I denna studie har det undersökts hur svenskar, som flyttat utomlands på grund av arbeteunder en bestämd tidsperiod (minst två år), har upplevt hur det är att återinträda i det svenskasamhället. Frågeställningarna i denna uppsats är: Hur upplever personer som har arbetatutomlands processen av att återintegreras i Sverige? Hur upplever personer bemötandet frånsocialt umgänge, familj och arbete? Vi har gjort åtta semistrukturerade intervjuer medpersoner som arbetar på tre olika svenska företag. Alla som intervjuats har varitutlandsstationerade i minst två år. I tidigare forskning har fokus främst handlat om flytten tillett annat land snarare än återvändandet till det egna. Den tidigare forskningen som rör detvalda temat har inte blivit uppdaterad på många år. Detta gjorde att vi ville undersökafenomenet och hur det ser ut idag. Vi har gjort jämförelser och reflektioner från de tidigarestudierna med vårt material. Den forskning som lagt grunden för förståelsen i denna uppsatshar beskrivit fenomenet ”omvänd-kulturchock” och syftar på upplevelsen av att känna sigfrämmande i sin tidigare hemmiljö. Vi har undersökt detta genom att koppla de berättadeupplevelserna till nämnd tidigare forskning samt till teorierna KASAM, socialisering ochemotionell energi. Resultatet färgkodades i sju delar och ur detta formades fem större temansom vi analyserade efter. Resultatet i uppsatsen visar att det existerar en så kallad omvändkulturchock och att en del av den valda tidigare forskningen är relevant och kan appliceras pådenna studie. Samtliga teorier har kunnat användas, men i olika hög grad. Resultatet frånintervjuerna har även visat att personerna upplever problemen som mindre än vi förväntat oss.Den största svårigheten att hantera var omgivningens ointresse för återvändarens erfarenheter.

Över 3 000 svenska studenter åker på utbytesstudier till en mer eller mindre främmande kultur varje år, av individuella anledningar och med individuella förväntningar. De flesta antas tänka mer på kulturen de åker till innan snarare än efter utbytet, men upplevelser av omvänd kulturchock har rapporterats av flera forskare på området, dock framför allt på amerikanska studenter som varit på utbyte under längre tid. Omvänd kulturchock är en andra våg av kulturchock som kan uppstå när en person återvänder till sin hemkultur efter en tid utomlands, vilket kan leda till en fas av depression. Denna studie ämnade att utforska detta på svenska studenter som hade varit på utbyte under en termin, genom att utföra semistrukturerade intervjuer med 13 studenter. Studien påbörjades av en tanke av att dessa utbytesstudenter lever i ett slags internationellt community, det vill säga att de i princip endast umgås exklusivt med andra utbytesstudenter, vilket gör att utbytesstudenterna har mindre kontakt med utbyteskulturen och därmed inte upplevde omvänd kulturchock. Detta visade sig till synes vara sant, då det bidrog till den generella bristen av anpassning som de intervjuade studenterna verkar ha gjort. Detta gjorde att de inte behövde återanpassa sig vid hemvändning och därmed inte alls eller till väldigt låg grad hade upplevelser av omvänd kulturchock. Vidare verkar den korta tiden på utbytet och bristen på stressmoment under utbytet påverkat den låga graden av anpassning.

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning.SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning.</p> / <p>The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.</p>

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning.SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning. / The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.