The model Communicative Characteristics is designed by Europe’s largest contemporary research project in strategic communication, the project. The communicative organization. With the aim to sort out a current delay in the understanding of being communicative, the project present a model of six characteristics defining “communicative organizations”. With qualitative focus groups this thesis aims to test if the model functions as intended. Based on the same paradigm and theoretical framework as the model is developed in, the authors of this thesis investigate the research question: Does the model Communicative characteristics function to identify “communicative” organizations? To ensure that the thesis empirical data is not based upon answers the organizational members have been taught is the correct answer according to a specific communication model, the study is conducted on an organization that does not explicitly use strategic communicative actions. During the analysis, a discrepancy between the research project the Communicative organizations, and the theoretical perspective CCO which the model is built upon, notion of “communicative” were detected. To exclude the possibility that the model Communicative characteristics could contribute to confusion about the notion, a second research question was designed. In what ways does the research project’s, (the Communicative organization), and the theoretical perspective’s, (CCO), view of the notion “communicative” differ?  To be able to answer both research questions the analysis were divided into two parts, 1) Identification of Communicative characteristics and 2) Constitutive communication. The result achieved in this thesis is that the model Communicative characteristics is considered to function. By applying it to an organization that does not explicitly use strategic communicative actions, changes can be identified for what the organization should change to become communicative. The authors do recommend the research project to oversee their choice of notion due to the discrepancy found between the research project the Communicative organization’s, and the theoretical perspective CCO’s view of “communicative”. By clarifying the notion from only “communicative” to “explicitly communicative” and “explicitly communicative organizations” confusion can be avoided. / Modellen Kommunikativa karakteristika är framtagen av Europas största samtida forskningsprojekt inom strategisk kommunikation, projektet Den kommunikativa organisationen. Med förhoppningar om att reda ut en rådande eftersläpning i förståelsen av att vara kommunikativ, presenterar modellen sex karakteristika som definierar ”kommunikativa organisationer”. Med kvalitativa fokusgrupper testar denna uppsats modellen på en organisation, för att undersöka om den fungerar. Med utgångspunkt i samma paradigm och teoretiska ramverk som modellen är framtagen i, angriper uppsatsförfattarna forskningsfrågan: Fungerar modellen Kommunikativ karakteristika för att identifiera ”kommunikativa” organisationer? För att undvika att få resultat som grundas i svar organisationsmedlemmarna har lärt sig vara rätt enligt en specifik kommunikationsmodell har studien utförts på en organisation som inte anser sig utföra explicita strategiska kommunikationshandlingar. Båda perspektiv utgår från att organisationer är konstituerade i kommunikation. Under analysen upptäcktes en skillnad i forskningsprojektets, Den kommunikativa organisationen, och det teoretiska perspektivet modellen refererar till, Communicative Constitution of Organization (CCO), syn på begreppet ”kommunikativ”. För att utesluta att modellen kan bidra till förvirring angående begreppets innebörd analyserades upptäckten mer djupgående och en andra forskningsfråga formulerades. På vilket sätt skiljer sig forskningsprojektets, (Den kommunikativa organisationen), och det teoretiska perspektivets, (CCO), syn på begreppet kommunikativ? För att besvara de två frågeställningarna delades analysen av in i två delar, 1) Identifiering av Kommunikativa karakteristika och 2) Konstituerande kommunikation. De resultat som framkommit är att modellen Kommunikativa karakteristika anses fungera för att identifiera kommunikativa organisationer. Genom att applicera modellen på en organisation som inte arbetar med explicita strategiska kommunikationshandlingar kan förändringar identifieras för vad organisationen bör förändra för att bli kommunikativ. Uppsatsförfattarna rekommenderar dock forskningsprojektet att se över valet av begrepp då skillnaden mellan forskningsprojektets, Den kommunikativa organisationen, och det teoretiska perspektivets, CCO, syn på begreppet ”kommunikativ” är av betydande karaktär. Genom att förtydliga begreppet från endast ”kommunikativ” till ”explicit kommunikativ” och ”explicit kommunikativa organisationer” kan förvirring undvikas.

Människor rör sig runt i en större omfattning jämfört med förr i tiden. Detta har medfört ett ökat intresse bland forskare att studera just kommunikation och organisationskultur inom organisationer och företag. Oavsett vilken bransch och marknad en organisation verkar inom har dessa ämnen blivit aktuella att studera och reflektera kring hur organisationens helhet (strukturen, anställdas gemenskap, ledarskapet etc.) faktiskt fungerar. Våra forskningsfrågor är: Hur kan kommunikationen påverka organisationens kultur; mellan ledaren och anställda samt anställda sinsemellan? Hur kan ledarskapets kommunikation påverka organisationskulturen på företaget? Vårt syfte med detta arbete är att undersöka olika organisationers interna kommunikation, hur denna kan påverka organisationskulturen samt ledarskapet och hur de samspelar med varandra. Det kan bidra till mer kunskap till de organisationer som känner att den interna kommunikationen brister i organisationsledet. Rapporten kan även bidra till att organisationer blir medvetna om ämnesområdet. Detta arbete går ut på att få en djupare förståelse för det valda ämnet, vilket innebär att det är en studie som har en kvalitativ karaktär som vi studerat utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi har därmed ställt helheten i relation till rapportens olika delar för att få en djup och bred förståelse kring de utvalda ämnesområdena. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi i vår studie använt oss av både sekundära och primära datakällor. Vi har valt att även använda oss av intervjuer, specifikt semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat respondenter som har ett ansvarsområde (ledar-/chefsroll) inom liknande branscher och storlek (storlek beräknat på antal heltidsanställda) och anställda som inte har ansvarsområden. Intern kommunikation är mest optimal när samtliga anställda, både med och utan ansvarsområde, i en organisation känner till kommunikationskanalerna, kulturen samt de visioner och mål som råder. Ett väl sammansvetsat samspel av alla dessa aspekter bidrar till en stark, konkurrenskraftig och framgångsrik organisation. / People are moving around in a greater extent than in the past. This has led to an increased interest among researchers to study communication and organizational culture within organizations and companies. No matter what business and marketing organizations are operating in, the subject has become topical for them to study and reflect on how the whole organization (structure, community members, leadership, etc.) actually works. Our research questions are: How can communication affect the organization's culture; between the leader and the members and the members among themselves? How can leadership communication affect the organizational culture of the company? Main purpose with our paper is to explore various corporate internal communications. As well how this can affect organizational culture and leadership and how they interact with each other. It can contribute to i.e. more knowledge to the organizations who feel that internal communication deficiencies in the organizations different levels. The report can also help the organizations that are not aware of the subject to become aware. Our purpose is as well to gain a deeper understanding of the chosen topic. This means that there is a study that has a qualitative character, which we studied from a hermeneutics approach. It is our intention to get as close to reality as possible. We have placed the various parts of this paper together to get a deep and broad understanding of the chosen field of study. We have chosen to have interviews, specifically semi-structured interviews. We interviewed respondents who have a responsibility (leadership/management role) in similar industries and size (size based on the number of full-time employees) and employees who do not have responsibilities. Internal communications are most optimal when all members of an organization know the channels of communication, culture and the vision and objectives prevails. A close-knit interaction of all these aspects contributes to a strong competitive organization.

No description available.

Organizations today face big challenges as a result of increased exposure. A distinct and recognizable identity is required to differentiate. Consistent and coherent communication about what the organization stands for and where it is going is crucial if you want to succeed. This is a case study of how organizational members from two real estate companies that have merged into one, perceive their merged organization. The method is depth interviews with management representatives and focus group interviews with members from different levels of the company. My study demonstrates organizational identity as an important factor in brand management. Building a strong brand identity will motivate, guide and enable organizational members to act in accordance to the brand promise and thus provide power and content to the brand. The results show a weak organizational identity, but a pride in being part of a successful business. The company thus has much to gain from developing an organizational identity inorder to strengthen their brand. The differences in experiences, thoughts, and feelings for the merged organization are small, independent of organizational origin or on what level the respondents work in the company. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera.</p><p>Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap. Till min hjälp har jag använt ett teoretiskt ramverk som belyser ledarskap och kommunikation samt jämfört denna med färsk, svensk forskning på området.</p><p>Metoden jag valt är en kvalitativ metod som innebär 12 intervjuer med chefer på högsta ledningsnivå, i privat sektor såväl som offentlig för att få en spridning. Jag har valt att fokusera på den högsta ledningen eftersom jag anser att det är här som de tankar föds som sedan genomsyrar organisationen på alla nivåer. Jag kommer däremot att föra diskussionen på en nivå som är användbar för ledare på alla nivåer. Min vetenskapsteoretiska ansats är social konstruktionism och analysen är kritiskt tolkande för att komma ”under ytan”.</p><p>Resultaten jag kommit fram till är att det föreligger en problematik i de underliggande värderingar som begreppet ledarskap innefattar. Ett ekonomiskt – rationellt tänkande finns kvar och därmed menar jag att det gynnar ett paradigmskifte i ledarskapsforskningen att belysa varifrån denna konstruktion kommer, vilket bl.a. är populär litteratur i ämnet samt klassiska teorier om ledarskap som styrning. Att vända tanken från ledarskap till det adjektiv som skulle kunna utveckla framtidens ledarskap, (mitt exempel, ledande kommunikatörer istället för kommunikativa ledare) är min vision av hur ett framtida paradigmskifte kan bli verklighet. Jag ger åtgärdsförslag mer i form av tankar än verktyg, då jag menar att det är tanken som ska vändas, inte fler handböcker eller verktyg i utövandet av ledarskap.</p>

<p>Ett organisationsvarumärke har flera påtagliga fördelar: Det förmedlar ett företags kärnvärden, det ger företaget en möjlighet att särskilja sig från sina konkurrenter och det utgör en överlägsen kommunikationsfördel gentemot företagets intressenter. Med detta sagt är ett starkt organisationsvarumärke eftersträvansvärt. För att lyckas med organisationsmarknadsföring krävs dock att hela företaget organiserar sig och deltar och här är den interna kommunikationen i organisationen nyckeln för att lyckas på lång sikt. Följaktligen är syftet och utgångspunkten i denna uppsats att; undersöka IBMs strategi "En smartare planet" med fokus på den interna kommunikationen i företaget utifrån de anställdas egna upplevelser – med motivet att möjliggöra en jämförelse med den normativa teori som berör organisationsvarumärken. För att uppfylla vårt syfte utför vi en fallstudie eftersom vi undersöker en specifik organisation och då vill avgränsa oss i tid och rum. Undersökningen visar att IBM begagnar sig av nydanande kommunikationsmetoder som skapar möjligheter till kommunikation mellan ledning och anställda som tidigare ansetts vara omöjliga. Studien visar att det senaste decenniets tekniska utveckling har medfört nya interna kommunikationsmöjligheter och gjort ämnet till ett högintressant forskningsområde.</p>

Eftersom komplexa produkter innehåller många och skilda teknologier är det ofta omöjligt för en enskild organisation att utveckla dessa i egen regi. Därför sker produktutveckling i samverkan mellan organisationer – i så kallade interorganisatoriska samarbeten. Efterhand som produkterna i vår omvärld blir alltmer komplexa, ökar förekomsten av denna typ av utvecklingssamarbeten. Integrering av de olika bidragen i produktutvecklingsprojekten kräver att organisationerna kommunicerar med varandra. Genom kommunikation ges förutsättning för ömsesidiga anpassningar av planer, samt av tekniska lösningar och administration. Informationsteknologin öppnar nu nya vägar för kommunikation mellan organisationer, bland annat genom att deras olika datorsystem länkas samman och bildar ’interorganisatoriska informationssystem’. Dessa system ger möjligheter att effektivisera integrationsarbetet mellan parterna. Frågan som ställs i avhandlingen är hur samarbetsformerna mellan olika organisationer kan komma att förändras när interorganisatoriska system används för komplex produktutveckling. I studien identifieras förändring i tre organisationsdimensioner: aktörsstrukturen, aktivitetsstrukturen och kommunikationsstrukturen. Samtidigt som de nya informationssystemen ger möjlighet att dela upp arbetet mellan de inblandade aktörerna på hittills oprövade sätt, medför de också att rikedomen i den interorganisatoriska kommunikationen minskar. Detta ger behov av anpassningar i nätverket. Studien visar på att behovet kan tillgodoses med hjälp en intermediär aktörskategori som agerar översättare och anpassar arbetet till systemintegratörens krav och arbetssätt. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan

Ett organisationsvarumärke har flera påtagliga fördelar: Det förmedlar ett företags kärnvärden, det ger företaget en möjlighet att särskilja sig från sina konkurrenter och det utgör en överlägsen kommunikationsfördel gentemot företagets intressenter. Med detta sagt är ett starkt organisationsvarumärke eftersträvansvärt. För att lyckas med organisationsmarknadsföring krävs dock att hela företaget organiserar sig och deltar och här är den interna kommunikationen i organisationen nyckeln för att lyckas på lång sikt. Följaktligen är syftet och utgångspunkten i denna uppsats att; undersöka IBMs strategi "En smartare planet" med fokus på den interna kommunikationen i företaget utifrån de anställdas egna upplevelser – med motivet att möjliggöra en jämförelse med den normativa teori som berör organisationsvarumärken. För att uppfylla vårt syfte utför vi en fallstudie eftersom vi undersöker en specifik organisation och då vill avgränsa oss i tid och rum. Undersökningen visar att IBM begagnar sig av nydanande kommunikationsmetoder som skapar möjligheter till kommunikation mellan ledning och anställda som tidigare ansetts vara omöjliga. Studien visar att det senaste decenniets tekniska utveckling har medfört nya interna kommunikationsmöjligheter och gjort ämnet till ett högintressant forskningsområde.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera. Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap. Till min hjälp har jag använt ett teoretiskt ramverk som belyser ledarskap och kommunikation samt jämfört denna med färsk, svensk forskning på området. Metoden jag valt är en kvalitativ metod som innebär 12 intervjuer med chefer på högsta ledningsnivå, i privat sektor såväl som offentlig för att få en spridning. Jag har valt att fokusera på den högsta ledningen eftersom jag anser att det är här som de tankar föds som sedan genomsyrar organisationen på alla nivåer. Jag kommer däremot att föra diskussionen på en nivå som är användbar för ledare på alla nivåer. Min vetenskapsteoretiska ansats är social konstruktionism och analysen är kritiskt tolkande för att komma ”under ytan”. Resultaten jag kommit fram till är att det föreligger en problematik i de underliggande värderingar som begreppet ledarskap innefattar. Ett ekonomiskt – rationellt tänkande finns kvar och därmed menar jag att det gynnar ett paradigmskifte i ledarskapsforskningen att belysa varifrån denna konstruktion kommer, vilket bl.a. är populär litteratur i ämnet samt klassiska teorier om ledarskap som styrning. Att vända tanken från ledarskap till det adjektiv som skulle kunna utveckla framtidens ledarskap, (mitt exempel, ledande kommunikatörer istället för kommunikativa ledare) är min vision av hur ett framtida paradigmskifte kan bli verklighet. Jag ger åtgärdsförslag mer i form av tankar än verktyg, då jag menar att det är tanken som ska vändas, inte fler handböcker eller verktyg i utövandet av ledarskap.

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. Istället för att se kommunikation som information som skickas från en aktiv sändare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som något som skapas i en dialog mellan två aktiva aktörer. Man rör sig från en strategisk syn på publiken som en påverkbar målgrupp till en dialogisk syn på publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte även ägt rum i praktiken? Hur ser man på kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det några likheter och skillnader i synsätt, och vad kan dessa tänkas bero på? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys. Teorin utgörs av två svenska forskningsantologier om public relations respektive strategisk kommunikation, samt ett urval kritiskt problematiserande artiklar i ämnet. Efter en genomgång av den teoretiska litteraturen har de samtida forskningsperspektiven sammanfattats. Utifrån dessa har en idéanalysmall, en typologi, konstruerats med utgångspunkt i två idealtyper. Det förekom tydliga samband mellan de olika synsätten och hart när alla organisationer gick att placera i endera av de två idealtyperna. Samtliga forskningsperspektiv utom ett gick att hitta i materialet. Skillnaderna i synsätt gick att koppla till de olika organisationernas uppdrag och utformning. Organisationer med nya synsätt är överlag sådana som har tydliga behov av att effektivt kommunicera med omvärlden, medan de övriga organisationerna huvudsakligen har en informationsspridande funktion.