<p>The Swedish language contains contrasts of tonal word accents, realized by change in the F0 contour. Contrasts of word accents require at least two syllables with stress on the first syllable of the word or a stressed syllable followed by a non-stressed.</p><p>The purpose of the present study was to examine how five-year-old children living in Östergötland with typical language development produce and discriminate tonal word accents. In addition, it was investigated how these abilities affect each other and comparisons were made to a similar study on children living in Skåne.</p><p>For elicitation of tonal word accents a set of pictures with contrastive tonal word accents was used. The children were recorded and their answers were evaluated by visual classification of their F0-curves. In a perceptual analysis of the children’s productions, 11 linguistically naive listeners evaluated 44 randomized words from the recordings. For the evaluation of the children’s perceptual ability a recording of the words was made. The words were presented randomly and the children were asked to point at the picture, which in their opinion, matched the word from the recording.</p><p>The results show that the children have difficulties producing tonal word accents. The acoustic analysis for words with accent 1 agrees more with the model than words with accent 2, while the naive listeners more easily perceived words with accent 2. In accordance with the naive listeners, the children also perceived words with accent 2 more easily.</p> / <p>Det svenska språket innehåller prosodiska drag som realiseras genom betoning eller tonhöjdsförändring av ord eller delar av ord. Ett sådant drag är ordaccenter, som kan utgöra lexikala kontraster. Utvecklingen av prosodi och ordaccenter startar tidigt, redan vid födseln och utvecklas sedan tillsammans med övrig språkutveckling.</p><p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur femåriga östgötska barn med typisk språkutveckling producerar och diskriminerar ordaccentkontraster. Studien har även undersökt om dessa förmågor skiljer sig från varandra. Jämförelser har gjorts med en liknande studie på skånska femåringar.</p><p>Barnens produktion testades med hjälp av fem ordpar med ordaccentkontraster, som spelades in och bedömdes genom okulär besiktning av F0-kurvor. Perceptuell bedömning av produktionen utfördes av 11 naiva lyssnare på 44 slumpvis utvalda ord. I undersökningen av barnens perceptuella förmåga att diskriminera mellan ordaccenterna fick de lyssna på en förinspelning av ordparen. Orden presenterades i slumpvis ordning och barnen pekade på den bild som bäst passade ihop med ordet de hörde.</p><p>Studien visar att östgötska barn i likhet med skånska barn har svårt att i överensstämmelse med en vuxen modell producera ordaccenter. Jämförelse med modellen visar högre överensstämmelse med accent 1 än med accent 2, medan den naiva lyssnarbedömningen visar att accent 2 var lättare att uppfatta. Östgötska femåringar har även svårt att uppfatta ordaccenter. Studien visar dock att barnen har lättare att uppfatta ord med accentkontraster än att själva producera dem.</p>

The Swedish language contains contrasts of tonal word accents, realized by change in the F0 contour. Contrasts of word accents require at least two syllables with stress on the first syllable of the word or a stressed syllable followed by a non-stressed. The purpose of the present study was to examine how five-year-old children living in Östergötland with typical language development produce and discriminate tonal word accents. In addition, it was investigated how these abilities affect each other and comparisons were made to a similar study on children living in Skåne. For elicitation of tonal word accents a set of pictures with contrastive tonal word accents was used. The children were recorded and their answers were evaluated by visual classification of their F0-curves. In a perceptual analysis of the children’s productions, 11 linguistically naive listeners evaluated 44 randomized words from the recordings. For the evaluation of the children’s perceptual ability a recording of the words was made. The words were presented randomly and the children were asked to point at the picture, which in their opinion, matched the word from the recording. The results show that the children have difficulties producing tonal word accents. The acoustic analysis for words with accent 1 agrees more with the model than words with accent 2, while the naive listeners more easily perceived words with accent 2. In accordance with the naive listeners, the children also perceived words with accent 2 more easily. / Det svenska språket innehåller prosodiska drag som realiseras genom betoning eller tonhöjdsförändring av ord eller delar av ord. Ett sådant drag är ordaccenter, som kan utgöra lexikala kontraster. Utvecklingen av prosodi och ordaccenter startar tidigt, redan vid födseln och utvecklas sedan tillsammans med övrig språkutveckling. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur femåriga östgötska barn med typisk språkutveckling producerar och diskriminerar ordaccentkontraster. Studien har även undersökt om dessa förmågor skiljer sig från varandra. Jämförelser har gjorts med en liknande studie på skånska femåringar. Barnens produktion testades med hjälp av fem ordpar med ordaccentkontraster, som spelades in och bedömdes genom okulär besiktning av F0-kurvor. Perceptuell bedömning av produktionen utfördes av 11 naiva lyssnare på 44 slumpvis utvalda ord. I undersökningen av barnens perceptuella förmåga att diskriminera mellan ordaccenterna fick de lyssna på en förinspelning av ordparen. Orden presenterades i slumpvis ordning och barnen pekade på den bild som bäst passade ihop med ordet de hörde. Studien visar att östgötska barn i likhet med skånska barn har svårt att i överensstämmelse med en vuxen modell producera ordaccenter. Jämförelse med modellen visar högre överensstämmelse med accent 1 än med accent 2, medan den naiva lyssnarbedömningen visar att accent 2 var lättare att uppfatta. Östgötska femåringar har även svårt att uppfatta ordaccenter. Studien visar dock att barnen har lättare att uppfatta ord med accentkontraster än att själva producera dem.

Studenter med ett icke-tonspråk som modersmål brukar ha svårigheter att lära sig de kinesiskatonerna när de börjar sina studier. Å ena sidan brukar kursböckerna på denna nivån användabara enstaviga ord och det har ansetts vara god pedagogik att läraren visar tonkonturerna medsina händer. Å andra sidan har forskningen om kinesiska länge varit koncentrerad på vilkavärden som grundtonen (F0) uppvisar i enstaviga ord. Det är många faktorer som tvärspråksforskningeninte har uppmärksammat, bl.a. det inflytande som konsonanterna har på F0 (vilketinfödda talare inte alltid är medvetna om).Det finns ingen samsyn när det gäller att förklara tonförväxlingsmönstren. Tidigare teorierinom ämnet andraspråksinlärning (Second Language Acquisition, SLA), som Perception AssimilationModel (PAM) och Speech Learning Model (SLM) har visat sig otillräckliga förstudiet av tonperception. På senare tid har PAM-Suprasegment försökt förklara hur den lärandesmodersmål antas närma sig kinesiskans tonsystem men modellen tar inte upp ordprosodin.Eftersom den moderna kinesiskans ordförråd till majoriteten består av tvåstaviga ord börforskningen lämna gamla spår för att finna andra kriterier – som duration och betoning – föratt förklara hur man lär sig höra kinesiskans toner, t.ex. vad som händer när två toner återfinnsi ett ord.Denna studie har som mål att ta reda på hur svenskar som studerar kinesiska som andraspråk/främmande språk uppfattar tonerna i kinesiska tvåstaviga ord. Experimentet bygger intepå tillrättalagda testord. Resultaten visar att tonerna först och främst påverkas av den initialakonsonanten och sedan av de omgivande tonerna. Vidare visas att det svenska systemet medaccent I och II i sin tur kan åstadkomma tonförväxlingar eftersom kinesiska tvåstaviga orddelvis uppvisar samma mönster.Resultaten illustrerar att tonidentifiering är en dynamisk och komplex process. Det krävsfortsatt forskning om tonerna för att få grepp om dem men det kan inte stanna där: interaktionenmellan ljud och ordprosodi behöver belysas bättre för att uppnå god behärskning avprosodin i språkundervisningen. / Foreign adult students with atonal language usually have, in the beginning of their Chinesestudy, difficulties to identify the Chinese tones. On one side, only monosyllabic tones arementioned in course books during this earlier stage and to illustrate the tone contours withhands has been treated as an effective pedagogy. On the other side, research on Chinese hasfor long been solely concentrated upon the values of the fundamental frequency (F0) of thevowels in monosyllabic words. In cross-linguistic studies many factors, among others the effectsof consonants on F0 that native speakers are not aware of, have still not been paidspecial attention to.There is no consensus regarding the explanation to tone confusion patterns. Earlier theoriesof Second Language Acquisition (SLA) like Perception Assimilation Model (PAM) andSpeech Learning Model (SLM) are no longer suited for tone perception. Recently, PAMSuprasegmenthas tried to approach that the intonation of the learners’ native language is assumedto be assimilated to the Chinese tone system. However, this model ignores the wordprosody. Nowadays, when the modern Chinese vocabulary consists of a majority of disyllabicwords, research has to be re-directed to find other criteria e.g. temporal and stress for explainingthe complexity of Chinese tone perception, i.e. how two tones behave when they arecombined in one word.The purpose of this essay is to explore how native Swedish speakers learning Chinese assecond/foreign language perceive the Chinese tones of disyllabic words. The experiment isnot based on elaborated test words. The results show that tones are first of all affected by theinitial consonants and sequentially influenced by the surrounding tones with accordance toChinese. It further reveals that Swedish accent I/II patterns might be a reasonable explanationfor the Chinese tone confusion patterns since partially acoustic properties of Chinese disyllabicwords overlap the Swedish accents.These results mean that tone perception is a dynamic and complex process. Further researchon tone perception should explore profoundly and widen interaction between sounds andword prosody, which paves the way for more effective prosodic practice in language education.