Den 1 Mars 2006 ersattes den gamla UtlL (1989:529) av en ny UtlL (2005:716) med stora förändringar i instans- och processordningen. De grundläggande kraven på denna var att öppenheten i asylprocessen skulle öka, att de sökande skulle ges ökade möjligheter till muntlig förhandling vid överklagande av asyl- och medborgarskapsärenden, att processen skulle bestå av en tvåpartsprocess och att instans- och processordningen skulle utformas så att kraven på skyndsam handläggning uppfylldes. I denna uppsats har rättssäkerheten för den asylsökande vid prövning av dess asylärende i den nya instans- och processordningen undersökts. Huvudfrågan lyder som följer; säkerställs rättssäkerheten i Sverige för skyddssökande vid prövning av asylärenden i den nya instans- och processordningen? Utredning i den här uppsatsen leder till slutsatsen att rättssäkerheten i svensk asylrätt är beroende av att rådande rättsprinciper moderniseras. Offentlighetsprincipen måste tydligare särskiljas från sekretessen. Domstolarna måste beläggas med hårdare sekretesskrav och Migrationsverkets meddelandeskyldighet måste klargöras så att den sökande alltid kan få besked om skälen bakom ett beslut. / On March 1, 2006, the former alien’s act (1989:529) was replaced by a new alien’s act (2005:716) with major changes in the order of authority and the order of process. When the new alien’s act was developed the fundamental requirement in the legislation consisted of an increased openness in the asylum process where the applicants were to be given the possibility to verbal negotiation while appealing asylum and citizenship dossiers. Furthermore the procedure was to be comprised of a two party process and the order of authority and the order of process were to be formulated so that the requirement of rapid processing was met. This essays main issue is; is the legal security ensured for persons seeking asylum in Sweden when investigating their dossiers in the new order of authority and the new order of process? The investigation leads to the conclusion that the legal security in the Swedish asylum right is depending on the modernization of prevailing court principles. The principle of free access to official records must be separated from secrecy and stricter demands of secrecy must be imposed on the courts. Finally the Swedish Migration Board's obligation to keep the applicants informed of the reasons behind a decision must be clarified.

The paper examines the compatibility between the Swedish principle of transparency and EU’s general data protection regulation (EU) 2016/679 (GDPR). The question of compatibility between the right of access to public documents in Sweden and the EU regulation regardng protection of personal data have been relevant since EU started to legislate the area. However, for the first time a general regulation regarding processing of personal data is enforced which brings the problem to a head. Focusing on the right to public documents (a part of the Swedish principle of transparency) the relevant regulations in GDPR is examined to find possible conflicts with the principle of transparency. It is found that the vast opportunities to exception from the principal rules and the possibility of national special regulation solves many of the conflicts, even though some remain. The perception of the Swedish government in regard to article 86 in GDPR, which allows the member states to reconcile the GDPR with the right to public documents, is that the Swedish principle of transparency is granted precedence over the GDPR. The opinion of the Swedish government does not stand valid regarding the textual content in the regulation nor its purpose and goals. It would have been desirable if the government had made a closer investigation regarding what exception from the principal rules to use, and what national special regulation that is necessary, for the practice of the Swedish right of access to public documents. The analysis in the paper concludes that the principle of transparency and the GDPR can possibly be compatible. Article 86 will be of importance after the of- fered exceptions in the specific rights in the GDPR have been used. The article needs to be put in relation to the protection for personal data offered in the Swedish national legislative that limits the right of access to public documents. Furthermore, the question of respect from EU concerning the national constitutional identity is examined regarding its role reconciling the union law and the Swedish principle of trans- parency. It is stated that it may be of importance for a, from a Swedish transparency perspective, beneficial interpretation of article 86 in the CJEU. The paper also investigates the question of Sweden’s transferring of competence concerning the principle of transparency. It is stated that to the extent EU does not provide a protection of the right of access to public documents equal to the law in Sweden a Swedish court could disallow the competence transfer which passed EU that legislative power. / I framställningen utreds den svenska offentlighetsprincipens förenlighet med EU:s dataskyddsförordning (EU) 2016/679. Frågan om förenlighet mellan offentlighetsprincipen och EU:s reglering rörande personuppgiftsskydd har varit relevant sedan EU började lagstifta på området. Däremot har för första gången en allmän förordning rörande behandling av personuppgifter stiftats vilket ställer problemet på sin spets. Med fokus på handlingsoffentligheten utreds det relevanta regelverket i dataskyddsförordningen för att undersöka eventuella konflikter gentemot offentlighetsprincipen. Det konstateras att de många undantag och möjliga nationella särregleringar som förordningen erbjuder löser många av de konflikter som uppstår, men vissa kvarstår. Den svenska regeringen är av uppfattningen att artikel 86 i dataskyddsförordningen, som möjliggör sammanjämkning mellan förordningen och allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar, innebär att offentlighetsprincipen fullt ut kan ges företräde framför förordningen. Den svenska uppfattning framstår inte som hållbar utifrån förordningens ordalydelse och bakomliggande syften och mål. Det hade varit önskvärt om regeringen närmare låtit utreda vilka undantag och nationella särregleringar som varit nödvändiga för att fortsatt kunna tillämpa handlingsoffentligheten. Analysen i framställningen visar att troligen går det att förena offentlighetsprincipen med dataskyddsförordningen. Artikel 86 blir av betydelse efter de i förordningen erbjudna undantagen i de specifika rättigheterna uttömts. Artikeln måste sättas i relation till det skydd för personuppgifter som i svensk nationell rätt begränsar handlingsoffentligheten. Vidare blir frågan om EU:s respekt för den nationella konstitutionella identiteten behandlad rörande dess betydelse för en sammanjämkning av EU-rätten och den svenska offentlighetsprincipen. Det konstateras att den kan ha betydelse för en, till svensk fördel, offentlighetsvänlig tolkning av artikel 86 i EU-domstolen. Framställningen utreder även frågan om svensk kompetensöverlåtelse till EU rörande offentlighetsprincipen. Slutsatsen är att i den mån EU inte erbjuder ett jämbördigt skydd för rätten till allmänna handlingar likt den svenska rätten kan svensk domstol underkänna överlåtelsen av kompetens som tillät EU att inskränka offentlighetsprincipen.

Sverige har länge haft en god kultur av öppenhet i den offentliga sektorn tack vareoffentlighetsprincipen. Men med allt större tekniska framsteg och ökade krav på datatillgängligheträcker den klassiska öppenheten inte längre till. Det finns redan mycket intressant offentlig data iSverige, men i de flesta fall är den antingen sparad i format som är svåra att avläsa digitalt eller fördyr att använda.I denna uppsats undersöks hur ett API kan utvecklas, användas och integreras med andra API:er föratt öppna upp ovan nämnda data på ett bättre sätt och göra den mer tillgänglig för potentiellaanvändare. Vidare undersöks också PSI-direktivets egentliga nytta och hur det tillsammans medoffentlighetsprincipen kan bidra till den nya öppenheten. Med koppling till denna uppsats har ävenen prototyp utvecklats för att ge exempel på hur man kan kombinera olika API:er för att visualiserageografisk data samt hur ett API kan byggas ovanpå visualiseringen för att göra denna data mertillgänglig. / Sweden has long had a good tradition of openness in the public sector, thanks to the principle ofpublic access. But due to increasing technological advances and demands on data availability theclassic transparency is no longer sufficient. There are already very interesting public data sets inSweden, but in most cases they are either stored in formats that are difficult to read digitally or it'stoo expensive to use.This thesis examines how an API can be developed, used and integrated with other API:s to open upthe above mentioned data in a better way and make it more accessible to potential users.Furthermore, the real benefits of the PSI directive are examined, and how they along with theprinciple of public access can contribute to the new openness. In connection to this thesis aprototype has also been developed to provide examples of how to combine different API:s for thevisualization of geographic data, and how an API can be built on top of the visualization to makethis data more available.

The aim of this thesis is to gain knowledge of how automated decision-making in Swedish public authorities affects the ability to comply with the Swedish principle of public access to official records. This is done through a Posthumanist analysis of seven qualitative interviews. With the help of the actor-network theory concept of the nonhuman actor the underlying computer programs of automated decision-making is understood as an actor who, in interaction with human actors, affects the public sector´s ability to provide the public with valuable information about how they run their organizations. The interviews were conducted with employees at two Swedish public organizations: The Swedish Board of Student Finance and Swedish Association of Local Authorities and Regions. The respondents were asked what kind of insight in the underlying computer programs for automated decision-making that they themselves and the public thought was needed. The interviews were recorded and transcribed, and provided the material for the analysis. The study shows that the employees share the opinion that insight in the automated decision-making systems are not necessary for the public. As a consequence of this, the system developers are left with exclusive knowledge of how the public sector is making decisions and the decision-making becomes invisible for a majority of the public. This is not in line with the aim of the principle of public access to official records. This is a two years master’s thesis in Archival Science.