Studiens syfte var att undersöka hur klassificeringsverktyget NANDA International fungerade för att identifiera och belysa panoramat av omvårdnadsdiagnoser, på en neurokirurgisk och en thoraxkirurgisk vårdavdelning. NANDA International är ett evidensbaserat och standardiserat diagnosverktyg för omvårdnad. 40 patienter studerades jämnt fördelade på respektive vårdavdelning. Datainsamlingen följde sjuksköterskans gängse arbetsmetodik med patientbedömning enligt VIPS-modellen. Utifrån delmomenten dokumentationsgranskning, observation/bedömning och samtal, identifierades omvårdnadsdiagnoser. NANDA International visade sig vara ett användarvänligt och exakt verktyg för omvårdnadsdiagnostik. 243 omvårdnadsdiagnoser identifierades fördelat på 49 unika diagnoser. De två vanligaste diagnoserna var Risk for Infection och Risk for Bleeding. Tidigare forskning bekräftar att infektion och blödning utgör betydande riskfaktorer efter kirurgiska ingrepp. Resultatet visar att tre av domänerna i NANDA International omfattade de 12 unika, mest förekommande omvårdnadsdiagnoserna. Dessa 12 unika diagnoser täckte in 67 % av vårdavdelningarnas omvårdnadsproblem. Ett tiotal diagnoser torde räcka för att för att identifiera majoriteten av omvårdnadsdiagnoserna på de aktuella vårdavdelningarna. Omvårdnadsdiagnoserna enligt NANDA International bygger på evidens och beprövad erfarenhet, vilket bidrar till att omvårdnadsprocessen kan genomföras på ett för patienten och sjuksköterskan, enhetligt och säkert sätt. För att kliniskt införa NANDA International i svensk sjukvård krävs en anpassning till sökorden i VIPS dokumentationsmodell. / The aim of the study was to investigate how well the classification tool NANDA International worked to identify and elucidate the panorama of nursing diagnoses, on a neurosurgical and a thoracic surgical ward. NANDA International is an evidence-based and standardized diagnostic tool for nursing. 40 patients were studied equally distributed to each ward. The data collection followed the nurse's usual work method of patient assessment as VIPS model. Based on the course moments documentation review, observation/assessment and conversation, nursing diagnoses were identified. NANDA International proved to be a user-friendly and accurate tool for nursing diagnoses. 243 nursing diagnoses were identified distributed on 49 unique diagnoses. The two most common diagnoses were Risk for Infection and Risk for Bleeding. Previous research confirms that infection and bleeding are significant risk factors after surgery. The result shows that three of the domains in NANDA International covered the 12 unique, most appropriate nursing diagnoses. These 12 unique nursing diagnoses covered in 67% of health department nursing problems. A dozen diagnoses should be enough to identify the majority of nursing diagnoses in the current health care services. Nursing diagnosis as NANDA International is based on evidence and best practices, thus contributing to the nursing process can be implemented for the patient and nurse, uniform and safe manner. In order to clinically implement NANDA International in Swedish health care requires an adjustment to the keywords in the VIPS model for documentation.

När en människa blir sjuk förändras livet för individen men också för dennes familj, vänner och släkt. Närstående påverkas på olika sätt när en nära person är i livets slut och deras behov är något som ofta glöms bort i omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva personers upplevelser av att vara närståendes till en person i livets slut. Litteraturstudien inleddes med en litteratursökning som resulterade i 13 kvalitativa artiklar inom området och data analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier; Att vara nära och stödja den sjuke, Att känna sig otillräcklig för den sjuke, Att känna ensamhet, sorg och ångest, Att få stöd och tröst, Att hoppas på ett lugnt och värdigt slut samt Att ha fina minnen och uppskatta livet. I litteraturstudiens resultat framkom att det var viktigt att få stöd och tröst från omgivningen och att närstående var i behov av information för att kunna vara delaktig i den sjukes vård. Det var viktigt för närstående att vara närvarande hos den sjuke och att slutet blev värdigt och lugnt. Slutsatsen är att det är av stor vikt att sjuksköterskor inkluderar närstående i vården av den sjuke. Stödgrupper kan vara en intervention för närstående att tillsammans med andra dela upplevelser, känna samhörighet och få tröst efter ett dödsfall

Depression är en vanlig sjukdom som finns i hela världen och den utgör svåra utmaningar för sjukvården. Depression påverkar inte bara det psykiska välbefinnandet utan även det fysiska. Att ha en ökad kunskap och förståelse om depression hos personer över 60 år kan stödja dessa personer i sjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av depression hos personer över 60 år. En systematisk litteratursökning genomfördes och den resulterade i nio stycken artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier: omedvetenhet om sjukdom och svårigheter att acceptera den; upplevelse av ensamhet, känna skam och hopplöshet; ett begränsat liv; Ha behov av stöd och att bli bemött med förståelse; livskvalitet trots närvaro av sjukdom; livsförändringar genom långdragen sjukdom. Resultatet visade att personer med depression kan ha önskan om att dölja symtomen och ibland svårt att acceptera sjukdomen. Genom minskad kontroll på grund av sjukdomen upplevdes maktlöshet och hopplöshet. En central roll för sjuksköterskor i omvårdnaden av personer med depression är att stödja och förmedla hopp. Genom ökad förståelse för sjukdomen kan sjuksköterskor genomföra en god och personcentrerad omvårdnad. Nyckelord: Depression, äldre, upplevelse, mental hälsa, livskvalitet, litteraturstudie, kvalitativ innehållsanalys.

Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet och tillfredsställande sexualliv har stor betydelse för människors välbefinnande. Behovet av att tala om sexuell hälsa är olika beroende på patienten. Sjuksköterskan har en nyckelroll när det gäller kommunikation och ska se till patientens behov både fysiskt, psykiskt och andligt. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av samtal om sexuell hälsa med patienter. Genom en manifest kvalitativ innehållsanalys av elva vetenskapliga artiklar besvarades syftet och resultatet gav fyra kategorier: att kön, ålder, civilstånd och religion påverkar samtal, att arbetsmiljö försvårar möjligheten till samtal, att obekvämlighet och otydliga ansvarsroller påverkar samtal och att kunskap främjar trygghet. Resultatet visade på övergripande kunskapsbrist hos vårdpersonalen och med förbättrad utbildning och tydligare riktlinjer för vårdpersonalen kan detta förbättras. EX-PLISSIT modellen kan göra skillnad men även att verksamheterna måste ta del av forskningen för att komma ifrån problematiken med att samtala med patienter om sexuell hälsa.

No description available.

The general aim of this thesis was to describe how children and adolescents with restricted mobility perceived their roles, relations and activities in relation to peers and adults in different settings. The thesis includes six sub-studies, which are based on interviews, observations and field notes with children and adolescents with restricted mobility aged from 6 to 19 years. Using Bronfenbrenner’s theory “the Ecology of Human Development” as the main theoretical framework, the ambition was to understand the children and adolescents’ social world from their perspective. The principal finding was the lack of peers in the children and adolescents’ social network. Furthermore, this tendency of isolation from peers was found to increase during the transition from childhood to adolescence. Their relationships to peers were strained and activities and surroundings in which social contacts could develop were limited. The relationships with peers were also characterised by social barriers in the form of attitudes that resulted in social isolation from the group of persons the disabled children and adolescents most wished to be with. When relations to peers were limited, the disabled children’s social life was restricted to adults. The results further showed that the children and adolescents’ roles and relations often were significantly different from their peers. The children and adolescents’ arrived at a concept of themselves that differed from the way others conceptually saw them. Furthermore, the children and adolescents saw themselves as regular members of their peer group, but the other members of the peer group saw them as different from themselves. Relationships to friends of the same age either were confined or were nonexistent. Relationships to adults were often characterised as ambivalent or asymmetric, i.e. the adults were helpful and supportive while over protective and dominant at the same time. The thesis revealed that, despite the many obstacles facing them, the children and adolescents with restricted mobility had a positive view of their future. / <p>Godkänd; 2002; 20061106 (andbra)</p>

No description available.

Patients have increased demands for information and involvement in decision-making including drug selection.  At the same time, society needs to limit costs, e.g. for subsidized drugs, thus entailing a challenge to in particular primary care. The overall aim of this thesis was to describe different factors influencing drug prescription in primary care and perceived health. In a register study, the actual costs of prescribed subsidized drugs at five health care centers (HCCs) in areas of varying socioeconomic status (SES) were compared to the assigned drug budget. It revealed that HCCs with many citizens in the catchment area with low SES showed a deficit at year’s end. HCCs in areas with citizens with a higher SES showed a surplus. In another register study, the prescription of drugs at lower or higher price levels for the diagnoses of chronic obstructive bronchitis, depression, diabetes and osteoporosis was studied. Drug prescription was then compared with individual factors for age, sex, education, income and country of birth, and whether the care provider was private or public. It was found that certain individual and provider factors appear to influence the prescribing of drugs of different price levels. To investigate patient involvement in the decision to start long-term drug treatment, respondents who had recently begun taking medication were interviewed. The study showed that patient participation was important, but that participation implied different things to different patients. One view was that participation could be achieved without sharing the decision-making process, whereas another view was that participation was more or less willingness to become involved in decision-making. Prerequisites for patient participation were knowledge in the relevant area and trust in the physician. A fourth study examined how individuals aged 65-80 years rated their health. The study showed that health was assessed much lower in respondents with depressive symptoms compared to those without corresponding symptoms. Health was also assessed as worse for people with hypertension and in those treated with drugs for depression and hypertension. Health was perceived as better in the younger age groups, in individuals with higher educational levels, and for men.  Drug prescription in primary care is controlled, in addition to medical necessity, by economic constraints, and that patients need an opportunity to influence decisions about their care and treatment. However, economic constraints make it difficult for physicians to support patients in their choice of medication. This may influence patient adherence to medication.

Introduktion: Terminal oro är i denna litteraturstudie en beteckning för en samling av symtom som utgör en särskild form av lidande i livets slutskede, sprunget ur fysisk, emotionell och existentiell utsatthet. Reversibla orsaker endast kan påvisas i uppskattningsvis hälften av fallen, vilket gör terminal oro till ett renodlat omvårdnadsproblem där sjuksköterskans roll är central. Syfte: Att belysa sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter med terminal oro. Metod: Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Litteratursökningar i Cinahl och PubMed resulterade i elva artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades enligt Colaizzis (1978 refererad i Polit &amp; Beck 2017) fenomenologiska metod. Resultat: Under databearbetningen framkom fem underkategorier (Att stå utanför, Att känna sig otillräcklig, Att söka samförstånd, Att vårda i relationen, Att skydda patienten), två huvudkategorier (Avstånd, Närhet) samt en övergripande kategori (Strävan efter att trösta). Slutsats: Resultatet visar utmaningar i omvårdnaden samt strategier för att hantera dessa. Medvetenhet och kompetens om terminal oro, tydliga rutiner för uppföljning av dess symtom samt reflektion tillsammans med arbetskamrater gav sjuksköterskorna större möjligheter att utföra omvårdnaden på ett tillfredsställande sätt. Närvaro i den dagliga omvårdnaden och ett respektfullt bemötande etablerade en tillitsfull relation med patienterna. När sjuksköterskorna hade god kännedom om patienterna kunde multidimensionella behov mötas och välbefinnande uppnås.

Introduktion: Ett team inkluderas av olika professioner som tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål för att kunna ge en sådan god och patientsäker vård som möjligt. Med en utveckling av en komplex hälso- och sjukvård har kraven på att arbeta i team ökat och det hör till en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att arbeta i team. Metod: En litteraturstudie genomfördes inom ämnet som baserades på Polit och Beck´s niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter tre urval och kritisk kvalitetsgranskning återstod 13 artiklar. Efter analys av artiklarnas resultatdelar utformades kategorier.  Resultat: Resultatet av hur sjuksköterskor upplever att arbeta i team avspeglas i kategorierna Att känna trygghet, Att känna stöd och Att känna tillit. Slutsats: Genom att lära känna varandra byggdes en tillit upp. Förståelsen för ett teams olika professioner ökade vilket förbättrade upplevelsen av teamarbete. Med en tydlig rollfördelning, med vilket ansvar som låg på respektive medlem/medarbetare och en upplevd integration mellan kollegors olika färdigheter och kunskaper stärkte teamet vilket gav de bästa möjliga förutsättningarna för en god vård av patienter. Tillgängligheten till varandra skapade en känsla av gemenskap som var avgörande för hur det fungerade att arbeta i team.