Syftet med uppsatsen var att ge en nulägesbeskrivning av hur personalen på vårdcentralerna utförde sitt uppdrag kring vårdsökande med psykisk ohälsa och dessutom en jämförelse med det lokala vårdprogrammet för depression, innan dess implementering. Undersökningens huvudfråga var; Hur ser arbetssättet på vårdcentralerna ut kring vuxna patienter med psykisk ohälsa och hur överensstämmer det med landstingets vårdprogram för depression. En enkätundersökning genomfördes vilken riktades till de tre yrkesgrupperna / funktionerna sjuksköterskor i TeleQ, läkare och samtalsterapeuter. Både enkät och svar hanterades genom de tillfrågade landstingsanställdas e-post. Resultatet visade att ett centralt förbättringsområde är att utöka användandet av screeninginstrument och tester vid både bedömning och uppföljning. Behovet av att tydliggöra rutiner kring olika moment och öka samverkan både inom vårdcentralen och med vårdgrannar framkom också. Slutsatsen är att i vissa avseenden efterföljs vårdprogrammet redan innan dess implementering och i andra finns förbättrings- och utvecklingsområden. Det som framkommit i denna studie är med största sannolikhet också ett resultat som skulle framträda vid liknande studie i andra landstings primärvård.

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal. Resultatet visar även upp en rad olika copingstrategier så som strukturering, planering och tid för återhämtning. Slutsatsen av resultatet visar att det finns en rad olika stressorer i ungdomars liv men att den är hanterbar om rätta copingstrategier används.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur skolelever kan påverkas av prestationskrav och hur de kan hantera detta samt om hur eventuella skillnader mellan tjejer och killar kan se ut. Barn och ungdomars psykiska hälsa i Sverige har under de senaste åren fått alltmer uppmärksamhet i media och samhällsdebatter. En del forskare menar att hälsotillståndet bland barn och ungdomar i Sverige idag har försämrats och att det kan vara kopplat till samhällets stigande välfärd samt andra samhällsförändringar, vilket kan ha bidragit till orealistiska krav på livet och välbefinnandet. Studien har en hermeneutisk ansats. Relevanta forskningsartiklar och rapporter analyserades genom tematisk analys. I studien användes prestationskrav, stress, hanteringsstrategier, kapabilitet och genus som några teoretiska utgångspunkter.  Resultat som framkom i studien visar att prestationskrav ofta finns närvarande i skolan och är något som påverkar eleverna i olika utsträckning. Studiens slutsatser handlar om att skolan anses vara bättre på att generera stress än vad den är på att ge verktyg för att hantera den. Eleverna hanterar kraven på olika sätt som kan ha positiv eller negativ utgång. Viktiga faktorer för elevernas hantering av skolgången är inflytande och kontroll samt stöd från omgivningen såsom lärare, föräldrar, familj och vänner.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur anhöriga till personer med demenssjukdom upplever vikten av stödåtgärder från sjukvårdspersonal. Våra frågor var: Hur viktigt är det med stödåtgärder från sjukvårdspersonal för de anhöriga till personer med demenssjukdom och vilka konsekvenser kan det bli för de anhöriga om de inte får det stöd de behöver från sjukvårdpersonal. Vi använde oss av nio vetenskapliga artiklar som svarade på våra frågeställningar. Resultatet visade att de stödåtgärder som de anhöriga till personer med demenssjukdom ansåg vara av stort värde var psykiskt, fysiskt och socialt stöd, även den information som sjukvårdspersonal kunde ge var av stor betydelse. Resultatet visade även att brist på stöd och information resulterade i att de anhöriga till personer med demenssjukdom upplevde stress, psykisk, fysisk och social ohälsa. Litteraturstudien belyste vad stödåtgärder var och vilka konsekvenser det kunde bli vid avsaknad av stöd och information från sjukvårdspersonal. I diskussionen belyste vi att sjuksköterskan hade en betydelsefull roll när det gällde att ge de anhöriga till personer med demenssjukdom ett bra stöd och en tydlig information. / The aim of the literature review was to investigate how relatives to persons suffering from dementia, experience the importance of the support from the nursing staff. Our questions were: How important is it with support from the nursing staff for relatives to persons whos suffering from dementia and which consequences could it be for the relatives if they dont get the support they need from the nursing staff.We used nine scientific articles that answered our questions.The result showed that mental, physical, social support and information from the nursing staff were of great value for relatives to persons who are suffering from dementia. The result even showed that lack of support and information resulted in stress and mental, physical and social bad health for relatives to persons whos suffering from dementia. The literature review illuminated what support is and which consequences it would be with the lack of support and information from the nursing staff. In the discussion we illustrated: that the nurse had an important role when it applies to give the relatives to persons whos suffering from dementia excellent support and clear information.

Bakgrund: Många människor lider av psykisk ohälsa och flera av dessa har barn. Barn har inte förutsättningar som att göra sin röst hörd och många barn lider i det tysta. Bristen på kunskap om psykisk ohälsa i samhället kan leda till att det ses som något tabubelagt, något man inte talar så högt om. Denna stigmatisering försämrar utsatta barns förutsättningar. Syfte: Att lyfta fram barns upplevelser av att leva eller ha levt med en förälder med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie har genomförts, genom att söka i databaserna: Cinahl, Pubmed, Medline, Psykinfo. Åtta vetenskapliga studier har valts ut som överensstämmer med studiens syfte. Kvalitativa studier har valts förutom en som både var kvalitativ och kvantitativ. Studiernas resultat har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet har visat att barns upplevelser ofta bestått av olika känslor, som till exempel rädsla över förälderns psykiska ohälsa eller rädsla av att själva insjukna i psykisk ohälsa, skam och skuld. Andra upplevelser har varit ensamhet, ansvar i tidig ålder, betydelsen av vårdens och närståendes stöd samt olika hanteringsstrategier. Barnen behöver stöd och information för att klara vardagen och ha ett tillfredställande liv. Slutsats: Genom att utbilda vårdpersonal i hur de ska förhålla sig och bemöta dessa barn kan chanserna öka att barnen i framtiden kan få leva ett så normalt liv som möjligt med goda förutsättningar

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i befolkningen och det förekommer ofta en samsjuklighet av somatisk ohälsa och sjukdom. Vården är uppdelad i somatisk och psykiatrisk vård och är inriktad mot funktion och sjukdom. Sjuksköterskeprogrammen innehåller endast en liten del psykiatrisk omvårdnad och ohälsa. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk sjukvård. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Tre sjuksköterskor intervjuades i en fokusgruppsintervju och fyra sjuksköterskor intervjuades individuellt. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudområden/kategorier: Samverkan, Patienten i centrum och Kunskap. Gemensamma erfarenheter, kunskap och utbildningsbakgrund beskrevs som viktiga faktorer för erfarenheterna av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Att veta vart man kan vända sig med frågor men även hänvisa patienter vid utskrivning gav trygghet till sjuksköterskorna. Slutsats: Sjuksköterskor inom somatisk sjukvård kan uppleva att det finns svårigheter att vårda patienter med psykisk ohälsa. Det finns behov av mer kunskap och utbildning kring psykisk ohälsa samt samverkan mellan sjuksköterskor gör att sjuksköterskan känner sig tryggare i sin roll. Personcentrerad vård bör eftersträvas för att tillgodose patientens alla omvårdnadsbehov. Klinisk betydelse: Specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan erbjuda utbildning och omvårdnadshandledning till sjuksköterskor i somatisk vård. Planering och utveckling av samarbete och överrapporteringsrutiner mellan psykiatrisk och somatisk vård.

Bakgrund: Mentala sjukdomar fortsätter att öka världen över och har en stor inverkan på människors hälsa och sociala liv. Bipolär sjukdom räknas till de mentala sjukdomarna, och innebär att man i perioder har ett maniskt beteende och i perioder även är depressiv. Personer med psykisk ohälsa förekommer överallt inom vården, och det är viktigt att sjuksköterskor, var man än jobbar, har kunskap och förståelse för dessa psykiskt sjuka tillstånd. Detta för att sjuksköterskorna ska kunna bemöta och vårda dessa patienter på bästa möjliga sätt, trots den mentala ohälsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom, samt att beskriva de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design bestående av 15 sökta artiklar. Huvudresultat: Många har svårt att acceptera sin diagnos, och acceptans av sjukdomen kan vara en lång process. Medicinering är problematiskt för många, då biverkningarna är många och ofta påverkar det dagliga livet för patienterna. Fördomar, stigmatisering och dåligt bemötande är tyvärr väldigt vanligt när det kommer till psykisk ohälsa, och detta leder till försämrad mental hälsa och sämre livskvalité för de som lider av bipolär sjukdom. Många upplever tyvärr även sjukvården som negativ, då många ansåg att sjukvården inte kunde bidra med det de behövde. Slutsats: Bemötande, stöttning och information är väldigt viktigt för att patienterna ska kunna acceptera sin sjukdom och kunna uppnå hälsa och ett gott liv trots sin diagnos. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i detta, och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om vilka problem och tankar en person med bipolär sjukdom kan ha, för att på bästa sätt kunna stötta och vårda dessa patienter.

Det sker en underbehandling av somatiska åkommor som kan leda till ökad dödlighet hos patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Det är därför av vikt att beskriva sjuksköterskors attityder till patientgruppen för att utvärdera eventuell påverkan på omvårdnaden. Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metoden utgick ifrån en litteraturstudie baserad på Polit och Beck nio-stegsmodell. Totalt tio artiklar valdes efter databassökning i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Samtliga artiklar svarade mot syftet samt genomgick kvalitetsgranskning. Under databearbetning uppstod tre huvudteman och sex tillhörande underteman. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade en avståndstagande attityd, då de inte såg det som sin yrkesroll att vårda patientgruppen samt fördömde och stigmatiserade patienterna. Närmande attityder i form av en omvärderad syn på patientgruppen och till yrkesrollen återfanns hos vissa sjuksköterskor. Ett fåtal sjuksköterskor hade en tillmötesgående attityd som uttrycktes genom en vilja att hjälpa och tilltro till patienters förmåga till återhämtning. Slutsatsen av utförd litteraturstudie var att majoriteten av sjuksköterskorna hade avståndstagande attityder till patienter med psykisk ohälsa vilket ledde till bortprioritering av främst psykisk omvårdnad. Närmande attityder framträdde efter nära kontakt med patientgruppen. Tillmötesgående attityder framstod då sjuksköterskorna visade förståelse och ett ickedömande förhållningssätt.

Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga i Sverige. Samtidigt som det är allt fler som inte uppnår godkända betyg i skolan. Det finns ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och skolprestation. Skolsköterskans uppdrag är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål samt verka för god hälsa. Syftet var att belysa skolsköterskans arbete med elevers psykiska ohälsa. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Sex skolsköterskor från fyra kommuner intervjuades utifrån strategiskt urval. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; ”Skolsköterskan, en delvis outnyttjad resurs i arbetet med elever med psykisk ohälsa”. Kategorierna som framkom var; arbete med psykisk ohälsa tillhör skolsköterskans vardag, bedömning som grund för samverkan samt organisatoriska förutsättningar.Resultatet visade att skolsköterskorna dagligen arbetar med psykisk ohälsa. För att nå framgång i arbetet krävs organisatoriska förutsättningar. Resultatet belyser också hur skolsköterskans bedömning av elevens psykiska hälsa avgör det fortsatta handläggandet och samverkan. Idag saknas handlingsplan för psykisk ohälsa nationellt och förhoppningen är att studien kommer att få betydelse i det fortsatta arbete genom att belysa vad skolsköterskan utifrån sin profession kan göra. Ytterligare forskning behövs inom området psykisk ohälsa för att stödja skolsköterskans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete på individ-, grupp och organisationsnivå.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett begrepp som beskriver en subjektiv upplevelse där välbefinnandet påverkas negativt. Detta kan bidra till svåra känslor som oro och ångest. Ett inre lidande kan uppstå och skapa känslor av hopplöshet samt otillräcklighet. Detta kan grunda sig i svåra upplevelser som sedan kan leda till ett självskadebeteende. Lidandet kan skapa en känsla av självhat, som i värsta fall kan leda till självmordsförsök. Därför är det viktigt att sjukvården kan förebygga att ett självskadebeteende uppstår. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga kvinnors upplevelse av psykisk ohälsa i samband med självskadebeteende. Metod: Studien har en induktiv kvalitativ ansats och baseras på sex självbiografiska böcker. Dessa analyserades med innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Sex olika kategorier med tillhörande underkategorier framkom i resultatet. Dessa kategorier var: Svåra uppväxtförhållanden, Känslor av utanförskap, Påverkad självbild, Destruktivt beteende, Känslor av psykiskt lidande och Vårdupplevelsernas påverkan. Slutsats: Psykisk ohälsa uttrycker sig på olika sätt och de unga kvinnor som upplever detta är unika individer med olika upplevelser. Det är viktigt att identifiera tidiga tecken på psykisk ohälsa för att kunna förhindra ett självskadebeteende och då kunna hjälpa de unga kvinnorna i ett tidigt stadie.