For the last decades, numerous researchers have studied housing preferences of populations. However, very few researchers put highlight on young adults in Sweden and their housing preference. From a Swedish perspective, it is worthwhile to investigate housing preferences of young adults as the populationof young adults is consistently growing and their roles as dynamic consumers are crucial in the housing market. This thesis aims to examine housing preference of young adults aged 18 to 30 in largest cities in Sweden by comparison to older age groups. By identifying housing attributes highly valuedby the young adults, the research shall provide guideline to practitioners withfuture housing development to attract the young generation. The research is a quantitative study with application of a survey method. Analytic hierarchy process (AHP) method forms a foundation of thequestionnaire design, enabling to observe young adults’ trade-off decisionsamong multiple housing attributes. Total 767 responses are collected and the responses with valid consistency ratio (CR) are selectively used in the analysis.The result demonstrates that young adults have high preference for ‘low price’,‘proximity to public transportation’, ‘balcony’, ‘feeling of safety’ and ‘proximity to work or school’ in a housing decision. On the contrary, they show little interest in ‘neighborhood environment’ and ‘sustainable aspects’ of an apartment in general. In comparison with older age groups, young adults have higher preference for the proximity of an apartment and having a dishwasher;yet their preferences for ‘cleanliness’, ‘green space’ and ‘separate kitchen’ of adwelling are lower than the older generation. The practitioners shall keep these findings in mind when planning and designing apartments for the young consumers. / De senaste decennierna har åtskilliga forskare undersökt boendepreferenser hos befolkningen i ett flertal olika länder. Trots detta finns det väldigt fåforsknings-rapporter som sätter fokus på unga vuxna i Sverige och derasboendepreferenser. Ur ett svenskt perspektiv är det viktigt att undersökaboendepreferenserna för denna folkgrupp. Detta eftersom unga vuxnas befolkningen konstant växer och deras dynamiska roll som konsumenter är livsviktiga för bostadsmarknaden. Denna rapport siktar på att, genomjämförelse med äldre åldersgrupper, undersöka boendepreferenser hos unga vuxna mellan 18 och 30 som bor i Sveriges största städer. Genom att identifierade egenskaper som är högt värderade av de unga vuxna, ämnar forskningen attge riktlinjer till framtida bostadsutveckling för att attrahera den unga generationen. Denna studie är av typen kvantitativ forskning, med surveyundersökning som vetenskaplig metod. Den metod som utformningen av frågeformulären bygger på är analytic hierarchy process (AHP). Metoden används för att observera unga vuxnas avvägning kring många olika boendeegenskaper. Totalt är 767 svarinsamlade varav de svar som har en giltig consistency ratio används i analysen.Resultatet visar att unga vuxna starkt föredrar egenskaper som ‘lågt pris’,‘närhet till kollektivtrafik’, ‘balkong’, ‘säkerhetskänsla’ och ‘närhet till skola eller jobb”. Vidare visar undersökningen att egenskaper som ”grannskapsmiljö”och ”hållbarhetsaspekter” generellt inte prioriteras högt. Vid jämförelse medäldre åldersgrupper har unga vuxna större intresse av lägenhetens läge samt ifall lägenheten har diskmaskin. Unga vuxnas preferenser för ‘renhet’, ‘grönaytor’ och ‘separat kök’ är däremot lägre än preferenserna kring sammaegenskaper hos de äldre generationerna. Bostadsutvecklare borde väga in dessa upptäckter vid planering och design av lägenheter för unga konsumenter.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som uppstår när kroppens vävnader blir insulinresistenta. Diabetes typ 2 är den vanligaste typen av diabetes som drabbar vuxna människor. Symtom vid diabetes typ 2 är ökad törst, stora urinmängder samt trötthet. Fysisk aktivitet och kostförändringar kan reglera blodsockret samt minska risken för kardiovaskulära komplikationer. Sjuksköterskans roll är att vårda, ge undervisning men också stödja personer med diabetes så att egenvården kan effektiviseras och förbättras.   Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2.  Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar från databaserna Pubmed och Cinhal Complete. Artiklarna analyserades och teman sammanställdes.      Resultat: Genom dataanalysen hittades tre huvudteman: Förändringar i det dagliga livet, Stöd samt Kulturella aspekter. Resultatet visade hur dessa aspekter upplevs av personer med diabetes typ 2.       Sammanfattning: Kostförändringar är nödvändigt men kan komma i konflikt med tidigare vanor. Sociala situationer, rädsla, psykisk ohälsa, bristande motivation samt kultur kan utgöra ett hinder för egenvård. Egenvården gynnas av stöd men kan även försämras om den är bristande. / Background: Type 2 Diabetes Mellitus is a chronic disease which occurs when the body tissue becomes more insulin resistant. Type 2 Diabetes is the most common type of diabetes which mostly affects adults. Symptoms of Type 2 Diabetes are increased thirst, urination and fatigue. Physical activity and dietary changes can regulate blood sugar and reduce the risk of cardiovascular issues. The nurse’s role is to give care, education but also to support people with diabetes so the self-care can be more effective and improved.      Aim: To describe adult’s experiences of self-care in diabetes type 2      Method: A literature review based on ten qualitative articles acquired from the databases Pubmed and Cinhal Complete. The articles were analysed and themes were compiled.      Results: Through the data analysis three main themes were found: Changes in daily life, Support including Cultural aspects. The result showed how people with diabetes type 2 experienced these aspects.      Summary: Dietary changes are necessary but may conflict with old habits. Social situations, fear, mental illness, lack of motivation and culture can be barriers for self-management. Self-management benefits from support but it can also deteriorate if it is insufficient.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för de svårigheter som unga vuxna upplever när de försöker begränsa sin användning av sociala medier och hur dessa svårigheter kan förstås utifrån ett maktperspektiv. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att unga vuxna använder olika strategier för att minska sin användning av sociala medier. Samtidigt befinner de sig i en dragkamp mellan att vilja begränsa sin användning ytterligare och en rädsla för att hamna utanför. När unga vuxna begränsar sociala medier uppstår svårigheter och konsekvenser såsom förlorad kontakt med vänner, förlorad tillgång till information och minskad kommunikation. I analysen används Habermas teori om systemets kolonisering av livsvärlden för att analysera hur sociala medier tränger in i den personliga sfären och påverkar det sociala livet. Detta fenomen understryker ett maktförhållande mellan individen och de sociala medieföretagen. Här används Foucaults perspektiv på makt och motstånd för att analysera de maktförhållanden som påverkar unga vuxnas användning och de strategier som tillämpas för att stå emot detta inflytande. Även i livsvärlden förekommer maktkamper av olika slag; eftersom den höga användningen har blivit norm i samhället skapas ett grupptryck från vänner, familj, arbetsgivare och klasskamrater, som också påverkar unga vuxnas användning. / The purpose of this thesis is to better understand the difficulties experienced by young adults when they try to limit their use of social media, and how these difficulties can be understood from a power perspective. We have conducted eight qualitative interviews. The results show that young adults use different strategies to limit their use of social media. Still, they are caught in a struggle between wanting to limit their use further and a fear of missing out. Leaving social media means that they face a variety of consequences, such as loss of friends, communication, and access to information. In the analysis, Habermas’ theory colonization of the lifeworld is used to analyze how social media penetrate the personal sphere and affect social life. This phenomenon indicates a power relationship between the individual and the social media companies. Foucault’s perspectives on power and counter-power are here used to analyze how this exercise of power affect young adults’ use and the strategies used to resist this influence. There are also power struggles taking place in the lifeworld; due to social norms within the group, friends, family, employers, and classmates create a pressure on young adults to use social media.

MUSIK FÖR ATT FRÄMJA PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HOS UNGALindqvist Gatti, BirgittaMusik för att främja psykisk hälsa och välbefinnande.Examensarbete i psykiatrisk omvårdnad, 15 högskolepoäng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, 2010Inledning: Musik är en viktig del i unga människors dagliga liv. Musik har under mycket lång tid och av många olika kulturer använts på skilda sätt och musikens betydelse anses vara både subkulturell, kulturell och universell. Även om ungdomar har ett gemensamt intresse för musik, kan musikpreferenserna vara olika, bland annat beroende på faktorer som etnicitet, ungdomskultur, personlighet och social identitet. Olika val av musik tillfredsställer olika psykiska och fysiska behov. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att redogöra för hur musiken kan inverka på psykisk hälsa och välbefinnande hos unga människor, hur musiken påverkar människan fysiskt och psykiskt, samt om musiken kan hjälpa individen att identifiera, reglera och uttrycka känslor. Resultat: Musiken påverkar människan genom komplicerade processer i hjärnan, bland annat genom aktiviteter i hippocampus och amygdala. Olika musikstimuli, t ex välklingande eller dissonant, aktiverar dessa strukturer på skilda sätt. Olika känslor kan också förmedlas och väckas genom musik och musiken kan vara ett redskap för att identifiera, reglera, förstärka och uttrycka känslor. Musiken har olika syfte för den unge beroende på sammanhang och kan tillgodose känslomässiga, sociala och kreativa behov. Musik kan förebygga psykisk ohälsa samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. Olika former av musikaktiveter har effekt, men det är den egenvalda musiken som har bäst effekt. Musikvalet styrs bland annat av personligt stämningsläge och socialt sammanhang Konklusion: Olika musikaktiviteter och genrer kan ge individen en möjlighet att utifrån sin historia och sina preferenser, på olika sätt använda musiken för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. Musik i psykiatrisk omvårdnad kan rekommenderas som en viktig komplementär intervention. Fler musikinterventionsstudier behövs utifrån ett psykiatriskt omvårdnadsperspektiv.Nyckelord: Barn, strategier, hjärnan, känslor, musik, psykisk hälsa, ungdomar, unga vuxna, omvårdnad, välbefinnande. / THE USE OF MUSIC TO PROMOTE MENTAL HEALTH AND WELL-BEING AMONG YOUNG PEOPLELindqvist Gatti, BirgittaThe use of music to promote mental health and well-being among young peopleExamination paper in psychiatric care, 15 Credit Points. Program of Nurse Specialist in Mental Health Care. Advanced level. Malmoe University: Department of Nursing, 2010.Introduction: Music is an important part in the daily life of young people.During a very long time and in many different cultures, music has been used in many ways. The importance of music for the human being is considered to be sub cultural, cultural and universal. Although adolescents share their interest for music with each other, music preferences can be different because of factors such as ethnicity, youth culture, personality and social identity. Different kinds of music satisfy separate physical and psychological needs. The Aim of the present systematic literature review was to describe how the influence of music can affect the mental health and well-being among young people. The aim was also to describe how the music affects people physically and mentally and finally describe whether the music can help the individual to identify, regulate and express emotions. Result: The music affects people through complicated processes in the brain, for example through varied activities in hippocampus and amygdala. Different musical stimuli, such as harmonious or dissonant melodies, activate these structures in different ways. Various emotions can be mediated through and evoked by music, and can be used as a tool in identifying, regulating, strengthen and expressing emotions. The music has different purposes depending on in which context the individual is listening to or making music. The music can meet emotional needs, social needs, strengthen the identity and increase creativity and imaginativeness. The music is considered to prevent illness and promote health and well-being. Different kinds of music activities are able to make a satisfying outcome but it is the self-selected music that gives the best effect. The choice of music is controlled by, among other things, personal mood and social context. Conclusion: Different kinds of music activities and genres are able to give the individual a possibility to, with regard to personal history and preferences, in different ways use the music in purpose to strengthen the sense of health and well-being. Music in psychiatric nursing is recommended as an important complementary intervention to promote health and well-being. From a nursing perspective, more studies about music interventions are needed.Key Word: Children, emotions, coping strategies, music, mental health, adolescents, young adults, nursing, well-being.

Bakgrund: Covid-19 pandemin och dess restriktioner har lett till begränsningar, vilka kan ge kort- och långsiktiga konsekvenser i unga vuxnas liv. Pandemin har genererat oro och ångest hos unga vuxna, något som kan ge psykiska följder såsom depression och posttraumatisk stress. Vid psykisk ohälsa hos unga vuxna bör ett hälsofrämjande synsätt tillämpas. Syfte: Syftet med studien var att belysa unga vuxnas erfarenheter av Covid-19 pandemins påverkan på psykisk hälsa. Metod: En litteraturstudie genomfördes innehållande 11 vetenskapliga artiklar, varav en av mixad metod, åtta av kvantitativ metod samt två av kvalitativ metod. Resultat: Unga vuxnas psykiska hälsa upplevdes ha försämrats från före Covid-19 pandemin till under pandemin. Symtom som ångest, stress och ensamhet sågs hos unga vuxna under pandemin. Däremot fanns det unga vuxna som beskrev att restriktionerna hade lett till mindre press från omgivningen och att den psykiska hälsan hade förbättrats. Konklusion: Unga vuxna som hade påverkats negativt uttryckte en önskan och ett behov av socialt stöd under pandemins restriktioner. Mer forskning kring området behövs för att ytterligare öka kunskapen. / Background: The Covid-19 pandemic and its restrictions have led to limitations which can give both long- and short-term consequences in young adults’ lives. The pandemic has generated worry and anxiety in the lives of young adults and could cause psychological consequences such as depression and post-traumatic stress. In case of mental illness in young adults, a health promotion approach should be applied. Aim: The aim of the study was to illustrate young adults’ experiences of the Covid-19 pandemic’s impact on mental health. Method: A literature study was conducted containing 11 scientific articles, whereof one with mixed method, eight of a quantitative method and two of a qualitative method. Result: The mental health in young adults was perceived to become worse from before the Covid-19 pandemic to during the pandemic. Symptoms as anxiety, stress and loneliness were found in young adults during the pandemic. In contrast there were young adults who described that the restrictions had led to less pressure from the environment and that the mental health had improved. Conclusion: Young adults who had been affected negatively expressed a wish and a need of social support during the restrictions of the pandemic. More research about the topic is needed to further increase the knowledge.

Bakgrund: Diabetes mellitus (DM) ses som en av de snabbast växande sjukdomarna globalt där diabetes mellitus typ 2 (DMT2) står för majoriteten av alla insjuknanden av DM. Övervikt i kombination med fysisk inaktivitet är två av faktorerna som bidrar till insjuknandet av DMT2. Förändringar av kost och motion blir därför grunden i behandlingen. Sjuksköterskan behöver kunskap om individuella patienters behov för att möta patienters individuella kunskaper och behov. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att förändra kost- och motionsvanor vid diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturöversikten baserades på kvalitativa artiklar. Urvalsprocessen skedde utifrån Forsberg och Wengströms sex olika steg. I dataanalysen användes Fribergs metod. Databaserna Cinahl och Medline användes och resulterade i 12 artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman vilka var Vikten av tillräcklig kunskap och information för kostförändringar, Känslor och begränsningar vid kostförändringar, Sociala interaktioner och dessas påverkan på kostförändringar och Upplevelser av att förändra motionsvanor. Nio underteman identifierades.Slutsats: Resultatet visar på varierande faktorer som påverkar upplevelsen av kost- och motionsförändringar vid DMT2. En viktig aspekt är att sjuksköterskan tillämpar en personcentrerad vård för att öka patientens compliance. / Background: Diabetes mellitus (DM) is seen as one of the fastest growing diseases globally where type 2 diabetes mellitus (T2DM) accounts for the majority of all illnesses regarding DM. Obesity in combination with physical inactivity are two of the factors that contribute to the onset of T2DM. Changes in diet and exercise therefore become the basis of the treatment. The nurse needs pedagogical competence to meet patients' individual knowledge and needs. Aim: The aim was to describe patients' experiences of changing diet and exercise habits in type 2 diabetes mellitus. Method: The literature review was based on qualitative articles. Based on Forsberg and Wengström, the selection process took place in six different steps. Friberg's method was used in the data analysis. The Cinahl and Medline databases were used and resulted in 12 articles. Results: Four main themes were presented which were: The importance of sufficient knowledge and information for dietary changes, Emotions and limitations in dietary changes, Social interactions and their impact on dietary changes and Experiences of changing exercise habits. Nine sub-themes were identified. Conclusion: The results show varying factors that affect the experience of diet and exercise changes in T2DM. An important aspect is that the nurse applies a person-centered care to increase the patient's compliance.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom. Det kan drabba alla människor oavsett ålder. Att bli diagnostiserade med diabetes innebär att en person ha insulinbrist och för att ersätta insulinbristen då krävs livslång behandling. Att vara unga vuxna och bli drabbad av diabetes typ 1 påverkar hela livet både fysiskt och psykisk med tanken att det är utvecklingsperiod, det vill säga övergång till vuxenliv sker. Egenvård är ett verktyg som hjälper unga vuxna att kunna hantera sjukdomen och på så sätt underlättas utmaningar i livet. Syfte: Att belysa unga vuxnas erfarenhet av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: En allmän litteraturöversikt av kvalitativ och kvantitativ forskning genomfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra område skapades, stödets betydelse för egenvård, kostens betydelse, oro att få komplikationer och egenvård bidra till livskvalitet. Att balansera övergångsfas till vuxen ålder och egenvård vid diabetesdiagnos var en utmaning för unga vuxna, och de upplevde att fungerande egenvård var nödvändigt för diabetes hantering. Konklusion: Unga vuxna behöver mer kunskap och stöd för att kunna utföra sin egenvård. / Background: Diabetes mellitus type 1 is a chronic disease. It can affect all people regardless of age. Being diagnosed with diabetes means that a person has an insulin deficiency and to replace the insulin deficiency, lifelong treatment is required. Being a young adult and being affected by diabetes type 1 affects the whole life both physically and psychologically with the idea that it is a period of development whereby transition to adult life takes place. Self-care is a way that helps young adults to be able to manage the disease and thus ease challenges in life.  Aim: To shed light on young adults' experience of self-care in diabetes type 1.  Method: A general literature review of qualitative and quantative research was conducted based on 15 scientific articles. Findings: Four areas were created which are; the importance of support for self-care, the importance of diet, concerns about having complications and self-care contributing to quality of life. Balancing the transition phase to adulthood and self-care when diagnosed with diabetes was a challenge for young adults, and they felt that functioning self-care was necessary for diabetes management. Conclusion: Young adults need more knowledge and support to be able to have functioning self-care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ-1 är en autoimmun sjukdom som varje år kräver människors liv. Att undersöka unga vuxna personer med typ-1 diabetes erfarenheter av diabetesvården kan bidra till att identifiera problemområden som kan förbättras, samt stärka relevansen för redan insatta behandlingsmetoder.  Syfte: Studiens avsikt var att beskriva unga vuxna personer med typ-1 diabetes erfarenheter av diabetesvården. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Polit och Becks niostegsmodell. Elva artiklar inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalysmetod av Graneheim och Lundman.  Resultat: I studien identifierades två kategorier och fyra underkategorier. Personen i fokus utgjorde en kategori med underkategorierna: att klandras och att inte få tillräckligt med stöd. Tillgänglighet utgjorde den andra kategorin med underkategorierna: att ställas inför förändring och behov av kontinuerlig samverkan. Resultatet visar att erfarenheter talar för en undermålig diabetesvård.  Slutsats: Diabetes typ-1 är en omställning i livet som innebär stora påfrestningar och krav på patienten, men också för vården i hantering av patienten i förhållande till behandlingsstrategier och den personcentrerade vården. Det krävs mer forskning för att få ett bredare perspektiv på den individuella patienten i förhållande till den skildring som ska förändra vårdstrategier på en global nivå. / Background: Diabetes mellitus type-1 is an autoimmune disease that claim lives every year. Investigating the experiences of diabetes care, can identify problem areas and improve them to strengthen already implemented treatment methods.  Aim: The purpose of the study was to describe the experiences of young adults with type-1 diabetes of diabetes care. Method: A general literature review according to Polit and Beck's nine-step model. Eleven articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. The data was analyzed using the qualitative content analysis method by Graneheim and Lundman. Results: In the study two categories and four subcategories were identified. The person in focus constituted the first category, with subcategories: to be blamed and not receiving enough support. Availability formed the second category with the subcategories: to be faced with change and need for continuous collaboration. The results speak for a substandard diabetes care. Conclusions: Diabetes type-1 entails great stress and demands on patients and the healthcare system in relation to treatment strategies and the person-centered care. Further research is needed to gain a broader perspective in relation to the portrayal that will change care strategies on a global level.

Dević, Ljubomir T. (2009). Att iscensätta vuxna invandrares svensklärande – Teoretiska perspektiv och personliga reflektioner [To stage Swedish-learning of adult immigrants – Theoretical perspectives and personal reflections]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Det primära syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur man som lärare och pedagog iscensätter vuxna invandrares svensklärande i ett globaliserat mångfaldssamhälle. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att också undersöka svenska språkets roll i sfi (svenska för invandrare) - undervisningen och framför allt vad det innebär att kunna ett nytt språk. Att kunna ett språk är inte bara att ha kunskap om grammatik, ord och uttal – det innebär mycket mer än så. Språket utgör en oerhört viktig roll i vuxna invandrares identitetsskapande i ett nytt främmande land, socialisation, utveckling och lärande. Det är den pedagogiska verksamhetens uppgift att bland annat ge eleven och deltagaren en god stimulans för dess livslånga lärande. Sfi- och andraspråkselever saknar emellertid ofta relevanta förkunskaper i sitt modersmål, vilket i sin tur försvårar inlärningen av svenska språket. Men inlärningen går dock att förstärka med olika didaktiska hjälpmedel. Undervisningarna bör äga rum i ett naturligt sammanhang och ha samband med elevens förförståelse.Studien genomförs med en kvalitativ metod, där enkät- och samtalsintervjun byggs på öppna rakt ställda frågor med låg grad av både standardisering och strukturering. I studien ligger fokus på litteraturstudier (teoretiska perspektiv) samt lärarkollegers, och även mina egna, erfarenheter och uppfattningar (personliga reflektioner), varvid arbetet får en sorts ”fenomenologisk forskningsansats” genom en metodtriangulering.

Bakgrund: Globalt sett är psykisk ohälsa som högst bland unga vuxna kvinnor. Kvinnorna vänder sig till primärvården där de får träffa en distriktssköterska. Personer med psykisk ohälsa upplevs vara utmanande att möta. I samhället finns stigmatisering kring psykisk ohälsa som kan ge ett ogynnsamt liv. Forskning visar att resurs- och kunskapsbrist kring ämnet finns. Syfte: Syftet är att belysa faktorer för återhämtning hos unga vuxna kvinnor med psykisk ohälsa. Metod: Studien baserades på självbiografier framtagna från bibliotekskatalogen Libris. En kvalitativ design med en induktiv ansats användes. Resultatet analyserades med en narrativ tematisk analysmetod med ett manifest förhållningssätt. Resultat: Nio självbiografier med utgångspunkt både nationellt och internationellt representerar resultatet. Faktorer framkom genom sju kategorier; behov av en stödjande person, bemötandets betydelse, samtalets betydelse, känslor som stärker, personlig drivkraft, det egna tankemönstret och att hantera tankar och känslor. Faktorerna för återhämtning ansågs vara individuella. Resultatet speglar behov av hjälp från omgivningen vilket skapar förutsättningar för att kunna genomföra resan mot återhämtning. Slutsats: Unga vuxna kvinnor med psykisk ohälsa är i behov av stöd från omgivningen, ett gott bemötande, samtal med andra, bekräftelse av känslor, att förändra sitt tankemönster och hitta sitt sätt att hantera tankar och känslor. Alla behöver hitta sin egen drivkraft. Distriktssköterskan kan med kännedom om dessa faktorer tillsammans med Tidal Modellens synsätt främja en personcentrerad vård i mötet. / Background: In Sweden one of three suffer from cancer only two of three survive. More women than men suffer from cancer because of genetic and unhealthy determinations. Worry, fear and anxiety are common reactions notified of a cancer diagnosis and during the treatment of cancer. It can affect the persons suffering from the disease and their life. Primary care has a coordinating role and will have more responsibility in the future reagarding cancer care. Due to this, that the district nurse must have increased knowledge about patients with cancer in terms of worry, fear and anxiety.  Aim: The aim was to illuminate women's experiences under treatment of cancer. Method: The study has a qualitative design and the data collection was based on eight autobiographical written by women. The study has been analyzed using a narrative thematic analysis. The analysis was performed on a manifest and a latent level. Results: The eight women's experiences of worry, fear and anxiety under treatment of cancer was described in three themes and nine categories. The themes that emerged were: The constant oscillation between safety and rough distress, The importance of making the most of the time and The changes on personal levels. It appears that the feelings oscillated between loneliness under the treatment of cancer and safeness from loved ones. The women found strategies to handle the side effects under the treatment of cancer that affected their personal levels. The women could find vitality despite suffering from the disease and suffering from life.  Conclusion: Women who were under treatment of cancer experienced anxiety over the treatment's long term effects and the risk of relapses. Loneliness, worrying, anxiety and identity crises were common in the result. District nurses, therefore, need to be conscious about the patients' experiences when interacting and treating cancer patients. Through an ethical approach, equal care can be applied and strengthen the dignity for women suffering from cancer.