En lyckad organisationsförändring beror i allt större utsträckning på hur väl organisationen lyckas med att generera support och entusiasm från dem anställda. Den interna kommunikationen är ett viktigt verktyg vid en organisationsförändring och kan påverka hur de anställda känner inför en förändring. Genom att intervjua anställda vid Vetlanda pastorat inom Svenska kyrkan som genomgår en organisationsförändring har studien undersökt hur den interna kommunikationen påverkar de anställdas inställning till en förändring. Av resultatet framgick att de fyra faktorer som studiens analysmodell grundat sig i; tidpunkt, avsändare, meddelande och kanal har en påverkan på dem anställdas inställning. Andra faktorer som också visat sig ändra inställningen är känslan av delaktighet och möjligheten till att kunna påverka förändringsprocessen, samt att de anställda har en tydlig bild kring hur deras roll i organisationen kommer se ut. Det har även framgått i studien att det är av vikt att kommunikationen inte reduceras till att enbart handla om spridning av information. Det måste även erbjudas möjlighet till den återkoppling som är grundläggande inom kommunikationsprocessen.

Med tanke på att kraven ställs allt högre på dagens företag och organisation, vill det till att företag är flexibla och konkurrenskraftiga. Kraven på effektivisering av affärsprocesser ökar markant för att ständigt förbättra arbetssituationen i organisationer. Detta examensarbete behandlar ämnet virtuell organisation och dess betydelse i integrering av affärsprocesser i B2B-företag. Undersökningen är gjord i form av intervjuer, där sju företag medverkade. Arbetet syftar till att klargöra i hur stor utsträckning det virtuella arbetssättet används i B2B-företag, gällande affärsprocesser. Syftet med detta arbeta är att undersöka ifall affärsprocesser i B2B-företag har inslag av egenskaper som kännetecknar en virtuell organisation. Resultatet visar att integrering av affärsprocesser i B2B-företag har stora inslag av egenskaper som kännetecknar en virtuell organisation.

Ledarskap har ofta studerats antingen beroende på samhällskultur eller beroende på organisationskultur. I denna uppsats har jag studerat upplevelsen av ledarskap i svenska skolor i ett multikulturellt perspektiv. ”Ledarskap i ett multikulturellt perspektiv!” är en kvalitativ studie om hur personer med olika kulturella bakgrunder ser på svenskt ledarskap, och den ideala bilden av svenskt ledarskap. För att uppnå syftet har jag intervjuat sex personer från olika kultursfärer. Jag har använt mig av kvalitativ metod med tematiskt strukturerade intervjuer. För att analysera synen på ledarskap i skolan ur ett multikulturellt perspektiv har jag presenterat en rad viktiga begrepp som jag kan använda i min analys. Dessa begrepp är: monokronisk och polykronisk tidsuppfattning, världens kultursfärer, svensk företagskultur, interkulturalitet och interkulturell kompetens samt kommunikation.  Resultaten visar att synen på ledarskap påverkas av individers kulturella tankesätt. Jag har hittat skillnader i synen på svenskt ledarskap hos mina respondenter. Dessa skillnader kommer till uttryck i vad jag kallar för ”det överdemokratiska ledarskapet”, ”det svårtolkade ledaskapet”, och ”det effektiva ledarskapet” som belyses av invandrares föreställningar, och ”det humana ledarskapet” som belyser svenska föreställningar. Synen på det ideala ledarskapet är också i många fall olika hos mina respondenter. Svenskarna ser ett ”tydligt- och situationsanpassade ledarskap” som ett idealt ledarskap, medan sydamerikanerna tror mer på ett ”styrande ledarskap” och dem som kommer från Mellanöstern presenterar ”teamledarskapet” som ett idealt ledarskap. Resultaten visar också att ett interkulturellt synsätt på ledarskap är betydelsefullt för ett idealt ledarskap enligt mina respondenter. Dem betonar också behovet av öppna, utbildade och kompetenta ledare på mångkulturella organisationer. Nyckelord: Ledarskap, samhällskultur, multikulturella organisationer, kommunikation, skola.

Då IT idag spelar en central roll inom i stort sett varje organisation ökar även kravet på organisationen att förstå verksamheten och dess processer och vilka problem man försöker lösa med hjälp av IT. I denna studie kommer vi försöka identifiera de problem som är kopplade till kravhantering och kommunikation i ett multi-nationellt företag där kravinhämtningsprocessen sker kontinuerligt snarare än projektbaserad. Vi kommer också att försöka föreslå lösningar på de problem vi identifierar. Datainsamlingen har skett via enkäter och intervjuer. Enkäten skickades ut till slutanvändarna av systemen och intervjuerna riktades till fyra nyckelintressenter i kravhanteringsarbetet. Den insamlade datan har ställts mot tidigare studier inom området som berör utmaningar inom kravhantering samt vanliga problem inom kommunikation. Vi har även försökt utvinna användbar insikt i ämnet genom att titta på teman i datan. Resultaten av vår studie tyder på en avsaknad av en definierad kravvalideringsstruktur, och att kravhanteringsprocessen i denna kontext är ett väldigt komplext åtagande som kräver en tydlig kommunikationsstrategi.

Utbildning i samband med systemimplementering är enligt tidigare forskning ett viktigt men åsidosatt ämne som behöver studeras mer i detalj. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som är väsentliga vid en utbildningssituation i samband med införandet av ett nytt system i en kommunal organisation. Studien belyser faktorer som uppkommit i insamlingen av empiri samt de faktorer som framkommit från tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Idag finns det ingen standardiserad modell för hur en användarutbildning bör se ut. Således presenteras de viktigaste faktorerna som ger en indikation på hur en utbildning påverkar implementeringsresultat och hur en bra användarutbildning bör se ut.

No description available.

Många svenska offentliga myndigheter har under senare år genomgått stora omorganisationer och försökt att förändra och förbättra sin styrning. I denna studie beskrivs Försäkringskassans senaste förändringsinitiativ samt hur cheferna uppfattar införandet av en ny styrmodell inom myndigheten. Uppsatsen är uppbyggd kring en intervjustudie, och då avsikten är att belysa chefers upplevelser av en organisationsförändring har en kvalitativ ansats använts. I studien har empirisk data samlats in genom djupintervjuer med chefer vid olika nivåer inom myndigheten. Studien indikerar att det idag ställs nya krav på ledning och styrning för att leva upp till ambitionen att vara en modern myndighet. Inom Försäkringskassan upplever cheferna att införandet av den nya styrmodellen varit nödvändig för att leva upp till de förväntningar som de svenska medborgarna har på myndigheten.

NGO:s roll och inflytande inom folkrätten har ökat de senaste decennierna. De har påverkat  utvecklingen av folkrättsliga regler och normer på ett antal olika sätt. Ett forum för påverkan är internationella domstolar. Men vilka möjlighetr har NGO:s att utöva påverkan på folkrätten genom agerande i internationella domstolar? Kan NGO:s påverka folkrätten i lagskapande riktning genom sitt deltagande i internationella domstolar - och kan denna påverkan ses som lagskapande?

Meningsskapande är ett forskningsområde som många forskare inom organisationsstudier har kommit att intressera sig för. Ett annat vanligt förekommande forskningsområde är hållbarhet. Hållbarhet är även något som många företag har blivit intresserade av att fokusera på. Dock finns det inte mycket tidigare forskning om meningsskapande kring hållbarhet i organisationer. Vi ville därför, genom en kvalitativ studie, öka förståelsen för det meningsskapande som sker kring hållbarhetsarbete i företag. Denna studie studerar hållbarhet i ett sammanhang av förändring för att se det meningsskapande som då sker. Detta resulterar i uppsatsens fokus; vad skapas det för mening kring hållbarhet och hur skapas den. För att möjliggöra denna studie har vi intervjuat åtta medarbetare och hållbarhetschefen på Staples. Hållbarhetschefen presenterade i sin intervju hur arbetet kring hållbarhet ser ut och vad Staples har för mål och visioner kring det. I de intervjuer som genomfördes med medarbetare fick de öppet prata och resonera kring hur de själva upplevde och förstod hållbarhetsarbetet. Efter en tolkning utifrån de nio respondenterna kunde vi finna att den etablerade förståelsen för hållbarhetsarbetet på Staples skiljde sig åt mellan medarbetarna. Vissa upplevde att det var svårtolkat, medan andra upplevde det som klart och tydligt. / Sensemaking is a research area that many researchers in organization studies have found interest in. Another common area for research is sustainability. Sustainability is also a subject that many companies have become interested in. However, there is not much previous research on sensemaking about sustainability in organizations. Therefore, we wanted to with a qualitative study increase the understanding of the sensemaking that occurs around sustainability in companies. This study studies sustainability in a context of change to see the meaning that is created. This results in the focus of the study; what kind of meaning is created about sustainability and how is it created. To enable this study, we have interviewed eight employees and the sustainability manager at Staples. In the interview with the sustainability manager, she presented the work that Staples does around sustainability and their goals and visions around it. In the interviews that were carried out with the employees, they talked openly about how they understood and experienced the sustainability work. After an interpretation, based on the nine respondents, we were able to find that the understanding of Staples’ sustainability work was differentiated between the employees. Some of them thought it was difficult to interpret, while others saw it as obvious and clearly.

Undersökningens syfte var att belysa den aktuella nedgången av medlemmar hos fackliga organisationer och öka förståelsen för hur de fackliga organisationerna arbetar för att nå ut till unga samt öka medlemsgraden i sina organisationer. Teorier vi har använt oss av är Lysgaards teori om olika betingelser som gör att människor antingen drar sig till ett kollektiv eller inte, Kjellberg teorier om individuella faktorer som påverkar, Mancur Olsens teori om free-rider problematiken samt Noon, Blyton och Noons teorier om olika faktorer som påverkar det fackliga medlemskapet. Vi har använt oss av svenska såväl som internationella källor som vi kunnat applicera på motiven till fackligt medlemskap. En kvalitativ metod gjordes där vi använt oss av ett bekvämlighetsurval blandat med snöbollsurval. Detta medförde en större geografisk aspekt där vi har respondenter från Malmö i söder och ända upp till Norrland. Till slut genomfördes åtta intervjuer med fackliga förtroendevalda där vi inte lagt någon värdering i kön eller ålder. Intervjuerna spelades in samt transkriberades och därefter kodades där vi fann nyckelord som vi kunde koppla ihop med våra teorier. Resultatet av vår studie visade på att det är varierande motiv men där nyttomotiven alltså vad de själva får ut av det men vi kunde även se att tryggheten är en stark faktor i dagens samhälle. Det motiv som var starkast för att inte gå med i ett fackförbund var en stark politisk aspekt som vi inte hade räknat med. Resultatet visade även på att fackförbunden jobbar i stort sett på samma sätt för att rekrytera arbetstagare till sina organisationer men nästan ingen har ett stort fokus på den yngre arbetstagaren utan arbetstagare som helhet. Sammanhängande för alla respondenter var att de inte själva såg någon minskad organisationsgrad på just deras ansvarsområde eller lokala klubb men alla var medvetna om att organisationsgraden över hela Sverige har en nedåtstigande kurva. Alla respondenter svara personligt med egna upplevelser och erfarenheter av den fackliga världen och dess olika uppgifter.