Global ETD Search

1	Andreas Knös' teologiska åskådning med särskild hänsyn till försoningsläran. Josefson, Ruben, January 1937 (has links) Akademisk avhandling--Uppsala.
2	Lantisen som blev partiledare och näringsminister : - en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i medierna Andersson, Anna January 2011 (has links) Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister – en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson Gestaltning Politisk kommunikation Medier Genusperspektiv Maud Olofsson
3	Lead user-involvering i produktutvecklingen : en studie om kaffeförvaring Johansson, Erik, Olofsson, Martin, Cvetojevic, Aida January 2006 (has links) <p>Syftet med uppsatsen är att studera beteende hos lead users angående deras förvaring och</p><p>konsumtion av kaffe. Genom att göra en jämförelse med icke lead users har vi undersökt</p><p>om lead users uppvisar ett avvikande beteende. Vi har även utifrån svaren kunnat ge</p><p>förslag på lösningar om hur kaffeförvaring kan utformas och förbättras.</p><p>Utifrån 40 intervjuer med kaffekonsumenter har vi försökt urskilja lead users. Vi har</p><p>utgått från en modell som vi utvecklat tillsammans och som bygger på tidigare teorier. Vi</p><p>har poängsatt alla frågor och multiplicerat med viktningsgraden. Utifrån de summor vi</p><p>fick delade vi in grupperna i lead users och icke lead users. Gruppen emellan valde vi att</p><p>kalla gråzon.</p><p>Genom undersökningen har vi kommit fram till att det förekommer ett avvikande</p><p>beteende hos lead users. Lead users har ett utpräglat intresse för kaffe, kaffevaror samt</p><p>originalitet. De har ofta fler egna och unika idéer än icke lead users. Lead users har dock</p><p>de mest svårimplementerade idéerna och lösningarna. Icke lead users har inte ett</p><p>utpräglat intresse för kaffe och inte heller några idéer eller lösningar kring kaffeförvaring.</p><p>De som hamnade i vår gråzon är oftast personer med kaffeintresse men inga idéer kring</p><p>kaffeförvaring eller inget kaffeintresse men idéer som kan vara användbara.</p><p>Utifrån svaren har vi funnit att många skulle vilja se mindre kaffeförpackningar i en</p><p>större förpackning. Någon form av återförslutning har många önskat, t ex en plastremsa</p><p>som gör att man lätt kan stänga förpackningen. Vi har även funnit att många förvarar sitt</p><p>kaffe i en kaffeburk. För att aromen och smakämnena skall bevaras på bästa sätt skall inte</p><p>kaffet tas ur sin förpackning och därför anser vi att kafferosterier förslagsvis kan sälja</p><p>kaffeburkarna som en kringprodukt i livsmedelsbutikerna.</p> / <p>The aim with the essay is to study behavior of lead users concerning their storing and</p><p>consumption of coffee. By comparing lead users with non lead we will see if there is a</p><p>deviating behavior. On the basis of the research we can give solutions to how coffee</p><p>storing can be formulated and improved.</p><p>On the basis of 40 interviews with coffee consumers we have tried to distinguish lead</p><p>users. In doing so we started with a model that we developed together and that builds on</p><p>earlier theories. We have scored all questions and multiplied with the weighting degree.</p><p>On the basis of those totals, we divided the groups in lead users and non lead users. The</p><p>interviewees that didn’t fall into these categories we put in a group called the grey zone.</p><p>Through the survey we noticed a deviating behavior of lead users. Lead users have a</p><p>pronounced interest for coffee, coffee products and originality. They often have more of</p><p>their own and unique ideas than non lead users. However lead users have the most</p><p>difficult implemented ideas and solutions. Non lead users do not have a pronounced</p><p>interest for coffee and neither ideas or solutions around coffee storing. Those in our grey</p><p>zone are most often persons with coffee interests but no ideas around coffee storing, or no</p><p>coffee interest but ideas that can prove to be applicable.</p><p>On the basis of our research we found that many would like to see smaller coffee</p><p>packaging within a bigger package. Many also desired some type of resealable package,</p><p>perhaps a plastic zip lock that makes the package easy to reseal. We have also found that</p><p>many users stored their coffee in a coffee tin. In order to best preserve the aroma and</p><p>taste, the coffee should not be taken out of its packaging. Therefore we suggest that</p><p>coffee roasters sell the coffee tins as an accessory product in the food markets.</p> Lead User Produktutveckling Kundinvolvering Paketering Erik Johansson Martin Olofsson Aida Cvetojevic Kaffe Kaffeförvaring Business studies Företagsekonomi
4	Lead user-involvering i produktutvecklingen : en studie om kaffeförvaring Johansson, Erik, Olofsson, Martin, Cvetojevic, Aida January 2006 (has links) Syftet med uppsatsen är att studera beteende hos lead users angående deras förvaring och konsumtion av kaffe. Genom att göra en jämförelse med icke lead users har vi undersökt om lead users uppvisar ett avvikande beteende. Vi har även utifrån svaren kunnat ge förslag på lösningar om hur kaffeförvaring kan utformas och förbättras. Utifrån 40 intervjuer med kaffekonsumenter har vi försökt urskilja lead users. Vi har utgått från en modell som vi utvecklat tillsammans och som bygger på tidigare teorier. Vi har poängsatt alla frågor och multiplicerat med viktningsgraden. Utifrån de summor vi fick delade vi in grupperna i lead users och icke lead users. Gruppen emellan valde vi att kalla gråzon. Genom undersökningen har vi kommit fram till att det förekommer ett avvikande beteende hos lead users. Lead users har ett utpräglat intresse för kaffe, kaffevaror samt originalitet. De har ofta fler egna och unika idéer än icke lead users. Lead users har dock de mest svårimplementerade idéerna och lösningarna. Icke lead users har inte ett utpräglat intresse för kaffe och inte heller några idéer eller lösningar kring kaffeförvaring. De som hamnade i vår gråzon är oftast personer med kaffeintresse men inga idéer kring kaffeförvaring eller inget kaffeintresse men idéer som kan vara användbara. Utifrån svaren har vi funnit att många skulle vilja se mindre kaffeförpackningar i en större förpackning. Någon form av återförslutning har många önskat, t ex en plastremsa som gör att man lätt kan stänga förpackningen. Vi har även funnit att många förvarar sitt kaffe i en kaffeburk. För att aromen och smakämnena skall bevaras på bästa sätt skall inte kaffet tas ur sin förpackning och därför anser vi att kafferosterier förslagsvis kan sälja kaffeburkarna som en kringprodukt i livsmedelsbutikerna. / The aim with the essay is to study behavior of lead users concerning their storing and consumption of coffee. By comparing lead users with non lead we will see if there is a deviating behavior. On the basis of the research we can give solutions to how coffee storing can be formulated and improved. On the basis of 40 interviews with coffee consumers we have tried to distinguish lead users. In doing so we started with a model that we developed together and that builds on earlier theories. We have scored all questions and multiplied with the weighting degree. On the basis of those totals, we divided the groups in lead users and non lead users. The interviewees that didn’t fall into these categories we put in a group called the grey zone. Through the survey we noticed a deviating behavior of lead users. Lead users have a pronounced interest for coffee, coffee products and originality. They often have more of their own and unique ideas than non lead users. However lead users have the most difficult implemented ideas and solutions. Non lead users do not have a pronounced interest for coffee and neither ideas or solutions around coffee storing. Those in our grey zone are most often persons with coffee interests but no ideas around coffee storing, or no coffee interest but ideas that can prove to be applicable. On the basis of our research we found that many would like to see smaller coffee packaging within a bigger package. Many also desired some type of resealable package, perhaps a plastic zip lock that makes the package easy to reseal. We have also found that many users stored their coffee in a coffee tin. In order to best preserve the aroma and taste, the coffee should not be taken out of its packaging. Therefore we suggest that coffee roasters sell the coffee tins as an accessory product in the food markets. Lead User Produktutveckling Kundinvolvering Paketering Erik Johansson Martin Olofsson Aida Cvetojevic Kaffe Kaffeförvaring Business studies Företagsekonomi
5	Lars-Inge Svartenbrandt och Clark Olofsson, kändisar och brottslingar : Hur kvällstidningarna har framställt Lars-Inge Svartenbrandt och Clark Olofsson Iversen, Jennifer, Liljehäll, Felicia January 2021 (has links) Studien innefattar hur Aftonbladet och Expressen har framställt två kända kriminella svenska män, Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt, i sina artiklar. I studien undersöks mediebilden av Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt, har de blivit framställda som brottslingar och som kändisar? Artiklar om Clark Olofsson är hämtade från år 1972, 1979, 2008 samt 2009. Artiklarna om Lars-Inge Svartenbrandt är hämtade från 1979, 1995,1996 samt från 2016. Studien genomförs genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys för att kunna undersöka ett stort antal artiklar och även djupdyka i några utvalda texter. Studien analyserar artiklar från tre historiska nedslag för varje individ, vilket skapar ett bredare perspektiv om hur Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt har framställts i kvällstidningarna. Årtalen som granskas är valda utefter vilka år som media rapporterat mest om Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt. Materialet är hämtat från Kungliga Biblioteket i Stockholm. Studien innefattar gestaltningsteorin som grundteori, dagordningsteorin, nyhetsvärderingsteorin och the thrill. Tillsammans skapar teorierna en helhetsbild av relationen mellan media och brott. Studiens resultat visar att framställningen av Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt skiljer sig åt beroende på vilket årtal som granskas. I kvällspressen har en omfattande del av all rapportering handlat om Lars-Inge Svartenbrandts och Clark Olofssons kriminella handlingar, men många artiklar är även vinklade åt deras privatliv. Kvällstidningarnas intresse för Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt är synligt genom de årtal som har granskats. Resultatet pekar på att även om de oftast framställs som brottslingar i artiklarna så leder den massiva rapporteringen om Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt till att de får en kändisstatus. brott nyhetsmedia kvällstidningar brottslingar kändisar kändisskap true crime Lars-Inge Svartenbrandt Clark Olofsson Social Sciences Samhällsvetenskap
6	Sceniskt gestaltad musik Lithell Flyg, Maria January 2014 (has links) Vad är för- och nackdelarna med att sceniskt gestalta musik? Intervju med Karin Rehnqvist, Kent Olofsson, Mattias Petersson och Martin Fröst. Reflektioner egna arbeten: Föreställningen Någon borde ta tag i det här... på Folkoperan 26 april 2014. Rörelse, röst och spel för stråktrio ensemble recherche. / <p>Bilaga: 1 DVD</p><p>Titel: Någon borde ta tag i det här...</p><p>Text och Musik: Maria Lithell Flyg</p><p>Medverkande: KammarensmbleN (Jörgen Pettersson, Anders Kilstrom, Kristian Möller, Ivo Nilsson, Jonny Axelsson) Thomas Sepp, Disa Krosness, Jonas Jurström, samt förinspelad röst Maria Lithell Flyg.</p><p>Dirigent: Andreas Eriksson</p><p>Koreografi: Disa Krosness</p><p>Scenografi och rekvisita: Maria Lithell Flyg</p><p>Kostym: SaraLo Serra</p><p>Smink/Mask: Amelia Cazorla</p><p>Ljudtekniker LarsEmil Öjeberget och Jerker Eklund</p><p>Ljus och Ljussättning: Mats Andreasson</p><p></p><p>Föreställningen gavs två gånger kl 14.00 och 20.00</p> / examensprojekt komposition tonsättare musik sång opera stråk scenisk gestaltning ensemble recherche Folkoperan dans koreografi Karin Rehnqvist Kent Olofsson Mattias Petersson Martin Fröst enemble recherche Folkoperan
7	KM II : En analys av Malmö konstmuseums satellitverksamhet som extra-institutionell praktik Rosenkvist, Adam January 2022 (has links) KM II. An analysis of Malmö Art Museum’s satellite space as extra-institutional practice maps the activities of the hitherto unexplored satellite exhibition space KM II, including the 14 exhibitions that were shown in KM II’s two spaces in Malmö’s harbor and in the suburb Rosengård. The essay contributes new perspectives on extra-institutional exhibition practices by analyzing KM II as an actor on the then much discussed art scene of Malmö, during the years 1992 to 1994. The essay also describes trans-local artistic connections over the Baltic Sea, pri- marily between Malmö and Hamburg. I describe the extra-institutional practice of KM II through the model “The Public as Alternative” (Det offentliga som alternativ). The practice created favorable conditions for extensive and often paid artistic work in an unconventional exhibition space, which also made KM II meet the strained situation on the local art scene, partly caused by the financial crisis of 1992. Last, the essay examines the complex relationship between the exhibitions, the institution, the place, and the audience, that made the extra-institutional status of KM II dissolve at Rosengård, during a time that can be described as a transitional phase in museum education. Malmö Art Museum KM II Malmö extra-institutional exhibition studies Actor-Network Theory Göran Christenson trans-local Michael Elmgreen Malmö konstmuseum KM II Malmö extra-institutionell utställningsstudier Actor-Network Theory alternativa rum utställningen som rumslig konstruktion Göran Christenson Rosengård translokal Anneè Olofsson Annika Eriksson Ann Lislegaard Michael Elmgreen Humanities and the Arts Humaniora och konst Art History Konstvetenskap
8	Är god redovisningssed fortfarande god sed? Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links) Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska. Viktor Niklasson Carl-Oscar Olofsson Fredrik Reinfeldt ekonomi redovisning företagsekonomi redovisningssed god sed Handelshögskolan vid Karlstad Universitet Kandidat uppsats kandidatuppsats c-uppstas k-regelverken k1 k2 k3 k4 BFN bokföringsnämnden förenkling regelförenklingsarbetet administrativa kostader allmänna råd bindande frivilliga IASB IFRS SMES SME:S US GAAP redovisning rättvisande bild makt EU USA normgivningsmakt normgivningskompetens sambandet redovisning beskattning praxisorienterad normgivning BFNAR regeringen regelrådet regelverk k-råden industriell makt regelförenklingsarbetet regelförenkling bryter grundlagen grundlagar RF ÅRL BFN FAR internationalisering harmonisering FinForum 2013 2012 Grand Hotel redovisningspraxis internationella redovisningsnormer bokföringsbrott avvikelser redovisnings förändringar balansräkning resultaträkning koncernredovisning NJA SOU normgivningsprocessen PWC Ernst & Young Grant Thornton revisionsbyråer revision regeringens handlingsplan regelförenklingsarbetet Mikael Johnson Bengt Bengtsson Michaela Nilsson Sten-Eric Ingblad Dan Brännström Annika Falkengren Christina Libassi Claes Janzon Göran Anrell Eva Törning Ulf Selander Thomas Engelbrektsson Business School noterade onoterade bolag småföretag regelverken tvingande redovisningsområdet statens expertorgan

Search results