Oro är ett vanligt förekommande symtom hos personer med demens. Det kan vara svårt för sjuksköterskor att veta hur de ska bemöta och behandla oron då personer med demens ofta har svårt att förmedla sina behov. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa kunskap gällande omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas vid oro för personer med demens. Syftet specificerades med två frågeställningar: vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas i preventivt syfte för att minska oro hos en person med demens samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas när oron har uppkommit hos en person med demens. Denna litteraturstudie är en integrerad kunskapsöversikt som genom en litteratursökning i två databaser resulterade i 13 artiklar som svarade mot syftet. Efter kvalitetsgranskning och analys av data identifierades tre kategorier med preventiva omvårdnadsåtgärder samt tre kategorier med omvårdnadsåtgärder vid redan uppkommen oro. Social kontakt och närhet var genomgående en viktig komponent i alla omvårdnadsåtgärder. Centralt i omvårdnaden vid oro är trygghet vilket skapas genom en personcentrerad vård.

Introduktion: Ischemisk hjärtsjukdom är idag världens vanligaste dödsorsak vilket är en följd av olika metabola rubbningar inom metabolt syndrom. Samhällets utveckling har resulterat i minskad fysisk aktivitet, ökad stress och mindre hälsosam livsstil. I och med det har också risken ökat för utveckling av flera metabola rubbningar som exempelvis diabetes typ II, högt blodtryck och övervikt med metabolt syndrom som följd. En del av sjuksköterskans roll innebär att arbeta med identifiering och förebyggande av ohälsa, hälsofrämjande åtgärder, lindring av lidande och återställande av hälsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan kan använda olika omvårdnadsåtgärder vid förebyggande av metabolt syndrom. Litteraturstudiens metod var utformad utefter Polit och Beck’s (2017) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes som underlag där 14 kvantitativa artiklar valdes ut med efter induktivt förhållningssätt och med kvalitétsgranskning kopplade till litteraturstudiens syfte. Resultatet efter databearbetning och induktivt förhållningssätt bildade två huvudteman, utbildning och kontinuitet. Båda temana är aktuella och har betydelse för sjuksköterskan i det förebyggande arbetet av metabolt syndrom. Slutsatsen av utförd litteraturstudie var att sjuksköterskan kan bidra i det förebyggande arbetet hos individer som är drabbade av metabolt syndrom eller dess enskilda rubbingar. Sjuksköterskan kan stötta och vägleda mot en livsstilsförändring med hjälp av utbildning och återkommande kontakt med individen.

Venösa bensår är ett globalt problem som många äldre personer lider av, där smärta, nedsatt rörlighet och social isolering blir följden och påverkar den äldre personens livskvalité och hälsa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid venösa bensår hos äldre personer. Syftet besvarades med stöd av två frågeställningar; Vilka omvårdnadsåtgärder används vid venösa bensår, vilken betydelse har omvårdnadsåtgärderna för sårläkningen. I denna integrerade litteraturöversikt analyserades nio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att de omvårdnadsåtgärder som används vid venösa bensår är information, kompression, sårvård, aktivitet, nutrition, motivation och uppföljning. Dessa visade sig ha stor betydelsen för sårläkningen, enskilt men främst i kombination med varandra. En slutsats är att sjuksköterskors kunskaper och förmåga att se personen som en helhet är av stor vikt för god omvårdnad vid venösa bensår för att främja de äldre personernas följsamhet i behandling med en förbättrad sårläkning som följd. Ett holistiskt synsätt skall prägla sjuksköterskor och vårdpersonalens bemötande och attityder gentemot den äldre personen med venösa bensår och främja delaktighet, samt ge ett stöd i egen vård.

Bakgrund: Idag lever cirka 50 miljoner människor runt om i världen med demenssjukdom. År 2040 beräknas över 81 miljoner människor att leva med demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens som oro och ångest är vanligt bland personer med demenssjukdom och utbredningen av oro och ångest kan variera mellan de olika demenssjukdomarna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som minskar oro och ångest hos personer med demenssjukdom i deras hemmiljö. Metod: Litteraturstudien utgick ifrån Polit & Becks (2016) nio steg. Databassökningarna genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna var samtliga kvantitativa och granskades genom granskningsmallen Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research. Efter granskningen kvarstod totalt nio kvantitativa artiklar i urval 3, vilka utgör litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet utmynnades i tre teman: anpassa boendemiljön samt göra den mer personlig, lyssna, sjunga eller röra sig till musik samt stimulera genom beröring och sinnesintryck. Resultatet visade flera omvårdnadsåtgärder inom de olika temana som kan minska oro och ångest hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Litteraturstudien visade att anpassa boendemiljön samt göra den mer personlig, lyssna, sjunga eller röra sig till musik samt stimulera genom beröring och sinnesintryck minskade oro och ångest hos personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov för människan. Sömnen har stor betydelse för återhämtning och tillfrisknande. Forskning visar att sjukhusvårdade patienters nattsömn påverkas på många olika sätt. Under sjukhusvistelse kan det vara svårt att bibehålla dygnsrytmen beroende på flera störande faktorer. Sömnbrist kan leda till komplikationer som förvärrar lidande och förlänger sjukhusvistelsen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjukhusvårdade patienters nattsömn. Metod: En litteraturöversikt av kvantitativa artiklar utfördes. Artiklarna analyserades enligt Fribergs trestegsmodell och protokoll för kvalitetskriterier gällande studier med kvantitativ metod. Resultat: 12 artiklar ingick i resultatet. Tre kategorier av faktorer identifierades: Miljörelaterade faktorer, omvårdnadsrelaterade faktorer och symtomrelaterade faktorer. Faktorer relaterade till miljö hade störst påverkan på patienters nattsömn, där huvudfynden var ljud- och ljus. Andra framträdande fynd var omvårdnadsrelaterade faktorer som smärta. Slutsats: Detta examensarbete visade att sjukhusvårdade patienter får sin nattsömn störd av många olika faktorer och att det finns en medvetenhet om detta hos sjukvårdspersonal, men miljö, omvårdnad och symtom gör det svårt att ombesörja ostörd sömn.

<p> </p><p><strong>Abstrakt</strong></p><p>Reumatid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan ha ett mycket varierat förlopp. Livssituationen påverkas och kan leda till svårigheter i att utföra olika aktiviteter på grund av smärta, trötthet och försvagad muskelstyrka. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bestod i att förmedla sjukdomsrelaterad kunskap, stödja patienten och förstå dennes upplevelse av sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvårdnadsåtgärder som patienter med RA upplever som betydelsefulla. Litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed och Chinal 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. En innehållsanalys av artiklarna gjordes och sex kategorier identifierades. Resultatet visade att patienterna önskade stöd och uppmuntran för att hantera sin livssituation och att de hade ett behov av att träffa andra personer med RA. I mötet med sjuksköterskan ville de bli bemötta med ett empatiskt förhållningssätt, vilket innebar ömsesidig respekt. Patienterna ville känna trygghet och kontinuitet genom att möta välutbildad personal. Behandlingsmiljön skulle vara lugn och stödjande. De önskade information om sjukdomstillstånd och behandling utifrån sina specifika behov. Patienterna såg sig själva som expert på sin kropp och sjukdom, de ville ha möjlighet att påverka sin vård och behandling. Vår slutsats blev att det är en omvälvande upplevelse att drabbas av kronisk sjukdom och att det är då viktigt att som sjuksköterska kunna ge de omvårdnadsåtgärder som patienterna värdesätter som betydelsefulla.</p><p> </p><p> </p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva pre- och postoperativa omvårdnadsåtgärder i samband med öppen hjärtkirurgi. Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och beror till största delen på aterosklerotiska förändringar. Riskfaktorerna för att drabbas skiljer sig något mellan män och kvinnor. De mest förekommande typerna av öppna hjärtoperationer är klaffoperationer och koronar bypassoperation (CABG). Vanliga komplikationer i samband med dessa operationer är pre- och postoperativ ängslan, lungkomplikationer och smärta. Omvårdnaden som sjuksköterskan ger innefattar bland annat förebyggande och behandlande åtgärder. En systematisk litteraturstudie har använts som metod. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline Pubmed. Tretton kvantitativa studier ligger till grund för vårt resultat. Resultaten visade på flertalet olika omvårdnadsåtgärder där interventionerna behandlade just ängslan, smärta och lungkomplikationer, men även åtgärder för att minska utvecklingen och progredieringen av trycksår samt åtgärder för att påskynda patientens återhämtning. De flesta av dessa omvårdnadsåtgärder är idag praxis på thoraxavdelningar, men vi fann att det fortfarande finns mycket sjuksköterskan kan göra, framförallt för att minska ängslan hos denna patientgrupp. Information, undervisning kring vårdförloppet är en enkel och effektiv omvårdnadsåtgärd som vi anser bör utvecklas. En annan omvårdnadsåtgärd som skulle kunna tillämpas mer är musiklyssning, som har visat sig ha en god effekt på ängslan.</p>

<p>Sömnen har en rehabiliterande och återuppbyggande funktion och vi tillbringar sammanlagt en tredjedel av vårt liv i sömn. Under perioder då individen utsätts för stora påfrestningar blir sömnen ännu viktigare. Att vara patient och vårdas på ett sjukhus anses vara en påfrestande situation som leder till att patienten har ett stort behov av god sömn. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sömnstörningar under sjukhusvistelsen samt omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att främja god sömn hos patienterna. Detta är en deskriptiv litteraturstudie där data samlats in genom elektroniska sökningar i databaserna Cinahl och Medline samt genom manuella sökningar. Resultaten visar att patienterna upplevde sömnstörningar under sjukhusvistelsen, vilket resulterade i förlängd insomningstid, nattliga uppvaknanden och kortare sömnperioder. Patienterna upplevde då sin sömn som oregelbunden. Orsakerna till detta var många som exempelvis störande miljö samt emotionella faktorer. Omvårdnadsåtgärder som musik, tyst tid samt avslappning och bildspråk kan tillämpas för att främja en god sömn hos patienterna. Sjuksköterskan har en viktig funktion när det gäller att ta reda på patienternas upplevelser av sömnstörningar för att kunna sätta in lämpliga omvårdnadsåtgärder.</p>

<p>En vanlig komplikation efter operativa ingrepp är illamående och kräkning, som många gånger kan anses som ett mindre problem. Det kan dock leda till både onödigt obehag och förlänga vårdtiden för patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga och/eller lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter. Frågorna som ställs är: Vilka omvårdnadsåtgärder kan (1) förebygga och (2) lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter? Metoden är en litteraturstudie. Resultatet visar på ett flertal förebyggande och lindrande omvårdnadsåtgärder som: akupressur, akupunktur, elektrisk stimulering, vätska, syrgas, musik och vägledande bildspråk, inhalation av arom och allmänna omvårdnadsåtgärder. Akupressur kan ha en fördelaktig effekt i det förebyggande arbetet mot illamående och kräkning och en ökad intravenös vätsketillförsel kan både förebygga och lindra.</p>

<p>Övervikt och fetma är ett problem i västvärlden idag och inverkar på hälsa och välbefinnande. Fetma är en svårbehandlad sjukdom och är en problematisk biverkan vid användning av antipsykotiska läkemedel; förebyggande åtgärder är särskilt viktiga. Sjuksköterskan har, med sin holistiskt biopsykosociala expertis och sin regelbundna direktkontakt med patienter, en unik möjlighet att genom sina observationer samordna och planera interventioner för att förhindra viktuppgång. Sjuksköterskan fungerar som rollmodell för en hälsosam livsstil där rådgivning, stöttning och utbildning ingår. Syftet var att beskriva interventioner för att reducera viktuppgång hos personer som behandlas med antipsykotika. Som metod har en litteraturstudie använts, sju vetenskapliga artiklar har sammanställts i resultatet. Arbetets omvårdnadsteoretiska ram ser på människan ur ett helhetsperspektiv med huvudtes att varje person är ett eget komplett system, målet för omvårdnad är att assistera personen till att behålla detta systems jämvikt. Utifrån modellen har speciell vikt lagts på interventionsutformandet med tanke på specifik grupps särskilda behov. Utifrån typ av interventioner som delades in i grupperingar analyserades deras infallsvinklar och resultat. Följande tre nyckelkategorier identifierades: Kompensation av biocellulära rubbningar med diet, fysisk aktivitet, biofysiologiska mätningar och läkemedel, kompensation av psykiska funktionsnedsättningar genom kognitiva stöd och hjälpmedel samt kompensation av psykiska funktionsnedsättningar genom stöttande resurser från socialt nätverk.</p>