Denna uppsats studerar ett drivmedelsföretags konceptförändring och hur den interna kommunikationen fungerat under förändringen. Studien fokuserar på hur medarbetarna på 105 stationer i Sverige har upplevt kommunikationen under processen. Syftet med studien är att undersöka hur den interna kommunikationen fungerat och uppfattats under organisationsförändringen. De tre frågeställningar uppsatsen har som avsikt att besvara är: Hur har Drivmedelsföretaget kommunicerat internt vid förändringen till det nya konceptet? Hur har kommunikationen tagits emot av de stationsanställda vid förändringsprocessen? På vilket sätt önskar de stationsanställda att den interna kommunikationen ska fungera vid framtida förändringsprocesser? Den huvudsakliga metoden är en kvantitativ enkätundersökning med stationsanställda som arbetat innan, under och efter konceptförändringen. Dessutom har en kvalitativ metod i form av en fokusgrupp med fyra anställda på huvudkontoret genomförts för att få deras perspektiv på den interna kommunikationen, bakgrundsinformation om konceptförändringen samt för att utforma enkätfrågor. Resultaten som framkommit genom undersökningen har analyserats utifrån Shannon och Weavers kommunikationsmodell i kombination med teorier om organsationsmedlemmars upplevelser kring förändring, intern kommunikation, förändringskommunikation och organisationskommunikation. Ett resultat som framkommit av undersökningen är att huvudkontoret främst kommunicerat till stationens säljchef och där har möjligtvis ett stopp uppstått. Trots det upplever majoriteten av de anställda att de är nöjda med hur kommunikationen fungerat, vilket är möjligt att se i och med att majoriteten av respondenterna är positiva till de nya arbetsuppgifterna. En minoritet har en mer negativ bild och har upplevt att möjligheten att vara delaktig i processen inte funnits. Huvudkontoret behöver, i större mån, ha en tvåvägskommunikation med stationernas anställda vid framtida förändringsprocesser. / This study is about a fuel company’s concept change and how the communication operated during the change. This by focusing on how the employees of 105 stations in Sweden experienced the communication during the process. The aim with this bachelor thesis is to examine how the internal communication operated and was perceived within the organization during the change. The research questions this study aims to answer are: How has the fuel company communicated internally during the change process to the new concept? How has the communication been received by the employees during the change process? In which way does the employees want the internal communication to operate during future change processes? The main method is quantitative in form of a survey with station employees who have been working before, during and after the concept change. As a complement, a qualitative focus group with four employees at the main office was used to get their perspective on the internal communication, to receive background information and to design survey questions. The results in the survey has been analyzed by using Shannon and Weaver’s communication model in combination with theories about organization members experiences during change, internal communication, change communication and organizational communication. A result that emerged through the research is that the main office communicates to the sales manager at the station where there seem to have occurred a stop. Despite that, the majority of the employees that responded to the survey experienced that the communication was good. But a minority did not. In the future, the main office need to have a greater two-way communication with the station employees so everyone has the possibility to be involved during the change process.

Informations- och kommunikationskanaler har ett stort inflytande vad gäller framgångsrikheten inom företag. Studier har visat att många organisationsförändringar resulterar i en negativ effekt på grund av bristande kommunikation. Anledningen kan vara att antingen för få eller för många kanaler används. Syftet med undersökningen var att bidra med beskrivande kunskap om vilka kommunikationskanaler som används internt inom företag. Undersökningen bidrog även med kunskap om vilka skillnader vad gäller användandet av informations- och kommunikationskanaler mellan större företag och mindre företag.   Olika teorier beskrevs i ett teorikapitel som använts i undersökningens forskningsområde.  Teorier som togs upp var bland annat internkommunikation och olika kommunikationskanaler som använts. Resultat från en tidigare forskning inom samma forskningsområde beskrevs även i teorikapitlet.   Undersökningen skrevs med en deduktiv ansats. Empirin samlades in genom användandet av kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder. Intervjuer utfördes på plats genom att personligen ta kontakt med olika företag samt genom enkätundersökningar som skickades ut via e-mail.   Utifrån den empiriska undersökningen sammanställdes resultat från 47 olika företag i form av tabeller. Tabellerna redovisade bland annat vilka informations- och kommunikationskanaler som använts samt en jämförelse av användandet av kanalerna i olika företagsstorlekar. De fyra mest använda kanalerna utav de 23 som funnits visade sig vara face-to-face möten, telefon, e-mail och intranät.   Resultaten diskuterades i ett diskussionskapitel där olika kopplingar till teorier drogs. Diskussioner kring användandet av kanaler i olika företagsstorlekar gjordes där det upptäcktes att bland annat intranätet är en kanal som används betydligt mer av de större företagen än de mindre. En jämförelse gjordes mellan uppsatsens och den tidigare forskningens resultat. Jämförelsen visade sig vara snarlikt den tidigare forskningen.   Vår slutsats var att face-to-face kommunikationen var det mest använda bland företagen. Den största skillnaden mellan de mindre och de större företagen är att mindre företag använder sig av färre kanaler. Det har visat sig att enbart 10% av företagen i vår undersökning använder sig av sociala medier för internkommunikation. / Information and communication channels have a major influence in terms of the success of companies. Studies have shown that many organizational changes will result in negative effects due to insufficient communication. This may be because either too few or too many channels are being used.   The purpose of this thesis was to provide descriptive knowledge about the communication channels used internally within the company. The thesis also contributed to extended information about the differences in the use of information and communication channels between large companies and small businesses.   Various theories were described in a theory chapter that had been used in the thesis research. Theories which were raised included the internal communication as well as different communication channels being used. In the same field of research, the results from a previous research were also presented in the theory chapter.   The thesis was written with a deductive approach. The empirical data was gathered through the use of quantitative and qualitative data collection methods. Interviews were carried out on site by personally contacting various companies as well as through surveys sent out via email.   Based on the empirical research, the results from 47 different companies were compiled in the form of tables. The tables presented included information and communication channels used, and a comparison of the use of channels of different company sizes. The four most used channels out of the 23 were face-to-face meetings, telephone, email and intranet.   The results were discussed in a discussion chapter where connections to the theories were made. Discussions about the use of channels in different sizes of companies were made where it was discovered that among other things, the intranet is a channel being used significantly more by larger companies than smaller ones. A comparison was made between the thesis and the previous research results. The comparison proved to be similar to the research   Our conclusion was that face-to-face communication was the one most widely used among companies. The main difference between the smaller and larger companies was that smaller companies use fewer channels. It has been shown that only 10% of companies in our study utilize the social media channel for internal communication.

Diss. Umeå : Univ., 2003.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Studien som genomförts undersöker hur ledare kommunicerar och använder sig av immateriella värden i sitt arbete. Studien granskar även ett specifikt segment inom organisationen, nämligen mellancheferna. Genom fyra kvalitativa interjuver med mellanchefer på företaget Atlas Copco så har det visats sig att de olika immateriella värdarna används som ett verktyg för att främja avvikelser och att hindra konflikter. Dessa värden skapar mening i verksamheten genom att ligga som riktlinjer mot ett större mål i kärnverksamhet. Studien har sin utgångspunkt i sensemaking-teorin, blandat med olika perspektiv på hur organisationer kan se ut samt begreppen värderingar, mål, vision och strategi.

The essay studies the relationship between communication and organizational culture; to determine if there are any cultural differences between the management of an organization and its employees and to examine how a difference can affect the communication of organizational policies. A case study, where the public school was examined, was used to answer the research question, and interviews were held with relevant people on different levels in the organization. The interviews were analyzed with the theoretical frame of reference as a benchmark. Cultural differences could be identified between different levels in the organization and between the two schools studied. The differences affected how and why people communicated but not how well the respondents understood each other. Keywords: Organizational culture, subculture, Organizational communication, affects, hierarchy.

Undersökningen syftar till att beskriva den teoretiska och den praktiska interna kommunikationen på Systemair AB, med fokus på kommunikationsprocessen vid nylanseringar, upphittade fel i dokumentation samt reklamationer. Frågeställningarna jag använt är: Hur ser kommunikationsflödet ut teoretiskt? Hur fungerar det i praktikenFör att få fram ett resultat har jag dels studerat företagets skriftliga rutiner, och dels använt mig av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer. Jag har intervjuat totalt 12 anställda på 6 olika avdelningar som på ett eller annat sätt berörs i en eller flera av de utvalda processerna. Så småningom skickades även några uppföljande frågor till samtliga informanter per e-post, där de hade möjlighet att komplettera sina synpunkter kring de processer de berördes av.Utifrån det sammanställda resultatet kan jag dra slutsatsen att Systemair AB har framtagna rutiner och arbetsprocesser för samtliga tre utvalda fall, men att det framför allt vid lansering av nya produkter behöver ses över hur det fungerar i praktiken samt vilka avdelningar som berörs. Något som fungerar bra är hanteringen vid reklamationer där rutinerna är tydliga och systemet som används för registrering är lätt att använda. Till sist kan jag dra slutsatsen att de problem som finns med rutinerna vid till exempel nylansering kan vara relativt lätta att åtgärda vilket skulle underlätta arbetet väsentligt.

<p>Uppsatsen syftar till att beskriva och få en ökad förståelse för hur internkommunikationen på Jönköpings Länstrafik AB ser ut, kopplat till kanaler och delaktighet. De frågeställningar som vi har valt att använda oss utav är: Vilka kanaler för internkommunikation finns? Vad anser de anställda om kanalerna och deras informationsfunktion? Är de anställda delaktiga inom företaget, dvs. får de information, kan de uttala sig i frågor, kan de påverka beslut etc.?</p><p>För att få fram våra resultat har vi använt oss utav en kvalitativ intervjumetod där vi valt att intervjua nio anställda på olika nivåer inom företaget.</p><p>Utifrån det sammanställda resultatet kan vi dra slutsatsen att Jönköpings Länstrafik AB är ett företag som består av två större avdelningar som i sin tur sitter på två olika arbetsplatser. Detta bidrar till att företaget känns splittrat. Vi kan även se att de anställda på JLT inte har så stor kunskap om internkommunikation och de olika kommunikationskanalerna som finns på företaget. Till sist kan vi dra slutsatsen att de anställda inom JLT anser att delaktigheten inom företaget kan förbättras då det i dagsläget känns som om företaget är uppdelat i två olika block, samt att företagets vision och policies inte uppmärksammas tillräckligt mycket inom företaget, vilket kan bidra till minskad delaktighet.</p>

Uppsatsen syftar till att beskriva och få en ökad förståelse för hur internkommunikationen på Jönköpings Länstrafik AB ser ut, kopplat till kanaler och delaktighet. De frågeställningar som vi har valt att använda oss utav är: Vilka kanaler för internkommunikation finns? Vad anser de anställda om kanalerna och deras informationsfunktion? Är de anställda delaktiga inom företaget, dvs. får de information, kan de uttala sig i frågor, kan de påverka beslut etc.? För att få fram våra resultat har vi använt oss utav en kvalitativ intervjumetod där vi valt att intervjua nio anställda på olika nivåer inom företaget. Utifrån det sammanställda resultatet kan vi dra slutsatsen att Jönköpings Länstrafik AB är ett företag som består av två större avdelningar som i sin tur sitter på två olika arbetsplatser. Detta bidrar till att företaget känns splittrat. Vi kan även se att de anställda på JLT inte har så stor kunskap om internkommunikation och de olika kommunikationskanalerna som finns på företaget. Till sist kan vi dra slutsatsen att de anställda inom JLT anser att delaktigheten inom företaget kan förbättras då det i dagsläget känns som om företaget är uppdelat i två olika block, samt att företagets vision och policies inte uppmärksammas tillräckligt mycket inom företaget, vilket kan bidra till minskad delaktighet.