Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk sjukdom. Klassiska symtom för ADHD är bristande impulskontroll, hyperaktivitet samt koncentrationssvårigheter. Det saknas systematiska översiktsstudier som beskriver vuxna personers erfarenheter av att leva med ADHD och dessa kan vara viktiga för att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad.  Syfte: Att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med ADHD. Metod: Åtta kvalitativa artiklar granskades och sammanställdes till denna litteraturstudie. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema: “Att uppleva ADHD både som hinder och styrka i vardagen”. Huvudtemat bestod av följande subteman: “Att utsätta sig för risker på grund av stress och dålig impulskontroll”, “Bristande impulskontroll och koncentrationssvårigheter försvårar relationer”, “Att uppleva svårigheter i skola och arbetsliv på grund av koncentrationssvårigheter”, “Att uppleva hur ADHD leder till positiva erfarenheter”, “Att uppleva stigmatisering och brist på förståelse från samhället” och “Att självkänslan och självbilden påverkas negativt”.      Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att personer med ADHD har en ökad risk för ett sämre välmående. Sjuksköterskan kan genom personcentrerad omvårdnad bidra till högre vårdkvalité. Att hitta strategier och metoder som kan bidra till att personer med ADHD får möjlighet att hantera diagnosen bättre kan sannolikt leda till ett ökat välmående men fler studier behövs. / Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) is a neuropsychiatric disorder. Classic symptoms of ADHD are lack of impulse control, hyperactivity and difficulty concentrating. There are no systematic reviews that describes the lived experience among adults living with ADHD. These could be important for nurses to provide good nursing care.Aim: The aim of this study was to describe the lived experience among adults living with ADHD. Methods: Eight qualitative articles were reviewed, analyzed and compiled for this literature study. Results: The analysis resulted in an overall theme: “Experience ADHD both as an obstacle and a strength in everyday life”. The main theme consisted of sub-themes: "Exposing oneself to risks due to stress and poor impulse control", "Lack of impulse control and concentrating difficulties impact on relationships", "Experiencing difficulties in school and work due to concentration difficulties", "Experiencing how ADHD leads to positive experiences”, “Experiencing stigma from lack of understanding from society” and ”That self-esteem and self-image are negatively affected ”. Conclusion: This literature study shows that people with ADHD have an increased risk for a poorer well-being. The nurse can contribute to higher quality care through person-centered nursing. Finding strategies that can help people with ADHD handle their diagnosis could lead to increased well-being, more studies are needed.

The purpose of this paper is to examine youth spaces in public libraries from an explorative point of view, by identifying which needs of the target group are currently being prioritized and what kind of obstacles needs to be overcome in the planning process. The approach chosen is the case study. Interviews were conducted with librarians working with youths, and observations of youth spaces were carried out in an attempt to gain information about usage. The material was processed through thematic analysis in a comparison between the three libraries and the theoretical framework used through the analysis is Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen & Skot-Hansen’s four-space model and its predecessor.Results from the study show that the examined libraries share similar experiences during the planning processes, and the found obstacles can be directed to either the category organization and planning (concerning the planning process and the lack of time, money or an understanding leadership) or architecture and interior (concerning the lack of space, adequate furniture or proper signage). The three main themes or library functions concerning the youth spaces are: 1, a relaxing place to hang out; 2, a rich, varied and easy accessible media collection; 3, a creative place to express oneself. The conducted observations reveal that the youth spaces are heavily used by library visitors outside the target group, with an age range from approximately 1 to 75 years.In conclusion I have found that the four-space model answers well enough to the three themes extracted from the results to support usage of the model in further studies applied to this specific area of research. A youth space which include all three themes would best answer to the many needs of the target group, although several obstacles must be overcome to reach this level. Furthermore there seems to exist a strong consensus about the importance of youth participation in planning processes, but a lack of knowledge concerning methods for reaching out to youths hinders this work.

No description available.

Bakgrund: Ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15 till 39 år är en särskilt sårbar ålder där flertalet stora förändringar sker i livet. Att samtidigt genomgå en cancerbehandling innebär en stor påfrestning som kan ge stora följder för både den fysiska och psykiska hälsan. Ungdomar och unga vuxna som insjuknar i cancer är en växande population och som efter avslutad behandling har livet framför sig där både den fysiska och psykiska hälsan kan påverkas. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa efter avslutad cancerbehandling.  Metod: Metoden som valdes för denna studie var en litteraturöversikt. Totalt analyserades och sammanställdes 15 vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes för sökningarna av vetenskapliga artiklar var Public Medline [PubMed] och Cumulate Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. Data analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att ungdomar och unga vuxna upplevde olika grader av psykisk hälsa efter avslutad cancerbehandling och att den psykiska hälsan påverkades av olika faktorer. Personlig utveckling och nya värderingar av livet var de vanligaste beskrivningarna av psykisk hälsa medan depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom, rädsla för återfall och komplikationer samt osäkerhet inför framtiden var vanliga tillstånd av nedsatt psykisk hälsa. Otillräcklig uppföljning, information och rehabilitering innebar en risk för nedsatt psykisk hälsa hos ungdomar och unga vuxna efter avslutad cancerbehandling.  Slutsats: Ungdomar och unga vuxna som avslutat sin cancerbehandling visade sig ha hög risk för nedsatt psykisk hälsa. Främst var det rädslan för återfall och framtida hälsoproblem som bidrog till depression och nedsatt psykisk hälsa. Ytterligare forskning krävs för att utforma rehabilitering och uppföljning som tillgodoser ungdomar och unga vuxnas specifika behov efter avslutad cancerbehandling. / Background: Adolescents and young adults, ages 15 to 39 years, is a particularly vulnerable age where multiple big changes in life happens. To undergo a cancer treatment at the same time indicates a big challenge for their health and can have big consequences on both their physical and mental health. Adolescent and young adults with a cancer diagnosis are a growing population with their life ahead of them after completion of cancer treatment but may still experience varied outcomes in physical and mental health. Aim: The aim was to describe adolescents’ and young adults’ mental health after completion of cancer treatment. Method: The design chosen for this study was a literature review. A total of 15 scientific articles were analysed and compiled. The databases used for the searches of scientific articles were Public Medline [PubMed] and Cumulate Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. The data was analysed using an integrated analysis. Results: The result showed that adolescents and young adults experienced mental health to varying degrees and that the mental health was affected by different factors. Personal development and new values of lives was the most common descriptions of mental health while depression, anxiety, posttraumatic stress syndrome, fear of cancer recurrence and complications and uncertainty about the future was common conditions of impaired mental health. Insufficient follow-up care, information and rehabilitation implicated a risk for impaired mental health amongst adolescents and young adults after completion of cancer treatment. Conclusions: Adolescents and young adults that have completed their cancer treatment showed high risk for impaired mental health. Especially the fear of cancer recurrence and future health problems contributed to depression and psychological distress. Further research is required to design a program for aftercare and follow-up care to meet the specific needs of adolescents and young adults after completion of cancer treatment.

Bakgrund Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna är en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemöts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige beräknas leva med diagnosen. ADHD påverkar många aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och hälsa. Förståelse för individens funktionella förmåga är ett nödvändigt verktyg för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet. Med medvetenhet om hur ADHD påverkar patientens funktionella förmåga ökar förutsättningarna för att kunna bedriva vård i enighet med den svenska Hälso- och sjukvårdslagen. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka funktionell förmåga i det dagliga livet för vuxna med ADHD-diagnos. Metod Litteraturstudie valdes som metod. Databassökning genomfördes i Cinahl, PsycInfo och PubMed. Efter kvalitetsgranskning och sammanställning i en matris sammanställdes resultatet utifrån 15 inkluderade artiklar. Resultat Ett flertal faktorer framkom som påverkade funktionell förmåga i det dagliga livet för individer med ADHD-diagnos. De identifierade teman som påverkade individens möjligheter att fungera i olika miljöer och situationer var symtombild, samsjuklighet, stödjande relationer samt copingstrategier. Slutsats Symtombild och typ av undergrupp har stor inverkan på hur en ADHD-diagnostiserad individ anpassar sig till situationer och hanterade information i det dagliga livet. Kvinnor med konstaterad ADHD upplever i större utsträckning än män bristande funktionell förmåga i det dagliga livet. Då diagnostisering beskrivs vara ett startskott för utveckling av positiva copingstrategier framkom värdet av tidig diagnostisering av ADHD.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella som arbetar med missbruksbehandling uppfattar anhöriga till vuxna klienter samt hur anhörigarbetet till dessa kan se ut i Skåne. Studien undersöker hur de professionella ser på flera aspekter av vad det kan innebära att vara anhörig till en vuxen klient samt på vilket sätt de professionella som arbetar med missbruksbehandling kan arbeta med anhöriga för att kunna ge dem stöd.Empirin samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer där både behandlingsterapeuter och socionomer har deltagit.  Utöver tidigare forskning har jag valt anknytningsteori och terapeutisk alliansteori för att analysera empirin i resultatet.  Resultat och analys visar utifrån två huvudteman med sex respektive fyra underteman definitionen av vem som är anhörig samt vad begreppet tillit och medberoende innebär för den anhörige till en vuxen klient. Vidare lyfter resultatet risk och skyddsfaktorer för den anhörige samt vilka konsekvenser de kan bli berörda utav i kontakt med en vuxen klient. Både samtal i grupp och enskilt för den anhörige tas fram i resultat och analys som möjlighet till behandling och vad ett ökat stöd för anhöriga kan innebära både för individ och samhälle i framtiden.

Bakgrund: Knäkontroll är ett svenskt skadeförebyggande träningsprogram som visat sig ha god effekt för prevention mot främre korsbandsskador vilket är en vanlig knäskada inom fotboll både på herr- och damsidan. Idag finns det studier som utforskat tränares syn och erfarenheter av Knäkontroll och generell skadeförebyggande träning, i nuläget finns det dock en kunskapslucka om vad fotbollsspelare själva har för upplevelser och erfarenheter av att genomföra träningsprogrammet Knäkontroll.  Syfte: Att undersöka fotbollsspelande unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av att genomföra SISU:s skadeförebyggande träningsprogram Knäkontroll. Syftet var dessutom att få kännedom om hindrande och underlättande faktorer för genomförande av programmet för att möjliggöra utveckling. Metod: Kvalitativ design i form av en semistrukturerad intervjustudie med fem deltagare från ett bekvämlighetsurval. Databearbetningen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Fem kategorier presenterades; Hur programmet används av lagen, Vikten av kunskap, Programmets positiva påverkan på kroppen, Spelarnas roll och ansvar och Klubbarnas möjligheter och ansvar. Varje kategori bestod av två till fem subkategorier där några av de mest prominenta var; Timing på när Knäkontroll utförs, Tidsaspekten och Utbildning är essentiellt.  Slutsats: Deltagarnas upplevelser av att utföra Knäkontroll var både positiva och negativa. Deltagarna beskrev även flertalet hindrande och underlättande faktorer för att programmet skulle utföras. I linje med tidigare forskning lyftes det upp att implementering av Knäkontroll i uppvärmningen, kunskap, utbildning och tydliga instruktioner sågs som de viktigaste faktorerna för att underlätta användning av programmet. / Background: Knee control is a Swedish injury prevention training program that has been shown to have good effects on preventing anterior cruciate ligament injuries which is a common Knee injury in both men's and women's football. Today there are studies which have explored football coaches´ views and experiences of Knee control, however there is a knowledge gap on views and experiences of the program from the football players themselves.   Objective: To explore football playing young adults' experiences of utilizing Knee control from SISU to get information about facilitating factors and barriers for implementation of the program for further development. Method: A qualitative method in the form of semi-structured interviews with five participants from a convenience sample. Data processing consisted of qualitative content analysis.  Results: Five categories were presented; How the programme is used by the teams, The importance of knowledge, The programme’s positive impact on the body, The role and responsibilities of the players and The club’s opportunities and responsibilities. Every category consisted of two to five subcategories where some of the most prominent were; Timing on when Knee Control is performed, The time aspect and Education is essential. Conclusion: The participants' experiences of performing Knee control was both positive and negative. The participants also highlighted the most hindering and facilitating factors for the program to be carried out. In line with previous research, it was highlighted that implementation of Knee control in the warm-up, knowledge, education and instructions was seen as the most important factors in facilitating use of the program.

Bakgrund: Tonåringar och unga vuxna (15–39 år) som insjuknar i cancer möts av emotionella, fysiska och sociala utmaningar. Utöver rädsla för cancersjukdomen kan utbildning och jobb samt den ekonomiska situationen oroa. Forskning visar att tonåringar och unga vuxna med cancersjukdom har högre förekomst och större risk för psykosociala besvär än personer utan cancer i samma ålder och äldre patienter med cancersjukdom. Syfte: Att sammanställa litteratur om de psykosociala behov som tonåringar och unga vuxna med cancer har. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med fokus på kvalitativa studier och studier med mixad metod. Femton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier: Önskan att upprätthålla ett vanligt liv, Utmanande känslor och tankar, Socialt stöd och Oro för framtiden. Ett flertal psykosociala behov och utmaningar beskrevs vilka omfattade social isolering, fertilitetsoro, oro för jobb/utbildning och ekonomisk situation. I de analyserade artiklarna beskrevs ett behov av att få ha en vanlig vardag och bli behandlad som tidigare, men att de återigen blivit beroende av sina föräldrar. Det psykosociala stödet från familj, partner, vänner och hälso- och sjukvården beskrevs variera i omfattning och utförande. I flera av studierna beskrevs en önskan av att träffa andra i samma situation, att man kände sig malplacerad i cancervården och önskade mer åldersanpassad information. Slutsats: Tonåringar och unga vuxna är en speciell patientgrupp som skiljer sig från de typiska cancerpatienterna. I denna litteraturöversikt omfattande 15 kvalitativa studier framkommer otillfredsställda psykosociala behov hos unga personer med cancer. För att bättre möta den här gruppens psykosociala behov skulle ett arbetssätt utifrån den modell House beskriver kunna utformas, det vill säga genom att ta hänsyn till deras behov av emotionellt, bekräftande, informativt och instrumentellt stöd. / Background: Adolescents and young adults (15–39 years) who develop cancer face emotional, physical and social challenges. In addition to fear of the cancer disease, education and work as well as the financial situation can cause concern. Research shows that adolescents and young adults with cancer have a higher incidence and greater risk of psychosocial problems than people without cancer of the same age and older patients with cancer. Aim: To compile literature on the psychosocial needs of adolescents and young adults with cancer. Method: A general literature study was conducted with a focus on qualitative studies and mixed method studies. Fifteen articles were quality reviewed and analyzed using content analysis. Results: The content analysis resulted in four categories with associated subcategories: The desire to maintain an ordinary life, Challenging feelings and thoughts, Social support and Worry about the future. A number of psychosocial needs and challenges were described, which included social isolation, fertility concerns, concerns about work/education and financial situation. In the analyzed articles, a need to have a normal everyday life and to be treated as before was described, but that they once again became dependent on their parents. The psychosocial support from family, partner, friends and health care was described as varying in scope and execution. In several of the studies, a desire to meet others in the same situation was described, that they felt out of place in cancer care and wanted more age-appropriate information. Conclusion: Adolescents and young adults are a special patient group that differs from the typical cancer patients. In this literature review comprising 15 qualitative studies, unsatisfied psychosocial needs of young people with cancer emerge. In order to better meet the psychosocial needs of this group, a working method based on the model described by House could be designed, that is, by taking into account their need for emotional, affirmative, informative and instrumental support.

Studiens syfte var att undersöka hur unga vuxna (18–35 år) som tidigare har varit placerade inom familjehem, stödboende eller HVB, har erfarit sin övergång mot vuxenlivet, när placeringen upphört. Studien är kvalitativ och sex semistrukturerade intervjuer utfördes. Tidigare forskning inom området har använts som kunskapsgrund för att stärka studiens tillförlitlighet. Denna studie tyder på liknande resultat som forskningen, att tidigare placerade unga saknade delvis stöd och delaktighet i sin utslussningsprocess och i övergången mot vuxenlivet. Empowerment och KASAM ligger som teoretisk grund i studien.En tematisk analys ledde fram till två centrala teman: Vikten av sociala hållbara relationer och, känsla av maktlöshet och brist på stöd. Hållbara sociala relationer var av vikt utifrån teorierna då kontinuitet och trygga relationer kunde stärka ungdomarnas egenmakt och förmåga att ta egna beslut samt göra övergången begriplig, hanterbar och meningsfull. Brister som identifierades var att en del av ungdomarna uppgav att de blev helt ”släppta” när de lämnade sin placering och inte fick något stöd efter det att de fyllt 18 år, vilket gjorde dem sårbara. Slutsatsen visar att det krävs en förändring i form av skärpta riktlinjer kring eftervården och uppföljningsansvar efter ungdomar har avslutat sin placering. / The purpose of the study was to investigate how young adults (18–35 years) that hadpreviously been placed in foster care, supported housing or HVB, have experienced their transition towards adulthood, when the placement has ended. The study is qualitative and six semi-structured interviews were conducted. Previous research has been used to strengthen the study and indicates that previously placed youths lacked support and participation in their aftercare and transition towards adulthood. Empowerment and KASAM form the theoretical basis of the study. A Thematic Analysis led the study to identify two themes: The importance of sustainable social relationships and, Feeling of powerlessness and deficiencies in support. Sustainable social relationships were important as continuity and secure relationships could strengthen young people's empowerment, ability to make their own decisions and make the transition understandable, manageable, and meaningful. Deficienciesthat were identified were that some of the informants were "let go" when they left their placement and did not receive any support after they turned 18, which made them vulnerable. Furthermore, the results indicate that a change is required in the form of stricter guidelines regarding aftercare and follow-up responsibility.

Bostadsmarknaden i Stockholm har de senaste åren präglats av hög efterfrågan där trycket på bostäder lett till stigande bostadspriser. Flertalet restriktioner har införts för att stabilisera kredit- och bostadsmarknaden samt dämpa prisutvecklingen. Kraven på bolånetagare har somföljd av statens och bankernas restriktioner blivit högre och en grupp som drabbats hårt av detta är unga vuxna. Studien syftar till att undersöka möjligheterna för unga vuxna att etablerasig på den svenska ägda bostadsmarknaden och hur den kan komma att förändras med hjälpav olika stödprogram. Forskningsfrågorna behandlar vilka barriärer unga vuxna står inför vid ett bostadsköp samt vilka effekter ett stödprogram liknande de införda i Australien och Storbritannien skulle få i svensk kontext. Studiens metod består av en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av komparativa fallstudier mellan länderna. Fallstudierna bestå rav ekonomiska kalkyler för att illustrera bedömningen vid utgivning av bostadslån i två geografiska områden inom Stockholms län. Fallstudierna följs upp av en kvalitativ metod i form av tolv semistrukturerade intervjuer. Respondenterna representerar olika sektorer isamhället som alla besitter kunskap inom forskningsområdet. Resultaten pekar på atteffekterna av ett införande av de studerade stödprogrammen skulle variera beroende på det geografiska området. Till viss del skulle ett stödprogram kunna minska barriären för unga vuxna att äga sitt boende. Studien presenterar också ett antal bakomliggande faktorer till de svårigheter som finns för unga vuxna vid finansiering av en bostad. Studien analyserar dessutom vilka åtgärder som krävs för att den ägda bostadsmarknaden i Stockholm ska blir mer lättillgänglig för unga vuxna. / The housing market in Stockholm has during the last years been characterized by high demand and the prices has steadily increased. Several regulations have been introduced to stabilize the credit- and housing market and reduce the price developments. As a result of state- and banks regulations, demand on mortgage borrowers have increased and a group of people that has been severely affected by this is young adults. This study aims to examine young adults’ opportunity to home ownership in the Swedish housing market and how it may change with the help of various support programs. The research questions address the barriers young adults face when buying a home and which effect a support program, similar to those established in Australia and the UK, would have in Sweden. The method of the study consists of a combination of a quantitative and a qualitative method.The quantitative method consists of comparative case studies between the countries. The case studies consist of economic outlooks to illustrate the assessment when issuing mortgages in two different geographical areas within Stockholm County. The case studies were followed up by a qualitative method in the form of twelve semi-structured interviews. The respondents represent different positions in the society who all possesses knowledge in the research field.The results indicate that the effects of introducing the studied support programs would vary depending on the geographical area. A support program could partially reduce the barrier for home ownership among young adults. The study also presents a number of underlying factors for the difficulties in financing a home that exist for young adults. Furthermore, this study analyzes what measures are needed to make the housing market in Stockholm more accessiblefor young adults.