Introduktion: Karies är en vanlig sjukdom som drabbar stor del av befolkningen. För att karies ska uppstå behövs tand, bakterier och frekvent intag av fermenterbara kolhydrater. En skyddande faktor mot karies är fluor vilket hämmar demineralisering samt gynnar remineralisering. Det har visats att fluorlack kan förebygga karies men även hämma kariesprogression på viss befintlig karies. Syfte: Att beskriva olika fluorlackers progressionshämmande effekt på karies. Frågeställning: Vilket fluorlack fungerar bäst i progressionshämmande syfte? Metod: En litteraturstudie Resultat: Resultatet visade progressionshämmande effekt av fluorlacker på emalj-, dentin- och rotkaries. Skillnaden mellan flera lackers effekt var på grund av olika lackningsintervall, utvärderingstid och liknande resultat svår att skilja åt. Konklusion: Alla fluorlacker, förutom Prevident (5 % NaF), involverade i denna studie sågs ha progressionshämmande effekt på karies.  Detta tyder på att fluorlackning är bättre än ingen fluorlackning oavsett fluorlack. Duraphat (5 % NaF) sågs i vissa studier ha något bättre effekt än andra fluorlacker.

<p>Tandhygienisters arbetstillfredsställelse och vad som påverkar denna är hittills relativt lite studerat. Det finns således ett stort behov av att undersöka detta område närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse inom</p><p>tandhygienistprofessionen, samt hur vanligt förekommande det är att yrkesverksamma tandhygienister upplever arbetstillfredsställelse. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Resultatet visade att flera faktorer av olika karaktär är av betydelse för</p><p>tandhygienisters upplevelse av arbetstillfredsställelse. De huvudsakliga faktorerna innefattar fysisk arbetsmiljö, psykosociala faktorer samt olika bakgrundsfaktorer. Den fysiska arbetsmiljö som förekommer inom tandhygienistprofessionen innehåller flera moment som</p><p>kan orsaka muskuloskeletala problem, vilket kan påverka upplevelsen av</p><p>arbetstillfredsställelse. Faktorer av psykosocial karaktär såsom stress och arbetsorganisatoriska faktorer samt samarbete och kommunikation över yrkesgränserna framstår i studien ha en stor betydelse för upplevd tillfredsställelse i arbetet. Studien visade</p><p>också att verksamma tandhygienister upplever arbetstillfredsställelse trots att flera av de inverkande faktorerna har en negativ karaktär. Konklusionen är att arbetstillfredsställelse inom tandhygienistyrket påverkas av såväl fysiska som psykosociala förhållanden med</p><p>tonvikt på det senare.</p>

Tandhygienisters arbetstillfredsställelse och vad som påverkar denna är hittills relativt lite studerat. Det finns således ett stort behov av att undersöka detta område närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse inom tandhygienistprofessionen, samt hur vanligt förekommande det är att yrkesverksamma tandhygienister upplever arbetstillfredsställelse. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Resultatet visade att flera faktorer av olika karaktär är av betydelse för tandhygienisters upplevelse av arbetstillfredsställelse. De huvudsakliga faktorerna innefattar fysisk arbetsmiljö, psykosociala faktorer samt olika bakgrundsfaktorer. Den fysiska arbetsmiljö som förekommer inom tandhygienistprofessionen innehåller flera moment som kan orsaka muskuloskeletala problem, vilket kan påverka upplevelsen av arbetstillfredsställelse. Faktorer av psykosocial karaktär såsom stress och arbetsorganisatoriska faktorer samt samarbete och kommunikation över yrkesgränserna framstår i studien ha en stor betydelse för upplevd tillfredsställelse i arbetet. Studien visade också att verksamma tandhygienister upplever arbetstillfredsställelse trots att flera av de inverkande faktorerna har en negativ karaktär. Konklusionen är att arbetstillfredsställelse inom tandhygienistyrket påverkas av såväl fysiska som psykosociala förhållanden med tonvikt på det senare.

Syfte:Syftet med studien var att undersöka munhygien- och kostvanor hos gymnasieelever i årskurs 3. Material och metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes i form av enkätundersökning med 123 deltagare i åldrarna 18-22 år. Enkäten bestod av 20 frågor med fasta svarsalternativ som berörde elevernas bakgrund, munhygien- och kostvanor. Resultat: Studiens resultat visade att majoriteten av deltagarna borstade tänderna två gånger om dagen med tandborste och fluortandkräm och 28 % använde något approximalt hjälpmedel. Mer än hälften av deltagarna åt lunch och middag varje dag, däremot var det endast hälften av deltagarna som åt frukost varje dag. Deltagarna hade ett lågt intag av sötsaker. Slutsats: Studien visade att deltagarna hade relativt goda munhygienvanor, däremot var användningen av approximala hjälpmedel och fluorpreparat bristfälliga. Vidare visade resultatet att deltagarna hade bristfälliga kostvanor då endast hälften av deltagarna åt frukost varje dag.

Syfte: Föreliggande litteraturstudie syftar till att utvärdera den parodontala hälsan hos patienter som har haft en adhesivt cementerad retentionstråd under en period av minst fem år efter att ha genomgått ortodontisk behandling.   Material och metod: Litteratursökning gjordes systematiskt med hjälp av PICO och PRISMA med väldefinierade inklusions- och exklusionskriterier. Tre sökdatabaser användes, PubMed/MEDLINE, Scopus och Web of Science. Endast studier som uppfyllde kriterierna efter granskningsprocessen inkluderades och resultatet bearbetades efter bedömning av risk av bias via granskningsmall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.   Resultat: Efter litteratursökning och granskning av potentiellt relevanta studier från de tre databaserna, identifierades endast två studier som uppfyllde alla urvalskriterier. En av de inkluderade studierna undersökte parodontal hälsa hos 211 patienter som genomgått ortodontisk behandling med fast apparatur. Patienterna hade fast retentionstråd på de sex anteriora tänderna lingualt i mer än sex år. Den andra studien som inkluderades omfattade 60 patienter som delades in i två grupper där en patientgrupp hade retentionstråd i 20 år och en kontrollgrupp. Den parodontala hälsan utvärderades i båda studierna med hjälp av olika parametrarna: plackindex, sonderingsdjup, gingivalretraktion, gingivalindex, tändernas placering och tandsten. Trots skillnader i använda utvärderingsverktyg presenterade båda studierna liknande resultat. Det fanns inte någon påverkan av retentionstrådens användning på den parodontala hälsan.   Slutsats: Adhesivt cementerad retentionstråd har inte någon signifikant effekt på den parodontala hälsan, men kan innebära en viss ökad risk för plack- och tandstensbildning hos patienterna.   Nyckelord: Ortodontisk retentionstråd, adhesivt cementerad retentionstråd, långsiktiga effekter, parodontal hälsa, gingival hälsa. / Purpose: This systematic literature study aims to investigate the longterm effect of adhesively cemented retainers on the periodontal health in patients who have undergone orthodontic treatment for at least five years. Materials and methods: Studies were systematically searched using PICO and PRISMA with well-defined inclusion and exclusion criteria, using three databases, i.e., PubMed/MEDLINE, Scopus, and Web of Science. Studies that met the criteria after the review-process were included and results were processed after assessing risk of bias according to a review template from Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. Results: After searching and assessing potentially relevant studies from the three databases, only two studies were identified that met the selected criteria. One study examined periodontal health in 211 patients who underwent orthodontic treatment with fixed appliances. The patients had fixed retainers on the six anterior teeth lingually for more than six years. The second study consisted of 60 patients divided into two groups, one patient group with retainers for over 20 years and a control group. Different assessment tools were used in both studies: plaque-index, probing-depth, gingival recession, gingival-index, irregularity-index, and calculus. Despite the differences in assessment tools, both studies presented similar results, i.e., fixed retainers did not affect the periodontal health. Conclusion: Fixed retainers do not have a significant effect on periodontal health but may increase the risk of plaque and calculus formation in patients.

Background: New dental restorative material, “Cention Forte” and “Admira Fusion” have been available on the market for quite some time but are still new in comparison with traditional resin-based composite, “Ceram.x Spectra ST” and glass ionomer cement, “GC Fuji II LC”.  Aim: To compare the flexural strength, elemental composition, and porosity of new dental restorative materials (Cention Forte, Admira Fusion) with existing ones (Ceram.x Spectra ST, GC Fuji II LC).   Methods: Three-point bending test and scanning electron microscopy-energy dispersive X-ray spectroscopy (SEM-EDS) analysis was used to compare the flexural strength and composition among Cention Forte, Ceram.x Spectra ST, GC Fuji II LC and Admira Fusion. 10 test specimens were used for each material, 40 in total. The dimension of the test specimens were l (25 ± 2) mm x b (2,0 ± 0,1) mm x h (2,0 ± 0,1) mm. The statical analysis was performed with one-way ANOVA followed by Bonferroni’s post-hoc test.  Results: The three-point bending test showed that Cention Forte and Ceram.x Spectra ST had the highest mean flexural strength between the 4 materials tested, whereas GC Fuji II LC had the lowest. Admira Fusion had an intermediate value. SEM-EDS showed significant differences in material density and composition, it was seen that Ceram.x Spectra ST and Admira Fusion had the lowest porosity while GC Fuji II LC had the highest porosity.  Conclusion: It can be concluded that Cention Forte and Ceram.x Spectra ST are the strongest dental materials among the ones tested, with high flexural strength values. Therefore, they may be more suitable for use in high stress-bearing areas. GC Fuji II LC showed the lowest flexural strength values, making it less suitable for use in such areas. Admira Fusion showed intermediate values, making it a good option for applications with moderate stress-bearing requirements. SEM-EDS analysis showed that Ceram.x Spectra ST and Admira Fusion had the lowest amount of porosity, whereas GC Fuji II LC had the highest. The presence of these porosities weakens the material, a higher number of porosities implies lower flexural strength values.

Purpose The present review aimed to evaluate the difference of dental implant failure rates and marginal bone loss (MBL) between implants inserted in fresh extraction sockets or healed sites.   Materials and methods Electronic search was undertaken in three databases, plus manual search of journals, including studies randomized or not. Meta-analyses were performed besides meta-regressions, in order to verify how the odds ratio (OR) and MBL were associated with follow-up time.   Results The review included 163 publications. Altogether, there were 17,278 and 38,738 implants placed in fresh extraction sockets and healed sites, respectively. Pairwise meta-analyses showed that implants in sockets had a higher failure risk in comparison to healed sites: OR 1.349, all studies included; OR 2.070, only prospective non-RCTs; OR 2.487, only RCTs (all p &lt; 0.001). The difference in implant failure between the groups was statistically significant in the maxilla (OR 1.616, p = 0.029), but not in the mandible (OR 2.192, p = 0.075). The MBL mean difference (MD) between the groups was -0.053 mm, although not statistically significant (p = 0.089). There was an estimated decrease of 0.003 in OR (p = 0.284; not statistically significant) and increase of 0.006 mm (p = 0.036) in the MBL MD between groups for every additional month of follow-up.   Conclusion In conclusion, implants placed in fresh extraction sockets present higher risk of failure than implants placed in healed sites. / Syfte Granskningen syftade på att utvärdera skillnaden i misslyckandefrekvensen av dentala implantat och marginalbenförlust (MBL) mellan implantat installerade i ny extraktionsalveol jämfört med läkt områden.   Material och metod Elektronisk sökning gjordes i tre databaser, plus manuell sökning av journaler, inklusive studier som var randomiserade eller ej. Metaanalyser utfördes, förutom metaregressioner, för att verifiera hur oddskvoten (OR) och MBL var associerade med uppföljningstid.   Resultat Granskningen inkluderade 163 publikationer. Sammanlagt fanns det 17,278 och 38,738 implantat placerade i ny extraktionsalveol respektive läkt områden. Parvisa metaanalyser visade att implantat i en ny extraktionsalveol hade en högre risk att misslyckas jämfört med läkt områden. OR 1,349 alla studier inkluderade; OR 2.070, endast prospektiv icke-RCTs, OR 2.487, endast RCTs (alla p &lt; 0.001). Skillnaden i implantatens misslyckandefrekvens mellan gruppen var statistiskt signifikant i maxillan (OR 1.616, p = 0.029), men inte i mandibeln (OR 2.192, p = 0.075). MBL medelskillnaden mellan grupperna var -0,053 mm, och var inte statistiskt signifikant (p = 0.089). Det var en uppskattad minskning med 0.0003 i OR (p = 0.284; inte statistiskt signifikant) och en ökning av 0.006 mm (p = 0.036) i MBL medelskillnaden mellan grupperna för varje ytterligare månad av uppföljning.   Slutsats Slutsatsen blev att implantat som placerades i en ny extraktionsalveol innebar högre risk för misslyckanden än implantat placerade i läkt områden.

Purpose The aim of the present retrospective clinical study was to investigate the factors that could be associated with the occurrence of vertical root fractures regarding tooth-supported single crowns (VRF). Materials and methods This dental record-based retrospective study included patients treated with tooth-supported single crowns during from October 2008 to December 2010 at the Faculty of Odontology, Malmö University, Sweden. All patients rehabilitated with one or more tooth-supported single prosthetic crowns during the aforementioned period were included. The patients needed to have at least 6 months of follow-up and an available digital periapical radiograph taken within 12 months after delivery of the prosthesis (crown cementation). Univariate and multivariate Cox regression models were used to evaluate the associations between 14 clinical covariates and VRF. Results Only 96 single-crowns in 72 patients fulfilled the inclusion criteria. The location of teeth, in the mandible in relation to teeth in the maxilla, related to their posterior position in the jaws, was identified in the Cox regression model as being associated with VRF. Conclusion Tooth-supported single crowns located in the mandible, directly related to the fact that they were located posteriorly, was the factor associated with the occurrence of VRF. However, it is not possible to draw robust conclusions about the results of the present study, due to the small sample size of the present cohort, which was a consequence of many difficulties that arouse during the conduction of the study. More available data would be needed in order to answer important questions about external validity of the present results. / Syfte Syftet med den aktuella retrospektiva kliniska studien var att undersöka de faktorer som kan associeras med uppkomsten av vertikala rotfrakturer (VRF) avseende tandstödda singelkronor.Material och metod Denna retrospektiva studie baserades på tandvårdsjournaler och inkluderade patienter som behandlats med tandstödda singelkronor under perioden från oktober 2008 till december 2010 vid Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet, Sverige. Alla patienter som behandlades med en eller flera tandstödda protetiska singelkronor under den tidigare nämnda perioden inkluderades. Patienterna behövde ha minst 6 månaders uppföljning och en tillgänglig digital periapikal röntgenbild tagen inom 12 månader efter utlämning av den protetiska ersättningen (kroncementering). Univariata och multivariata Cox-regressionsmodeller användes för att utvärdera sambanden mellan 14 kliniska kovariater och VRF.Resultat Endast 96 singelkronor hos totalt 72 patienter uppfyllde inklusionskriterierna. Förhållandet som identifierades i Cox-regressionsmodellen är att placeringen av tänder i underkäken i förhållande till tänder i överkäken är associerad med VRF, där relationen kunde relateras till den posteriora regionen i underkäken. Slutsats Tanstödda singelkronor installerade i den posteriora regionen i mandibeln, är faktorn som är förknippad med förekomsten av VRF. Det är dock inte möjligt att dra drastiska slutsatser om resultaten av den föreliggande studien på grund av den lilla urvalsstorleken för den nuvarande kohorten, vilket var till följd av många svårigheter som uppstod under genomförandet av studien. Mer tillgängliga data skulle behövas för att besvara viktiga frågor om extern validitet av de nuvarande resultaten.

No description available.

En stor invandring innebär en ökad påfrestning på tandvården från individer med utländsk bakgrund. Hos individerna med utländsk bakgrund har man funnit en nedsatt oral hälsa. Att undersöka vad individer med utländsk bakgrund vet om orala sjukdomar samt vilka munhygiensvanor de har kan hjälpa till att hitta eventuella riskfaktorer till nedsatt oral hälsa. Detta hjälper tandvården att se inom vilket område man bör informera. och stärka denna grupp för att vid behålla deras orala hälsa. Syfte: Att undersöka munhygiensvanor och kunskaper kring oral hälsa hos vuxna individer med utländsk bakgrund. Frågeställning: Finns det någon skillnad mellan hur ofta män och kvinnor med borstar? Metod: Kvantitativ studie. Empirisk enkätstudie. Enkäten omfattar frågor om munhygienvanor, kunskap om karies och kunskap om parodontit. Urvalet bestod av vuxna män och kvinnor som har en utländsk bakgrund och är över 18 års ålder. Med utländsk bakgrund menas att individerna är födda utomlands och har utländska föräldrar. Studiedeltagarna befann sig på en SFI skola i Mellansverige. Resultat: Antal studiedeltagare som deltog i studien var 78, (n=36 män), (n=29 kvinnor), (n=13 som inte angav kön). Majoriteten av studiedeltagarna visade sig ha goda vanor med antalet gånger de borstar tänderna per dag, hur ofta de använder fluor och användning av orala munhygiensprodukter utöver tandborste. Studien visar även att en mindre del av studiedeltagarna känner de största riskfaktorerna för att få orala sjukdomar. Konklusion: Individer med utländsk bakgrund har goda munhygiensvanor men saknar till viss del kunskap kring orsaken till varför orala sjukdomar som karies och parodontit uppstår.