Bakgrund: Personer med funktionsnedsättning är mindre fysiskt aktiva, upplever sämre livsvillkor och mindre delaktighet än övriga befolkningen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) uppvisar evidens och utvecklingspotential för att öka fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättningar. Enligt Socialstyrelsen behöver antalet förskrivna FaR öka för särskilda utsatta grupper. Således behövs mer kunskap om fysioterapeuters erfarenheter av att förskriva av FaR till personer med funktionsnedsättningar och därigenom stödja beteendeförändring. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR) till personer med funktionsnedsättning med fokus på hur de stödjer beteendeförändring av fysisk aktivitetsnivå. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie och deskriptiv design, där induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av materialet. Resultat: Analysen gav tolv underkategorier fördelade på fyra kategorier: Att beakta skäl till förskrivning och beteendeförändring, Att skapa förståelse för förskrivningen hos brukare och nätverk, Att hitta fungerande aktivitet samt Att stödja en beteendeförändring. Genom dessa beskrev fysioterapeuterna sina erfarenheter. Slutsats: Fysioterapeuternas erfarenheter av att förskriva FaR till personer med funktionsnedsättning och därigenom stödja beteendeförändring av fysisk aktivitetsnivå, beskrev en utmanande och komplex uppgift. Omgivningsrelaterade faktorer som ekonomi och aktivitetsutbud kan ibland hindra förskrivning och beteendeförändring hos brukare, trots att fysioterapeuterna skapat förutsättningar. Detta kan försvåra uppgiften att stödja en marginaliserad grupp till ökad fysisk aktivitet. / Background: Individuals with disabilities are less physically active, report lower  life conditions and a lower participation then the rest of the population. Physical activity on prescription (PAP) show a high degree of evidence and potential for development to improve the physical activity among people with disabilities. The amount of PAP within vulnerable groups needs to increase according to the National guidelines from the National board of Health & Welfare. Therefore more knowledge are needed about physiotherapist’s experiences of prescribing PAP to support behavior change for individuals with disabilities. Aim: The aim was to explore physiotherapist’s experiences of prescribing physical activity on prescription (PAP) for individuals with disabilities with the focus on behavior change towards increased physical activity. Method: A qualitative, semi structured interview study with descriptive design. An inductive, qualitative content analysis were used when analyzing the material. Result: The analysis resulted in twelve subcategories divided into four main categories: Reasons considered when prescribing and for behavior change, To create understanding among patients and their community about the prescription, To find a suitable activity and last To support behavior change. The physiotherapist’s within the study used these categories to depict their experiences. Conclusion: The physiotherapist’s experiences when prescribing physical activity on prescription for individuals with disabilities and to support their behavior change towards increased physical activity depicted a challenging and complex task. Environment-related factors such as economy and the availability of activities could hinder the prescription and patient’s behavior change despite preconditions created by the physiotherapist’s. This could hinder the task of supporting a marginalized group towards improvements in physical activity.

This study aims to investigate how people with ADHD are affected by the social media application Instagram. The experiences examined are how three Instagram users with ADHD are affected by Instagram. If they find that there are some underlying needs and motives for why they use Instagram and in which case they are. Their diagnosis also gives rise to depressive tendencies and it is therefore investigated how they handle this when using Instagram. In addition, their strategies for using Instagram are investigated. How they help them to reduce the negative impact of Instagram. The study further develops this to examine how users want to prevent problems that exist with Instagram for people with a diagnosis. The study's theoretical starting point is previous research from state agencies such as Statistics Sweden and Stockholm County Council. In addition, scientifically reviewed articles are used. The choice of study methods is qualitative interviews with a strategic selection of persons diagnosed with ADHD and a literature study. The study's three participants all have Instagram accounts where they express their ADHD diagnosis. What emerges is the participants' own opinions analyzed with the data collected. This results in an interpretive result that can open up for a discussion on the subject and describe them with ADHD's own views on the subject. / Den här studien ämnar till att undersöka hur människor med ADHD påverkas av den sociala mediaapplikationen Instagram. De upplevelser som undersöks är hur tre Instagramanvändare med ADHD påverkas av Instagram. Om de upplever att det finns några bakomliggande behov och motiv till varför de använder Instagram och i sådant fall vilka de är. Deras diagnos ger även upphov till depressiva tendenser och det undersöks därför hur de hanterar detta när de använder Instagram. Tillika undersöks sedan deras strategier för användning av Instagram. Hur de hjälper dem från att minska den negativa påverkan från Instagram. Undersökningen vidareutvecklar detta till att undersöka hur användarna vill förebygga problem som finns med Instagram för människor med en diagnos. Studiens teoretiska utgångspunkt är tidigare forskning från statliga instanser såsom Statistiska Centralbyrån och Stockholms läns landsting. Utöver det används vetenskapligt granskade artiklar. Valet av studiens metoder är kvalitativa intervjuer med ett strategiskt urval av personer med diagnosen ADHD och en litteraturstudie. Studiens tre deltagare har alla Instagram-konton där de uttrycker sig om sin ADHD-diagnos. Det som framkommer är deltagarnas egna åsikter analyserat med den data som samlas in. Det resulterar i ett tolkande resultat som kan öppna upp för en diskussion om ämnet samt beskriver de med ADHD:s egna åsikter kring ämnet.

I denna kvalitativa studie undersöks sång som undervisningsmetod i svenska som andraspråk (SVA) för vuxna. Studien har ett induktivt perspektiv och utgår från några körledares, lärares och utbildningsledares kunskaper, erfarenheter och tankar, alla inom verksamheter där sång används som undervisningsmetod i SVA för vuxna. Sång som undervisningsmetod är ett eftersatt forskningsområde, särskilt när det gäller vuxna i svensk kontext. Resultatet i studien bekräftar dock internationell forskning som visar att viktiga språkförmågor som uttal, ordinlärning, ordföljd och även grammatik har fördelar av att tränas genom sång. Eftersom flera av dessa ofta är svåra för vuxna SVA-inlärare att tillägna sig, är en slutsats att sång är relevant som undervisningsmetod. Denna studie pekar även på betydelsen av sångval, metodik och organisation för att nå de positiva effekterna, aspekter som är svagt representerade i tidigare forskning. En slutsats är att informanterna i hög utsträckning arbetar i överensstämmelse med kunskap som finns inom andraspråkspedagogiken, men att sång som undervisningsmetod skulle kunna utvecklas ytterligare i ett ömsesidigt utbyte och lärande i mötet mellan musikpedagogiken och andraspråkspedagogiken, i både teori och praktik. Mer forskning, metodmaterial och specialskrivna sånger samt mer utbildning på området skulle förmodligen göra att fler lärare skulle känna sig trygga i att använda sång i SVA-undervisningen för vuxna, och det skulle bli lättare att motivera användandet av sång som undervisningsmetod.

<p>Syftet med studien har varit att ta reda på de idéer som unga vuxna (18-24 år) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsättningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det är möjligt att någon form av organiserad verksamhet kan hjälpa dem i övergången till vuxenlivet. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre män och två kvinnor, som har kontakt med Stockholms läns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller Täby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgångspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utläsas att det är viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att få möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet. Några känner sig ensamma med sin problematik, men menar att det skulle gå lättare om de fick stöd och hjälp att ta sig vidare av någon som förstår deras problematik och kan finnas till hands när de behöver extra stöd. Ett resultat är att de unga vuxna tycker det är av vikt att få stöd med studier och arbete i övergången till vuxenlivet och att det inom dessa verksamheter finns människor som tar hänsyn till deras funktionshinder. Ytterligare ett resultat visar att de unga vuxna upplever att det är svårt att få den hjälp de behöver. Slutsatsen är att det behövs ett närmare samarbete mellan landsting och kommun, kanske i en ny organisation som skulle kunna erbjuda både medicinska och rehabiliterande åtgärder för att kunna erbjuda unga vuxna en bra verksamhet. En sådan verksamhet skulle även kunna inrymma samarbete med övriga aktörer som arbetsförmedling, försäkringskassa, gymnasium och högskola.</p>

<p>Varje år dör 125 människor i Sverige i alkoholrelaterade trafikolyckor och ännu fler skadas. Detta medför stora kostnader för samhället och lidande för de som drabbas. Unga vuxna är överrepresenterade i olycksstatistiken för alkoholrelaterade olyckor. Syftet med studien var att undersöka unga vuxna högskolestuderandes (mellan 18-24 år) vanor och attityder till alkohol och bilkörning. Vi gjorde en enkätstudie på en högskola. Antalet informanter uppgick till 269 stycken. De valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet av studien visade att<strong> </strong>fanns skillnader mellan män och kvinnors vanor och attityder. Männen var mer riskbenägna än kvinnorna. Det gick att se tendenser att de unga vuxna på högskolan hade negativt avvikande vanor i jämförelse med unga vuxna i övriga landet. För att det ska vara möjligt att göra en jämförelse med andra studier, bör det göras en ny studie på högskolan med ett slumpmässigt urval och ett större antal informanter.</p> / <p>Each year 125 people die in Sweden in alcohol related traffic accidents and even more get injured. This cause major financial costs for the society and suffering among those who get affected. Young adults are overrepresented in the statistics over alcohol related accidents. The aim of the study was to examine young adult college students’ (age 18-24) experience and attitudes towards drinking and driving. A questionnaire study was made with 269 participants on the college. The participants were chosen from a convenience sample. The results of the study showed that there were differences between men and women’s experience and attitudes. The men had a greater tendency to take risks than the women. You could see tendencies that the adolescents in the college were negatively deviant in comparison to the young adults in the country. A new study on the college with a larger, random selection ought to be done for it to be possible to make a comparison with other studies.</p>

<p>Syftet med studien är att få en djupare inblick i hur en kvinna kan påverkas som barn men även som vuxen av att växa upp i en familj där den ena föräldern är alkoholmissbrukare. Intresseområdet är att studera uppväxtförhållanden samt hur dessa påverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. Då tidigare forskning i huvudsak fokuserar på hur pojkar och män påverkas av att växa upp i familjer där en förälder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie på kvinnor. För att få en djupare inblick i problemområdet valdes en kvalitativ metod där fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, så som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog. Studien redovisar även vissa skillnader och det visar sig att faktorer som påverkar dessa olikheter bland annat är den missbrukande förälderns kön samt närvaron av andra viktiga vuxna. Uppväxten har påverkat kvinnorna i vuxen ålder på flera sätt, exempelvis har alla, eller har haft, svårt att känna tillit samt flera har haft problematiska förhållanden till män.</p> / <p>The purpose of this study is to obtain a deeper insight regarding how a woman can be affected as a child but also as an adult by growing up in a family where one of the parents is an alcohol abuser. The field of interest is to study the childhood environment and its influence on the individual in psychological terms as well as physically and socially. Since earlier research has mainly focused on how boys and men are influenced by growing up in families where one parent is an alcoholic, this study concentrates on women. Aiming to get a deeper insight into the problem area, a qualitative method was chosen, including in-depth interviews with four women. The study reveals several similarities between the four women, including similar functions in the family system, such as loyalty, and which roles the women assumed. The study also suggests certain differences between the women and the families and it is shown that some of the factors influencing these differences are the sex of the alcohol abusing parent and the presence of other adults. Growing up in a family where one parent was an alcoholic has affected the adult women in several ways, for instance has everyone, or had, problems regarding trust and several had problematic relationships with men.</p>

<p>This article seeks to examine the effects alcohol abuse have on the growth of women and how, as adults, their lives are affected by this. It tries to encourage a better understanding and knowledge of these experiences and how instances of support and help have influenced the subject’s life, from childhood through to adulthood. Through 10 qualitative interviews of adult women, all affected by childhood alcohol abuse, the article tries to get a better understanding of how these women coped under these circumstances. The article attempts also to better understand how the women’s experiences of support during childhood have benefited them and how they feel as adults today.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor som vuxit upp i familjer med alkoholmissbruk har upplevt sin uppväxt och hur vuxenlivet har blivit påverkat. Vi vill även få en ökad förståelse och kunskap om upplevelser av stöd och hjälp under de vuxna barnens barndom och fram till idag som vuxen. Genom tio kvalitativa intervjuer av vuxna kvinnor till alkoholmissbrukare har vi kunnat få en förståelse hur det var att växa upp med alkohol i familjen och hur de hanterade det som var problemfyllt. Vi ville få en förståelse hur de vuxna barnen upplevde stöd under sin barndom, vad som varit gynnande, samt hur de mår idag som vuxen.</p>

Even though Sweden is considered a high trust society, research on this topic is primarily based on a few standardized survey questions. It is also known that there is a robust pattern of less trustful young people compared to older ones. Still, a satisfactory explanation of this fact is lacking. Thus, the first aim of this dissertation is to map trust among young adults and middle-aged individuals. The second aim is to examine by which factors and in what way different dimensions of trust are determined, focusing on individuals’ life course and consequently experiences. Analytical principles from the life course tradition are used as a theoretical framework. Data is derived from a Swedish cross-sectional nationally representative postal survey on trust, and qualitative interviews using a mixed-methods approach. A multi-dimensional concept of trust is suggested. Participants report relatively high levels of trust in known and unknown people, confidence in institutions, normative notions of trust, security, and trustful behaviour. Trust also seems to be structured according to a closeness principle. Young adults display lower trust levels in general. However, in some respects the pattern is reversed, particularly regarding domains they are expected to be more familiar with. Contrary to the well-established idea of generalised trust derived from predispositions and primary socialization, and particularised trust originating from experiences in adulthood, the results of this study suggest that unique combinations of factors, both individual characteristics and experiences, might explain each of the different dimensions. Often there is a sphere-specific relationship between experiences and later trust, i.e. experiences from one sphere of life seem to exclusively affect trust within the same sphere. It is suggested that as people grow older they accumulate what is called experience capital, which might benefit trust and contribute to an explanation of the age differences.

Syftet med denna avhandling är att studera hur den vuxna studerande konstrueras genom olika styrningstekniker inom Vuxenutbildning, Folkbildning och Högre utbildning. Vidare är syftet att analysera vad för styrningsrationalitet som både skapas genom och som skapar dessa praktiker. Det teoretiska ramverket är baserat på Michel Foucaults begrepp styrningsrationalitet (governmentality) och genealogi. Styrningsrationalitet syftar på ett specifikt sätt att se på styrning där fokus är på de tankar/mentaliteter som skapas genom olika diskurser om hur styrning skall utövas. Centrala frågor är: vad är styrningsproblematiken, vad ska styras, hur skall styrning gå till och vad är målet med styrning? Genea-logi syftar på ett specifikt sätt att se på historien. Utgångspunkten är de tankefigurer som är del av dagen diskurser, i denna avhandling diskurserna om vuxenutbildning och livslångt lärande. Vad består dessa diskurser och vad för härkomsthistoria har vissa av dess tankefigurer? Historia ses här som icke-linjär beståendes av brott och oregelbundenheter där syftet inte är att berätta en historia om framsteg där kausala samband är centrala. Istället använder jag genealogi för att destabilisera det vi idag tar för givet gällandes den vuxna studerande. En diskursanalys har genomförts av offentliga utredningar (SOUs och Ds) från 1920-talet fram tills idag som handlar om de praktiker som nämnts ovan. Resul-taten pekar på att en neoliberal styrningsrationalitet dominerar dagens diskurser om vuxenutbildning och livslångt lärande. Enligt texterna måste Sverige och Europa se till att alla dess medborgare konstant lär sig nya saker som ett sätt att möta en osäker och ständigt föränderlig framtid. Därmed skapas den vuxna som ständigt lärandes och som ett kompetent subjekt. Alla medborgare måste bli autonoma, själreglerande människor som konstant lär sig och som konstant gör val i enlighet med sina önskningar. För att konstruera sådana subjekt skapas flera tekniker för styrning såsom vägledning, risk, målstyrning/granskning, bedömning, mångfald m.m. / The aim of this dissertation is to study how the adult learner is constructed through dif-ferent techniques of governing in the practice of adult, liberal adult, and higher educa-tion. Further, the aim is to analyse what rationality of governing such governing practices create and are created by. The theoretical framework is based on Michel Foucault’s concepts of governmentality and genealogy. Governmentality refers to a specific way of viewing questions of governance where the focus is on ideas concerning how governing should be practiced. These ideas are constructed through discourse. Central questions are: what is the problematic of government, what is to be governed, how is governing to be practiced and what is the teleos (the goal to be reached) of government? Genealogy refers to at specific way of viewing history. The starting point is the figures of thought that are part of the discourses of today. In this dissertation, these discourses are adult education and lifelong learning. What are these discourses made up of and what is the descent and emergence of some of its figures of thought? Here, history is seen as non-linear and containing ruptures and irregularities. The aim is not to tell the story of how it really was, where causality is central. Instead, genealogy is a way for me to destabilize the taken-for-granted ideas of the present concerning the adult learner. A discourse analysis has been conducted based on official documents produced since the 1920s and up to the present day concerning the practices mentioned above. The results point to neo-liberal governmentality dominating the discourses of adult education and lifelong learning today. According to the texts, Sweden and Europe need to make sure that all their citizens are constantly learning as a way of facing an uncertain and constantly changing future. Thus, the adult learner is constructed as a constantly learning and competent subject. All citizens have to become autonomous, self-regulating humans who are constantly learning and who constantly make choices according to their inner desires. Several techniques of governing such as guidance, risk, auditing, assessment, diversity, etc., are constructed as a way of constructing such a subject. / On the day of the public defence date of the doctoral thesis the status of article III was: Accepted; The status of article IV was: Submitted.

Varje år dör 125 människor i Sverige i alkoholrelaterade trafikolyckor och ännu fler skadas. Detta medför stora kostnader för samhället och lidande för de som drabbas. Unga vuxna är överrepresenterade i olycksstatistiken för alkoholrelaterade olyckor. Syftet med studien var att undersöka unga vuxna högskolestuderandes (mellan 18-24 år) vanor och attityder till alkohol och bilkörning. Vi gjorde en enkätstudie på en högskola. Antalet informanter uppgick till 269 stycken. De valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet av studien visade att fanns skillnader mellan män och kvinnors vanor och attityder. Männen var mer riskbenägna än kvinnorna. Det gick att se tendenser att de unga vuxna på högskolan hade negativt avvikande vanor i jämförelse med unga vuxna i övriga landet. För att det ska vara möjligt att göra en jämförelse med andra studier, bör det göras en ny studie på högskolan med ett slumpmässigt urval och ett större antal informanter. / Each year 125 people die in Sweden in alcohol related traffic accidents and even more get injured. This cause major financial costs for the society and suffering among those who get affected. Young adults are overrepresented in the statistics over alcohol related accidents. The aim of the study was to examine young adult college students’ (age 18-24) experience and attitudes towards drinking and driving. A questionnaire study was made with 269 participants on the college. The participants were chosen from a convenience sample. The results of the study showed that there were differences between men and women’s experience and attitudes. The men had a greater tendency to take risks than the women. You could see tendencies that the adolescents in the college were negatively deviant in comparison to the young adults in the country. A new study on the college with a larger, random selection ought to be done for it to be possible to make a comparison with other studies.