No description available.

No description available.

No description available.

Lagarna om offentlig upphandling har som syfte att bidra till att den inre marknaden inom EU upprätthålls. Osund konkurrens förhindrar att offentliga myndigheter gör bra affärer. Förekomsten av oseriösa anbudsgivare och bristande kontroller från upphandlande myndigheter gör att skattepengar som skulle kunna användas inom välfärden går förlorade. Upphandlingsreglerna ska säkerställa att myndighet inte använder offentliga medel på ett otillbörligt sätt och därav säkra att inga leverantörer gynnas eller missgynnas. Upphandlingsreglerna har en lång historisk utveckling och ämnar konstant att bli modernare och enklare samt garantera en rättvis konkurrens mellan leverantörerna. Oseriösa anbud kan förekomma i flera olika former. I uppsatsen redogörs för vilka dessa former kan vara, samt hur upphandlande myndighet har möjlighet att med hjälp av upphandlingsreglerna förhindra att sådana anbud antas. Angående förhindrandet av oseriösa anbud leder till att bevisfrågan blir av intresse. Bevisbördans placering gällande ett anbuds seriositet redogörs för med hjälp av främst HFD:s nya domar om onormalt låga anbud men även EU-domstolens praxis. Det spekuleras även över hur den eventuella förseningen av införlivandet av det nya upphandlingsdirektivet kommer att påverka de offentliga upphandlingarna i Sverige. I analysen utreds frågeställningarna är det möjligt att förhindra att oseriösa anbud antas och hur påverkar oseriösa anbud konkurrensen vid offentlig upphandling där bland annat slutsatsen blir att upphandlande myndigheters kontroll av leverantörer bör vidgas samt att det är av vikt att uppnå en sund marknad med bra konkurrens, vilket innebär att oseriösa anbud måste motarbetas. I dagsläget får det fortfarande anses oklart gällande begreppen oseriösa anbud samt oseriösa leverantörer, men insikten om att en motarbetning är behövlig för att uppnå EU:s inre marknad, får anses vara upp-märksammad.

No description available.

No description available.

Sommaren 2010 implementerades det nya upphandlingsinstrumentet konkurrenspräglad dialog i LOU. Upphandlande myndigheter har numera två undantagsinstrument tillgängliga, förhandlat förfarande med föregående annonsering och konkurrenspräglad dialog. Gemensamt för förfarandena är att de utgör undantag från huvudregeln om att öppet eller selektivt förfarande ska tillämpas. En upphandlande myndighet får endast tillämpa förhandlat förfarande med föregående annonsering eller konkurrenspräglad dialog då särskilda förutsättningar föreligger. Offentlig upphandling i Sverige har i dag sin grund i EU. LOU är till stora delar en implementering av EU:s klassiska direktiv om offentlig upphandling. På grund av EU:s stora inflytande på offentlig upphandling och LOU behandlas EU och dess rättskällor i uppsatsen. Störst utrymme får det klassiska direktivet och EU:s grundläggande principer som ska beaktas vid all offentlig upphandling eftersom principerna finns implementerade i LOU. Uppsatsen är en komparativ studie där förhandlat förfarande med föregående annonsering och konkurrenspräglad dialog behandlas. I referensramen belyses respektive upphandlingsinstrument för att sedan ställas mot varandra i analysdelen där likheter och skillnader lyfts fram. Fokus i analysdelen ligger framför allt på vilka särskilda förutsättningar som ska föreligga för tillämpning samt hur respektive upphandlingsprocess är upplagd. Den slutsats som framkommer ur uppsatsens analys är bland annat att upphandlingsförfarandena har likheter i att de båda utgör undantagsförfaranden och att särskilda förutsättningar ska föreligga för tillämpning. Det materiella innehållet i förutsättningarna för tillämpning har också likheter mellan förfarandena, och mycket tyder på att bland annat komplicerade IT-upphandlingar kan kategoriseras in under båda förfarandena.

No description available.

No description available.

No description available.