteman; bristande acceptans, individuell egenvård, betydelsen av framtidstro. Resultatet redovisar att individerna behöver få visad förståelse och stöttning i sin sjukdom för att bli mer delaktiga i sin egenvård. Konklusion: Diabetes typ- 1 påverkar individers liv på flera olika sätt. Sjukdomen leder till många tankar, känslor och fysisk påverkan, eftersom sjukdomen skapar en ofrivillig och förändrad livsstil. Sjuksköterskans engagemang är betydelsefullt då det kan bidra till en god livskvalitet för individen. / Background: Type 1 diabetes is a chronic disease and one of the most common diseases in the world and it’s becoming more common in Sweden. The disease affects the body because the blood sugar levels are too high as a result of the body’s inability to produce insulin. Method: A literature study based on 10 scientific articles that was analyzed using Friberg’s analysis model. Aim: To shed light on adults’ experiences of living with type 1 diabetes. Findings: The analysis resulted in 3 themes with 8 subthemes. (1) Changed lifestyle with subthemes, limited everyday life, daily priorities, exclusion. (2) The importance of support with subthemes; lack of support, to feel support. (3) Attitude towards the disease with subthemes; lack of acceptance, individual self-care, the importance of faith in the future. The results show that the adults need to be shown understanding and support in their illness to become more involved in their self-care. Conclusion: The study shows that type 1 diabetes is a disease that affects an individual’s life in several different ways. The disease leads to, among other things, many thoughts, feelings and somatic impact, as the disease creates an involuntary and changed lifestyle. The nurse's commitment is important as it can contribute to a good quality of life for the individual.

Bakgrund: Syftet med palliativ omvårdnad är att främja hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) för personer som vårdas och att ge stöd till anhöriga.  För att kunna erbjuda god palliativ omvårdnad i öppenvård, slutenvård eller hemsjukvård krävs att sjuksköterskan har en förståelse för hur personer i palliativt skede skattar sin HRQoL. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar HRQoL för personer i palliativt skede. Metod: Litteraturöversikt av 14 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Sökningen har skett i databaserna CINAHL och Pub Med. Analys har skett med hjälp av Fribergs trestegsanalys. Resultat: Resultatet visar att flera faktorer samverkar i personers självskattning av HRQoL. Faktorerna sammanfattas i tre beskrivningskategorier; symtombörda (social och emotionell påverkan, sista tiden i livet), vårdens påverkan (tidigt insättande av palliativ vård) och behandling (positiv, negativ) på HRQoL. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna stödja personer som vårdas i palliativt skede, och de anhöriga, att kunna uppleva god HRQoL behöver sjuksköterskan kunskap om vilka faktorer som påverkar HRQoL för den de vårdar. Examensarbetet kan ge sjuksköterskan fördjupad förståelse för faktorer som påverkar HRQoL för personer som vårdas i palliativt skede och därmed möjliggöra förbättrat personcentrerat omhändertagande 0ch främja upplevd HRQOL. Nyckelord: Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL), kvantitativ, palliativ vård och vuxna. / Factors that affect health-related quality of life for people in palliative phase – a literature review Background: The purpose of palliative care is to promote health-related quality of life (HRQoL) of the person as well as providing support for relatives. In order to provide good palliative care in day care centers, inpatient units or home care it is vital that the nurse understands how people in the palliative phase values and self-reports their HRQoL. Aim: The purpose was to describe factors that affect HRQoL for people in palliative phase. Method: Literature review of 14 scientific articles with quantitative design. The search has been conducted in the databases CINAHL and Pub Med. The analysis was implemented using Friberg’s three-step analysis model.    Result: The results show that several factors interact in people’s self-assessment of HRQoL. The factors are summarized in three descriptive categories; the impact on HRQoL from symptom burden (symptoms; social and emotional impact; end of life), care (access to; early access) and treatment (positive impact; negative impact) respectively. Conclusion: In order for the nurse to be able to promote the experience of good quality of life for people in palliative phase, and their relatives, knowledge is vital about which factors affect the quality of life for the person they care for. The degree project can provide the nurse with an immersed understanding of theese factors and thus enable improved person-centered care and promote the perceived HRQoL. Keywords: Health-related quality of life (HRQoL), quantitative, palliative care and adults.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ungdomar och unga vuxna under cancerbehandling är i behov av specialanpassad och ålderslämplig vård då deras åldersgrupp genomgår unika livsutvecklande milstolpar i övergången från barndom till att bli vuxen som påverkas av cancersjukdomen. En störd livsutveckling kan resultera med långsiktiga negativa konsekvenser som kan påverka ungdomar och unga vuxna även efter avslutad behandling.   Syfte: Att undersöka ungdomar och unga vuxnas upplevelser av sin psykosociala situation under cancerbehandling.   Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats med beskrivande design. Litteratursökningen använde MEDLINE, CINAHL, och PsycINFO. Resultatet baserades på elva kvalitativa studier samt en kvantitativ studie med kvalitativ bearbetning av ett fritextsvar publicerade mellan år 2014–2020.   Resultat: Ungdomar och unga vuxna värderade bibehållandet av ett normalt liv och strävade efter att uppnå detta med olika strategier. Självständighet och känslan för den egna identiteten kunde störas. Stöttning från anhöriga, närstående, cancerdrabbade jämnåriga, och vårdpersonal var av betydelse men inte alltid tillräckligt. Upprymdhet upplevdes över att avsluta cancerbehandlingen men också en oro inför framtiden efteråt.   Slutsats: Rapporterade upplevelser av psykosociala påfrestningar under cancerbehandlingen leder till slutsatsen att kunskap om hur dessa utmaningar kan bemötas på ett specialanpassat och ålderslämpligt vis är bristfällig. En vidare fördjupad förståelse för ungdomar och unga vuxnas psykosociala upplevelser under cancerbehandling från ytterligare forskning kan potentiellt förbättra sjukvårdens möjlighet till att erbjuda adekvat vård.   Nyckelord: Ungdomar och unga vuxna (AYA), Cancerbehandling, Psykosocial, Erfarenheter. / ABSTRACT Background: Adolescents and young adults undergoing cancer treatment are in need of specially adapted and age appropriate care since their age group undergoes unique life-developing milestones in the transition period between childhood and adulthood that may be affected by cancer. A disrupted life development may result in long-term negative consequences that may affect adolescents and young adults even after the end of cancer treatment.   Aim: This study aimed to examine adolescents and young adults’ experiences of their psychosocial situation during cancer treatment.   Method: Literature review with descriptive design. The literature search used MEDLINE, CINAHL, and PsycINFO. The result was based on eleven qualitative studies and a quantitative study with qualitative processing of a free text answer published between 2014-2020.   Result: Adolescents and young adults valued the maintenance of a normal life and strived to achieve this with different strategies. Independence and the feeling for one's own identity could be disturbed. Support from family, friends, cancer-stricken peers, and healthcare staff was of importance, but not always enough. Exaltation was experienced over ending the cancer treatment but also a concern for the future afterwards.   Conclusion: Reported experiences of psychosocial stress during cancer treatment lead to the conclusion that knowledge of how these challenges can be met in a specially adapted and age-appropriate way is deficient. A further in-depth understanding of adolescents and young adults' psychosocial experiences during cancer treatment from further research may potentially improve healthcare's ability to offer adequate care.   Keywords: Adolescents and Young Adults (AYA), Cancer Treatment, Psychosocial, Experiences.

Extremism är ett aktuellt ämne och rapporteras kring regelbundet i media. En grupp som växer upp i denna miljö kring media och extremism är unga vuxna. Syftet med studien var att undersöka hur medias rapportering om extremism påverkar den upplevda psykiska hälsan hos unga vuxna. Studien har grundat sig i teorierna media literacy och empowerment. En deskriptiv design har valts med en socialkonstruktivistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Empirin samlades in via fokusgruppsintervjuer tillsammans med 24 unga vuxna uppdelat i fem grupper. Målgruppens beskrivning av extremism varierade beroende på vilken extremistgrupp som diskuterades. Extremismen förknippades mest med högerextremism, som till exempel nazism. Det kritiska tänkandet varierade beroende på miljöer. I skolan upplevdes det vara viktigt med kritiskt tänkande medan det var mindre viktigt privat, samt att förtroendet för myndigheter var starkt. Extremismen påverkade deras psykiska hälsa som mest när de hade en anknytning till det, de unga vuxna kan relatera till händelsen eller om det var inom en geografisk närhet. Målgruppens psykologiska hälsa påverkas som mest när extremismen var nära deras verklighet. Det pågår konstanta förändringar i medielandskapet vilket innebär att det behövs fler verktyg för att analysera, utvärdera och kommunicera inom media. Media literacy och empowerment kan till viss del främja målgruppens psykiska hälsa och en ökad känsla av kontroll samt tillföra mer kritiskt tänkande till media i vardagen. En konsekvens av högre media literacy samt empowerment kan naturligt leda till högre kunskap om extremism. / Extremism is a current topic and is regularly reported in the media. A group that grows up in this environment of media and extremism are young adults. The purpose of the study was to investigate how media’s reporting on extremism affects the perceived mental health of young adults. The study has been based on theories of media literacy and empowerment. A descriptive design has been chosen on the basis of a social-constructivist theoretical starting point. The data was collected via focus group interviews consistent of 24 young adults divided into five groups. The target group's description of extremism varied depending on the extremist group discussed. Extremism was most often associated with right-wing extremism, such as Nazism. Critical thinking varied depending on environments. In school, critical thinking was considered important while it was less important in private, and the confidence in authorities was strong. Extremism affected their mental health the most when they had a connection to it, if the young adults could relate to the event or if it was within a geographical proximity. The psychological health of the target group is most affected when extremism is close to their reality. There are constant changes in the media landscape which means that more tools are needed to analyze, evaluate and communicate within media. Media literacy and empowerment can, to a certain extent, promote the target group's mental health and increased sense of control as well as bring more critical thinking regarding media in everyday life. A consequence of higher media literacy, as well as empowerment, can naturally lead to higher knowledge of extremism.

Inledning: Avslut kan väcka olika känslor. Unga vuxna ska lämna barndomen och tonårstiden för att starta sitt eget vuxenliv. Psykisk ohälsa har ökat bland unga, en del söker psykoterapi, men många hoppar av. För att möjliggöra för fler unga vuxna att fullfölja psykoterapeutisk behandling behöver förståelsen öka kring målgruppens behov. Syfte: Syftet med studien var att undersöka legitimerade psykoterapeuters perspektiv på den avslutande processen i psykodynamisk psykoterapi med unga vuxna. Metod: Kvalitativ metod användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem legitimerade psykoterapeuter. Materialet strukturerades med tematisk analys. Resultat: Kännetecknande för den avslutande processen i terapier med unga vuxna var att det blev individuellt olika; hastiga eller planerade avslut, ibland avhopp. Hur avslutningsprocessen blev var beroende av problematik och personlighetsstruktur snarare än ålder men adolescensens utvecklingsuppgifter och individens anknytningshistoria påverkade. Psykoterapeuter tog ansvar, var uppmärksamma, hjälpte aktivt unga i den avslutande processen. Mentalisering och metakommunikation användes för att begripliggöra avslutet. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån psykoterapeuternas kliniska erfarenheter och förståelse av den avslutande processen med unga vuxna. Betydelsefulla faktorer i deras upplevelser diskuteras i förhållande till teori och tidigare forskning. Vald metod diskuteras och förslag ges till vidare forskning / Introduction: Endings can evoke different emotions. Young adults should leave childhood andadolescence to start their own adult life. Mental illness has increased among young people, some seek psychotherapy, but many drop out. To enable more young adults to complete psychotherapeutic treatment, there is a need to increase understanding of the target group´s needs. Purpose: The purpose of the study was to investigate licensed psychotherapists perspective on the final process of psychodynamic psychotherapy with young adults. Method: Qualitative method was used. Semi structured interviews were conducted with five licensed psychotherapists and the collected material structured with thematic analysis. Results: Characteristic of the final process in therapies with young adults was that it became individually different; hasty or planned endings, sometimes dropout from therapy instead of ending. How the final process became was more dependent on problems and personality structure than age, but the development tasks of the adolescence and the individual's attachment history affected. Psychotherapists took responsibility, were attentive and actively helped young people in the final process. Mentalization and metacommunication were used to comprehend the termination. Discussion: The results were discussed based on the psychotherapists' understanding and clinical experience of the final process with young adults. Significant factors in their experiences are discussed in relation to theory and previous research. The chosen method is discussed, and suggestions are given for further research.