I föreliggande systematiska litteraturstudie var syftet att samla information om och belysa sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att förebygga och bedöma trycksår. Artiklar söktes via Högskolan Dalarnas bibliotek och sökmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN). Sökorden pressure, ulcer och nurs* användes. De vetenskapliga artiklarna (n= 15) kvalitetsbedömdes enligt granskningsmallar som bestod av 28 kvalitetskriterier. Därefter evidensgraderades artiklarna. Resultatet i föreliggande studie visade att sjuksköterskan använde sig av tre evidensbaserade omvårdnadsåtgärder i omsorgen om patienter med risk för trycksår. Den första omvårdnadsåtgärden omfattade tryckavlastande omvårdnadsåtgärder, vilka insatser befanns vila på stark vetenskaplig grund. Den andra omvårdnadsåtgärden inbegrep användning av riskbedömningsinstrument och den tredje bestod av klinisk bedömning som båda befanns vila på måttlig vetenskapligt underlag. I resultatet framkom att riskbedömningsinstrument hjälpte sjuksköterskan att reducera uppkomsten av trycksår och därmed minskade ett onödigt lidande för patienten. Resultatet diskuterades utifrån Florence Nightingales omvårdnadsteori, där miljön var en av grundstenarna i omsorgen och att sjuksköterskan hade ansvaret för att anpassa miljön efter patientens behov. Medvetenheten om detta tillsammans med de evidensbaserade omvårdnadsåtgärderna som framkom i föreliggande studie kunde minska risken för trycksår hos patienter och i förlängningen reducera sjukvårds- kostnaderna.

SAMMANFATTNING Bakgrund Målet med neurointensivvården idag är att förebygga sekundära ischemiska skador på hjärnan och därigenom förbättra patienternas outcome. Evidensbaserade riktlinjer, god utbildning och multifaktoriellövervakning hjälper intensivvårdspersonalen att utföra en god omvårdnad som ligger till grund för prioritering och planering av det dagliga arbetet. Syfte Att undersöka hur stor andel av utförda omvårdnadsåtgärder som ledde till sekundära insulter. Metod På en neurointensivvårdsavdelning registrerades tidpunkten för sju olika omvårdnadsåtgärder på 18 patienter som vårdades i respirator med intrakraniell tryckmätare. Tidpunkten för registreringen korrelerades med insamlade övervakningsdata för att bedöma om en sekundär insult förorsakades i form av ICP>20 mm Hg, CPP<60 mm Hg eller systoliskt BT<100 mm Hg. Resultat 7,9 % av de 1766 registrerade omvårdnadsåtgärder förorsakade en sekundär insult. Inget samband mellan ålder och sekundära eller mellan medvetandegrad vid inkomst och sekundära insulter kunde påvisas. Vid analys av enskilda omvårdnadsåtgärder gentemot övriga omvårdnadsåtgärder föll sugning ut som statistiskt signifikant (p = 0,0285) genom att orsaka färre insulter av ICP >20 mmHg än förväntat. Slutsats Det är av stor vikt att intensivvårdsjuksköterskan är medveten om och tydlig i sin ansvarsroll genom att aktivt planera, prioritera och fördela omvårdnadsarbetet, så att varje omvårdnadssituation bedöms utifrån patientens individuella behov för att förhindra uppkomsten av sekundära insulter.

Järnbristanemiska patienter är vanligt förekommande inom sjukvården. Sjuksköterskan kommer att möta dessa patienter i sitt arbete. Järnbristanemi kan yttra sig såsom andningssvårigheter, trötthet och hjärtklappning. Behandlingen är ofta läkemedelsbaserad, vilket kan orsaka obehagliga biverkningar hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för järnbristanemiska patienters tillstånd i relation till nutrition. Metoden för litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Databaser som användes till litteratursökningen var CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades enligt en granskningsmall. Resultatet är baserat på elva kvantitativa vetenskapliga artiklar och en kvalitativ vetenskaplig artikel. Ur artiklarna identifierades två huvudkategorier samt fyra underkategorier. Huvudkategorierna var Vilka riskgrupper sjuksköterskan bör kunna identifiera och sjuksköterskans möjligheter till stöd och undervisning för patienten. Underkategorierna var ge kostråd om kött och spannmål, ge kostråd om C-vitamin och gjutjärnsgrytor, ge råd om alkoholens effekter och ge råd om te och kosttillskott. Slutsatsen var att omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta var att identifiera patienter i riskzon för järnbristanemi samt att ge kostrådgivning angående järnrik föda, informera om hinder och förstärkare av järnupptaget i kosten samt vilken betydelse tillredningen

Bakgrund: På somatiska vårdavdelningar är fallrisken hög då det gäller patienter med demenssjukdom. Olika faktorer leder till att denna patientgrupp riskerar att inneha hög fallfrekvens på sjukhus. Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan med hjälp av omvårdnadsåtgärder kan förebygga fall hos patienter med demenssjukdom på somatiska vårdavdelningar. Metod som valts är en litteratur översikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ- och kvantitativansats. Resultat: Att identifiera vilka faktorer som leder till ökad fallrisk är ett viktigt arbete för sjuksköterskan för att kunna sätta in rätt omvårdnadsåtgärder. Upprättandet av individanpassat fallpreventionsprogram kan förebygga fall genom att patientens styrkor och svagheter identifieras. Vårdmiljön har en stor betydelse för patienter med demenssjukdom för att motverka risken för fallolyckor. Genom att samverka med andra professioner kan sjuksköterskan få ett större urval av omvårdnadsåtgärder i det fallförebyggande arbetet. Olika sorters hjälpmedel kan användas i omvårdnaden och därmed förebygga fall och framförallt fallskador. Slutsats: Fallolyckor innebär svåra skador hos äldre patienter med demens med en lång vårdtid och ökat lidande som följd. Det bör därför ligga i sjuksköterskans intresse att mer systematiskt använda sig av någon av tidigare nämnda omvårdnadsåtgärder då de hjälper till att förhindra fallolyckor i hög grad.

Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsnamn av flertal olika skador som skett i hjärnan som kan ge symtom som försämrat minne, svårigheter att planera, svårigheter att orientera sig samt att genomföra sysslor som sker dagligen. De kognitiva förmågorna försämras, även nedstämdhet, beteendeförändringar och sömnsvårigheter kan utvecklas och då har en kognitiv svikt i hjärnan utvecklats. Problem: Personer med demenssjukdom har ofta flera kognitiva nedsättningar som kan förvärras av sömnbrist som vidare leder till försämrad återhämtning och en sämre livskvalitet. Omvårdnadsåtgärderna som används idag för att främja sömnen hos personer med demenssjukdom är bristande och behöver synliggöras, det behöver finnas en alternativ behandling än farmakologisk. Syftet: Syftet var att skapa en översikt över omvårdnadsåtgärder som kan främja sömnen för personer med demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt, 10 vårdvetenskapliga artiklar har valts ut, där fyra av artiklarna består av kvalitativ ansats, en av mixedmetod och fem består av kvantitativ ansats. Resultat: I resultatet identifierades tre olika kategorier: Fysisk aktivitet, sensorisk stimulering och ljusexponering samt betydelsen av miljö som möjliggör det att få en översikt över hur sömnen kan främjas hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Underlaget för omvårdnadsåtgärder kan användas för att främja sömnen hos personer med demenssjukdom. Dock behöver omvårdnadsåtgärderna individanpassas. Nyckelord: Icke-farmakologisk, litteraturöversikt, omvårdnadsåtgärder, sömnrubbningar, återhämtning / Background: Dementia is a collective name for various injuries that have occurred in the brain that cause similar symptoms such as impaired memory, difficulties in planning, difficulties in orientation and performing tasks that occur daily. The cognitive abilities deteriorate, depression, behavioral changes and difficulty sleeping, in which a cognitive impairment has been developed. Problem: People with dementia often have several cognitive impairments that can be exacerbated by lack of sleep which further leads to impaired recovery and a poorer quality of life. The nursing interventions used today are deficient and need to be made visible, there needs to be an alternative treatment than pharmacological. Aim: The aim is to highlight nursing interventions that can promote sleep for people with dementia. Method: Literature overview, 10 care science articles have been selected. The articles consist different approaches, four are qualitative, one mixed method and five are quantitative. Results: The results identified three dissimilar categories: physical activity, sensory stimulation and light exposure, and environment that enables the promotion of sleep for people with dementia. Conclusion: The basis for nursing interventions can promote sleep for persons with dementia. However, the nursing interventions need to be individualized. Key words: Literature review, non-pharmacological, nursing interventions, recovery, sleep disturbances.

Bakgrund: Sömn är en viktig del av ett väl fungerande, välmående liv och en förutsättning för god hälsa. Främja god sömn ökar chansen att upprätthålla god hälsa av patienterna, och ger dem energi att återhämta sig snabbare och därmed minska tid på sjukhuset. Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på om sjuksköterskestudenter i sin sista termin har upplevt förekomsten av sömnproblem hos patienter under sin kliniska utbildning (VFU), vidtogs några åtgärder och i så fall vilka. Metod: Deltagarna var sjuksköterskestudenter i termin sex vid Uppsala universitet. Studenterna svarade på ett frågeformulär med frågor om deras erfarenheter av patienternas sömnproblem, med en enkätundersökning metod. Resultat: Totalt fanns det 94 deltagare och 92 av dem (97,9%) hade upplevt patienter med sömnlöshet under sin praktik och endast en student upplevde att patienter med sömnlöshet inte var ett problem för patienten. Resultaten av studien visar att nästan alla sjuksköterskestudenter har erfarenhet av patienter med sömnproblem. Dessutom visade resultaten att eleverna känner att de saknar kunskap om sömn. Slutsats: Resultaten visade att eleverna känner att de saknar kunskap om sömn, därför är det viktigt att införa detta i utbildningen. Dessutom är det viktigt att redan utbildad personal håller sig informerad om evidensbaserad forskning och erbjuds undervisning om hur de kan optimera sömnkvaliteten för patienter och motverka sömnstörningar.

Fetma är ett globalt ökande folkhälsoproblem som påverkar både hälsa och livskvalitet samt ställer stora krav på sjukvården. Sjuksköterskan har en stor roll i att hjälpa denna ökande patientgrupp som behöver gå ner i vikt. Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan i öppenvården kan använda sig av i behandlingen av vuxna patienter med övervikt och fetma, samt faktorer att ta hänsyn. Metoden som användes var en litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att en god relation var av betydelse, råd om diet och fysisk aktivitet, samt betydelsen av stöd vid viktminskning. Det framkom faktorer som pengar och stress att ta hänsyn till och se till patientens samlade livssituation. Vidare forskning om hur patienter blir följsamma och hur de tar till sig viktminskningsråden bör göras.

Intensivvårdspatientens sömn påverkas av intensivvårdsmiljön.  Det är en högteknologisk miljö där vårdpersonalen är ständigt närvarande och omvårdnadsåtgärder utförs dygnet runt. Patienter upplever att deras sömnkvalitet är dålig, och att de får för lite sammanhängande sömn.  Sömnbrist ger negativa fysiologiska effekter. Immunförsvaret försämras, ämnesomsättningen förändras samt andning och cirkulation påverkas. Sömnbrist ökar även risken för långvariga kognitiva och psykiska besvär samt är en bidragande faktor till uppkomst av delirium. Målsättningen med omvårdnaden är att bevara hälsa, och det är sjuksköterskans uppgift att vidta åtgärder som skapar förutsättningar för god sömn. Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer i vårdmiljön som påverkar den osederade intensivvårdspatientens sömn negativt samt att beskriva hur dessa faktorer kan reduceras. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades. Vanliga orsaker till att patientens sömn störs är ljud från medicinteknisk utrustning och ljud orsakade av personal eller medpatienter. Vårdmoment som inkluderar beröring av patienten riskerar att störa sömnen. Det är viktigt att göra vårdmiljön så fri från störningar som möjligt samt att organisera vårdarbetet för att uppnå goda förutsättningar för sömn.  Det kan röra sig om att minimera larmvolym, undvika onödiga larm samt att personalen pratar lågmält. Användning av öronproppar reducerar kraftiga ljud vilket gynnar sömnen. Dygnsrytmen och sömnen påverkas negativt av ljusmiljön, då det är vanligt med stora ljusvariationer dygnet runt. Cykliskt ljus medför att belysningen i vårdrummet får mindre variationer vilket är positivt för dygnsrytmen. Det är ingen enskild åtgärd som löser problemet med intensivvårdspatientens sömnbrist, men det är ofta påfallande enkla åtgärder som gör skillnad. Genom kompetensutveckling och ökad medvetenhet hos vårdpersonal kan risken för sömnbrist minskas.

No description available.

<p>Vid sjukdom väcks ofta existentiella frågor, funderingar och bekymmer hos individen. Ibland kan dessa tankar och funderingar leda till andligt/själsligt lidande. Ett andligt/själsligt lidande kan upplevas av människan när det blir ett avbrott i hennes känsla av sammanhang. Syftet med studien var att beskriva det själsliga/andliga lidande en patient kan uppleva vid sjukdom samt vad sjuksköterskan kan använda för omvårdnadsåtgärder för att minska detta lidande. Metoden var en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar granskades. </p><p>Resultatet visade att orsakerna till det andliga/själsliga lidandet är individuella men det går att se ett samband i det som påverkar människans andliga/själsliga lidande. </p><p>Patienten använder olika strategier för att hantera det andliga/själsliga lidandet. Utöver de egna strategierna som patienterna använder krävs olika omvårdnadsinsatser av sjuksköterskan för att lindra det andliga/själsliga lidandet. Det finns dock en rad problem/svårigheter som sjuksköterskan kan stöta på i denna slags omvårdnad.</p><p>Ytterligare utbildning och forskning inom området behövs.</p>