Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka operationspersonalens följsamhet till rekommenderade och lokala föreskrifter av hygienrutiner inom ortopedioperation på Centraloperation på Östersunds sjukhus. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie och genomfördes med hjälp av ett observationsprotokoll. Observationerna utgjordes av höft- och knäplastiker och den sammanlagda mängden observationer var tio stycken. Varje yrkeskategori i operationsteamet observerades utifrån olika moment, såsom arbetskläder, läkemedelsberedning, huddesinfektion och sterildrapering. Följsamheten till hygienrutinerna i de olika momenten beräknades i procent och delades in i tre grupper: 100 % fullständig följsamhet, 99-75 % delvis följsamhet och <75 % bristfällig följsamhet. Resultat: Efter tio genomförda observationer visade resultatet att de moment som hade flest observerade fall av fullständig följsamhet till gällande hygien- och arbetsrutiner var Sterildrapering och Huddesinfektion medan de moment som hade lägst följsamhet var Under pågående operation och PVK. I de två sistnämna momenten var utebliven desinfektion av händerna den främsta orsaken till den låga följsamheten. Slutsats: Trots att moment som Huddesinfektion och Sterildrapering uppvisades fullständigföljsamhet i vissa fall så förekom det brister i samtliga av de elva momenten som observerades.

Bakgrund: Studier visar att mobiltelefoner används i operationsrummen både för tjänsterelaterat och privat bruk och det beskrivs för- och nackdelar relaterat till mobiltelefonanvändning inom sjukvården. Syftet: Var att beskriva och kartlägga användning av tjänstetelefoner och personalens privata mobiltelefoner i operationsrummen. Metod: Kvantitativ ansats, designen är en beskrivande tvärsnittsstudie med 40 strukturerade observationer i operationsrummen samt en enkätundersökning, som besvarades av 33 personer. Deltagarna var  anestesisjuksköterskor, läkare, operationssjuksköterskor och undersköterskor. Data analyserades deskriptivt i SPSS. Resultat: Observationerna i operationsrummen visade att av 477 telefonanvändningar var 287 (60,2 %) privata mobiltelefoner och 190 (39,8 %) tjänstetelefoner. Följsamheten till basalhandhygien riktlinjer före och efter telefonanvändning, n=477, var 93 (19,4 %) respektive 103 (21,5 %). Av enkäten framgick att 9 (27,2%) av deltagarna dagligen upplevde att användning av privata mobiltelefoner störde teammedlemmar i operationsrummen. Åtta (24, 2%) av deltagarna upplevde dagligen, 7 (21,7%) varje vecka, att medarbetare blev mindre koncentrerade på grund av användning av privata mobiltelefoner. Konklusion: Ökad följsamhet till basal handhygien, utformning av riktlinjer angående användning av privata mobiltelefoner i operationsrummen samt en diskussion angående vad som är etiskt riktigt i förhållande till patienterna kan anses som väsentligt. Ytterligare studier behövs för fortsatt kartläggning av användning och hantering av mobiltelefoner i operationsrummen. / Background: Studies show that mobile phones are used in the operating rooms for both service-related and private use, and the advantages and disadvantages associated with the use of mobile phones in the healthcare sector are described. Purpose: To describe and map the use of service phones and staff's private mobile phones in the operating rooms. Method: Quantitative approach, the design is a descriptive crosssectional study with 40 structured observations in the operating rooms and a questionnaire survey, which was answered by 33 people. The participants were anesthetic nurses, anesthesiologists, operating room nurses and assistant nurses. Data was analyzed descriptively in SPSS. Result: The observations in the operating rooms showed that of 477 phone uses, 287 (60.2%) were private mobile phones and 190 (39.8%) service phones. The adherence to basal hygiene guidelines before and after telephone use, n = 477, was 93 (19.4%) and 103 (21.5%), respectively. The survey showed that 9 (27.2%) of the participants experienced daily that the use of private mobile phones disturbed team members in the operating rooms. Eight (24, 2%) of participants experienced daily, 7 (21.7%) weekly, employees became less concentrated due to the use of private cell phones. Conclusion: Increased compliance with basic hand hygiene, designing guidelines regarding the use of private mobile phones in the operating rooms and a discussion regarding what is ethically correct in relation to the patients can be considered essential. Further studies are needed for continued examination of the use and management of mobile phones in the operating rooms.

Introduktion: En god följsamhet till rätt handhygien- och klädrutiner minskar risken för smittspridning. En av operationspersonalens viktigaste uppgifter är att förebygga infektioner. Följsamhet till handhygien- och klädrutiner skyddar både patient och personal från infektioner.   Syfte: Att undersöka och sammanställa operationspersonalens följsamhet till kläd– och handhygienrutiner på operationsavdelning.                                                                             Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie utfördes, där databaserna PubMed, Cinahl och ScienceDirect genomsöktes. Efter granskning och analys valdes tio vetenskapliga artiklar ut att inkluderas i resultatet, fem med hög kvalitet och fem med medelhög kvalitet.                                         Resultat: Fungerande följsamhet till handhygien- och klädrutiner kunde bero på god information angående rutinerna. Personalen hade god följsamhet till att avlägsna smycken innan de gick in på operationsavdelningen. Bristande följsamhet till handhygien- och klädrutiner på operationssal var exempelvis otillräckligt utförd handdesinfektion samt brister i användandet handskar. Bristerna berodde dels på en negativ inställning och attityd, men även på dålig kunskap om handhygien- och klädrutiner.              Slutsats: Totalt tio vetenskapliga studier togs med gällande kläd- och handhygienrutiner. I dessa upptäcktes brister i handhygien- och klädrutiner men också det som fungerade i rutinerna. Det framkom även skillnader bland operationspersonalens följsamhet till handhygien- och klädrutiner. / Introduction: Good follow-up to proper hand hygiene and clothing routines reduces the risk of infection spread. One of the operational personnel's most important tasks is to prevent infections. Compliance with hand hygiene and clothing routines protects patients and personnel from infections. Aim: To investigate and compile operational personnel compliance with hand hygiene- and clothing routines in the operations department. Method: A descriptive systematic literature study was conducted using the databases PubMed, Cinahl and Science Direct. After examination and analysis, ten scientific studies were selected to be included in the results, five with high quality and five with medium quality.   Results: Functional compliance with hand hygiene and clothing routines could be due to good information about the routines. The staff had good adherence to removing jewelry before entering the operations department. Inadequate compliance with hand hygiene and clothing routines in the operating room were, for example, insufficient hand disinfection and shortcomings in the use of gloves. The shortcomings were due to a negative attitude and attitude, but also to poor knowledge of hand hygiene and clothing routines. Conclusion: A total of ten scientific studies were carried out with current hand hygiene- and clothing procedures. In these, defects were discovered in hand hygiene- and clothing routines, but also in the hygiene routines. There were also differences among operating personnel in compliance with hand hygiene- and clothing routines.

Surgical site infection is responsible for 38 percent of reported infections after surgery. This infection increases mortality and treatment costs, and prolongs the hospitalization of patients. Bacteria-carrying particles are the main cause of surgical site infection and one of the main sources of these particles is skin fragments released from the surgical personnel during an ongoing surgery. Ventilation systems reduce the concentration of bacteria-carrying particles by supplying clean air in the operating room. The performance of operating room ventilation systems is affected by internal disruptions such as medical equipment, surgical lamps, number of staff and their behaviour during the surgery. Using computational fluid dynamics, this thesis investigates the airflow behaviour and distribution of the contamination in the operating room under the presence of various internal disruptions. In this regard, three common ventilation systems are considered: laminar airflow, turbulent mixing and temperature-controlled airflow ventilations. This study tries to overcome the weaknesses of the ventilation systems by providing sustainable solutions and continuously being in contact with design companies. It is common to use warming blankets to prevent reduction in the core body temperature of the patient during major surgeries. However, there is a major concern that these blankets disrupt the supplied airflow, which results in rising contaminant concentration. Most of the studies about warming blankets are clinical works and it is still not clear whether or not these blankets should be used. The results of the present study show that using warming blankets had no impact on increase of contamination level at the surgical zone. However, one common type of warming blanket – a forced-air warming blanket – can considerably increase the concentration of bacteria-carrying particles at the wound area if it becomes contaminated. The simulated results of the airflow field and particle tracking showed that the laminar airflow ventilation system was disturbed more easily by the local heat loads than overall heat loads in the operating room. Surgical lamps are considered as an obstacle in the supplied airflow path. These lamps create a stagnant area above the operating table and increase the contamination level. In this regard, a novel design of surgical lamp, a fan-mounted surgical lamp, was introduced to operating rooms.This device was used in the operating rooms equipped with laminar airflow and mixing ventilation system. The simulated results revealed that this lamp significantly reduced the contamination level at the operating table. Visualization techniques were adopted to teach and improve the understanding of surgical personnel about transmission of contaminated particles in operating rooms. Here, a virtual and augmented reality interface was used to visualize the impact of differences in ventilation principle, surgical staff constellation and work practice. / Infektioner relaterade till kirurgiskt ingrepp utgör 38 % av rapporterade infektioner efter operation. Dessa infektioner ökar dödligheten och behandlingskostnaderna samt förlänger patienternas sjukhusvistelse. Bakteriebärande partiklar är den främsta orsaken till infektion vid kirurgi. Huvudkällan till dessa partiklar är hudfragment som frigörs från kirurgisk personal under en pågående operation. Genom att tillföra ren luft via ventilationssystemet kan koncentrationen av baktebärande partiklar i operationssalen minskas. Ventilationssystemets förmåga att ventilera salen påverkas av föremål som stör luftströmmen, som exempel medicinsk utrustning, kirurgiska lampor samt av närvarande personal och deras beteende under operationen. Med avancerade numeriska strömningsberäkningar undersöks i denna avhandling luftflöden och fördelningen av föroreningar i operationssalen under inverkan av sådana störningar. Tre olika ventilationssystem inkluderas. Ett för laminärt luftflöde, ett för turbulent omblandning och ett för temperaturreglerad luftströmning. I studien kartläggs ventilationssystemens funktion och relevansen prövas i ett kontinuerligt samarbete med tillverkande industri. Användning av värmefiltar förekommer under större operationer för att hålla patientens kroppstemperatur stabil. Det finns emellertid en stor oro för att dessa filtar stör det tillförda luftflödet och därmed ökar föroreningsnivån. En vanlig typ av värmefilt med forcerad varmluft kan om den är förorenad avsevärt öka koncentrationen av bakteriebärande partiklar i sårområdet. De flesta undersökningar om värmande filtar är kliniska studier och det är fortfarande inte helt klarlagt i vilken mån och hur dessa filtar skall användas. Denna studie visar emellertid att användning av värmefiltar inte påverkar föroreningsnivån i den kirurgiska zonen. Gjorda datorsimuleringar av luftflödesfältet och partikelspårning visar att det laminära ventilationsflödet lättare störs av lokala värmebelastningarna än av generella värmebelastningar i operationssalen. Kirurgiska lampor betraktas som hinder i en planerad luftflödesväg. Lampor kan skapa en stillastående luftmassa ovanför operationsbordet och därmed öka föroreningsnivån. För detta introduceras en ny design av kirurgisk lampa, en fläktmonterad kirurgisk lampa för operationsrum, utrustade med laminärt luftflöde och omblandning. Simulerade resultat visar att denna nya kirurgiska lampa signifikant minskar föroreningsnivån vid operationsbordet. Visualiseringsteknik användes i denna studie för att förbättra förståelsen hos kirurgisk personal om hur förorenade partiklar kan spridas i operationssalen. Med ett virtuellt och förstärkt gränssnitt visualiserades föroreningshalter i rumsluften då olika typer av ventilationssystem användes. Visualiseringen visar också hur kirurgigruppens storlek och arbetsställning under operation påverkar spridningen av föroreningar. / <p>QC 20201103</p>