<p>Den miljökommunikation som sker internt i ett företag grundar sig i organisationens val och genomförande av miljöstrategi. Kommunikation kan beskrivas som processen för människors kontaktmed varandra och i denna process kan olika typer av hinder uppstå. I denna studie är mitt syfte att undersöka hur den interna miljökommunikationen ser ut och fungerar uppåtriktat, nedåtriktat och horisontellt inom Coop Forum i förhållande till vald miljöstrategi, samt att föreslå hur kommunikationen skulle kunna förbättras om behov av detta ses. Projektet har utförts som en kvalitativ fallstudie och i huvudsak genom metoden kvalitativ, semistandardiserad intervju. </p><p>För att Coop Forum helt skall kunna förverkliga sin allomfattande hållbarhetsstrategi krävs vidare implementering i all verksamhet. Tydliga direktiv från ledning är viktigt för att alla medarbetare i en organisation skall ha möjlighet att ta miljöansvar i sitt arbete. Den interna organisationskommunikationen gällande miljöfrågor mellan Coop Sverige och Coop Forum stormarknad fungerar väl och sker i huvudsak genom miljöchefen för Coop Forum och miljögruppen på stormarknaden. Informationsteknik som medel är av stor betydelse i denna kommunikation. Trots att miljöarbetet upplevs väl integrerat i verksamheten på stormarknaden kan tidsbrist och låg prioritering av miljöfrågor vara problem som uppstår. Slutligen kan också sägas att den horisontella kommunikationen mellan stormarknader bör ökas för att utnyttja den kunskap som finns tillgänglig inom organisationen.</p>

<p>AbstractTitle: Communications through Social media – new challenges for organizations Kommunikation i sociala medier – nya utmaningar för organisationerAuthor: Jenny Lilius Location: University of Kalmar Language: Swedish Number of pages: 46 (62 including appendix) Level: BA Thesis in media and Communications StudiesAim: The main purpose of this thesis was to explore what kind of challenges organizations face when communicating through social media. Because social media is a new phenomenon the thesis also examined how organizations active in Sweden today looks upon, defines, monitoring what is said about them and uses social media today.Method: The thesis was based upon the qualitative gathering of empirical facts. Through deep interviews with five organizations and literature studies the author was able to gather the results.Theories The analysis is primarily based upon theories about organizational communications such as PR, Rogers’s diffusions of innovations and the marketing mix. But the study also includes theories digital communication and the different views upon communications.Main results: Through my thesis I was able to find out that the organizations look upon social media the same way as many PR consultants and practitioners do. Their mutual viewpoint is that social media is a consumer generated media and a platform for dialogue. This led me to the conclusion that an academic definition should be able to be drawn as well. The way the organizations defines social media differs from how they use it in their communication. All the contributory organizations use social media mainly for PR and marketing purposes and not for conversations with their surroundings. All but one organization have some kind of contemporary social and environmental analysis that includes social media. The thesis shows that there are many challenges that organizations have to face when deciding to start communicating through social media. The biggest challenge is to decide to what degree the organization is willing to have a rewarding and mutual dialogue or just want to use the media to reach new target audience.Keywords: Social media, sociala medier, web 2.0, Organisationskommunikation,Organizational Communications, omvärldsbevakning,</p>

Many companies are fighting a continuous battle to remain competitive, and find ways to improve innovativeness. Consequently they tend to imitate successful modes of organizing, translating ideas to fit their particular contexts. This study focuses on the translation process of Open Source Software Development into a practical set of behavior patterns and work structures within Hewlett-Packard and its partners. Through this process of translation, a hybrid mode of Open Source Software Development work organization emerged, The Progressive Open Source. This instance of translation conveys a process of adopting and subsequently reconstructing a non-traditional form of work organization within the boundaries of the traditional organization. Some of the central characteristics of Open Source Software Development were adopted, reshaped, or compromised. The study argues that the Internet continues to change the way work is conducted, and it is protecting and promoting a new era of collaborative, participatory and global approach towards innovation. Openness is the hallmark of these new processes. Moreover, openness has emerged as a viable strategy for organizations. Catharina Melian is a researcher at the Stockholm School of Economics and the Centre for Media and Economic Psychology. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2007

Förmågan att kunna kommunicera är av yttersta vikt för att en organisation ska vara fungerande. Det är också nödvändigt för en organisation att kunna förändra sig för att förbli effektiv. Motivation är det som sätter tankar i handling och därför bör det vara en viktig aspekt när det kommer till internkommunikation i stora organisationer som genomgår förändringar.      Uppsatsen baseras på en fallstudie av en organisationsförändring vid Karlstads universitet som genomfördes 1 januari 2013, där kvalitativa intervjuer använts som metod. Undersökningen gjordes under november och december 2012 då förändringsprocessen var i sitt slutskede. Intervjuer utfördes med både informanter och respondenter anställda vid Karlstads universitet.   Syftet med uppsatsen är att undersöka internkommunikationens betydelse för hur medarbetare motiveras till en organisationsförändring. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats: (1) Hur önskar medarbetare vid Karlstads universitet att information kommuniceras internt vid en organisationsförändring? (2) Överensstämmer medarbetares och implementeringsgruppen vid Karlstads universitets uppfattningar om hur information om en organisationsförändring bör kommuniceras? (3) Hur anser medarbetare vid Karlstads universitet att motivation skapas inför en organisationsförändring genom internkommunikation?   Resultatet från de intervjuer som genomförts har analyserats utifrån teorier som till exempel transmissionsmodellen, goal setting teorin och McLuhans teori om kanalval.  Denna undersökning visar att den närmsta chefen ses som den viktigaste informationskanalen. Det kommer även fram att medarbetarna tycker det är viktigt att organisationen använder sig av många olika kanaler när de kommunicerar och att muntlig kommunikation ses som en nödvändighet. Resultatet visar även att intern- och externkommunikation bör ses som lika betydelsefulla för en organisation och därför borde lika mycket energi och resurser läggas på de två. Uppsatsen presenterar utifrån dessa resultat en tankemodell på hur organisationer kan se på kommunikationsprocessen kring en organisationsförändring. / The ability to communicate is of utmost importance for an organization to be functional. It is also important for an organization to be able to change in order to stay effective. Motivation is what puts thoughts in to actions and should therefore be an important part of the internal communication in large organizations going through changes.   This paper is based on a case study of an organizational change at Karlstad University that took place the 1st of January 2013. The method used in this case study was qualitative interviews. The study took place during November and December 2012 when the process of change was coming to an end. The interviews was conducted with both informants and respondents employed at Karlstad University.   The aim of this study is to examine internal communications importance in motivating employees during an organizational change. There is also three questions of issue that has been examined further: (1) How do employees at Karlstad University wish that information gets communicated internaly in the organization during an organizational change? (2) Do employees and managers at Karlstad University share ideas of how information about the change at hand should be communicated during an organizational change? (3) How do employees at Karlstad University consider that motivation gets created through internal communication facing an organizational change?   The result from the interviews was analyzed through theories such as the transmission model, McLuhan’s theory about mediums and the goal setting theory. This study shows that the immediate supervisor is the most important channel for communication. It also shows that employees considers it important that the organization communicates through a variety of channels and that oral communication is a necessity. The result also shows that internal and external communication should be seen as equally important for the organization. And equal amounts of energy and money should be spent on both internal and external communication. The paper presents a conceptual model of how organizations should look at the communication process surrounding an organizational change. The model is based on the results of the study.

Inom organisationer arbetar man ofta mot uppsatta mål som kommuniceras i form av visioner. För att förverkliga en organisations vision gäller det att alla inom organisationen arbetar tillsammans för att uppnå målen. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig organisation arbetar med att skapa engagemang och delaktighet hos sina anställda genom internkommunikation. Uppsatsen innehåller en fallstudie av Karlskoga kommun som kommer att analyseras med utgångspunkt i teorier om organisationskommunikation &amp; internkommunikation. I uppsatsen har två olika metoder ställts mot varandra i en så kallad triangulering. Trianguleringen innehåller fyra kvalitativa samtalsintervjuer med chefer på olika nivåer i organisationen, samt en kvantitativ enkätundersökning. Enkätundersökningen distribuerades både digitalt och som postenkät till ca 400 anställda vid tre olika förvaltningar inom Karlskoga Kommun. Det visade sig i undersökningen att den övergipande visionen som kommunen har inte är särskilt etablerad hos de anställda ute i organisationen. Istället har de olika förvaltningarna själva skapat visioner och mål som de anställda i de flesta fall känner sig engagerade i. Dessa visioner och mål går i linje med den utarbetade huvudvisionen enligt informanterna, men den är i dagsläget inte är helt kommunicerbar. När det kommer till kanaler har cheferna och respondenterna en relativt delad syn på vilka kanaler som fungerar bäst. Det största problemet är kommunens intranät som används flitigt av en del anställda men inte alls av andra. Hur man då ser till att samma information når alla är ett problem som uppdagades. Medarbetarna på kommunen har störst tillit till kanaler där personlig kontakt förekommer. Genom en välfungerande internkommunikation, rätt val av kanal och en öppenhet på arbetsplatsen skapar man delaktighet i en organisation. Om man specifikt ser på hur man skapar engagemang och delaktighet via internkommunikation är begreppet dialog något centralt. Att ha en tvåvägskommunikation där cheferna till lika stor del lyssnar som talar är något som cheferna menade var viktigt och som de arbetade för att uppnå i en del förvaltningar. Ett problem inom organisationen och det resultat som vi valt att basera vår fråga om vidare forskning på handlar om mängden information. Att vara välinformerad handlar inte om att man vet allt, utan att veta tillräckligt. / Within organizations, set goals are often communicated in the form of a vision. In order to reach an organization's vision, it is important for everyone in the organization to work together to achieve the goals. This study aims to examine how a public organization works to create commitment and participation among its employees through internal communication. The paper provides a case study of Karlskoga municipality which will be analyzed on the basis of theories in organizational communication and internal communication. In the paper two different methods were set against each other in a so-called triangulation. The triangulation includes four qualitative interviews with managers at various levels of the organization, and a quantitative survey. The survey was distributed both digitally and on paper to about 400 employees at three different departments at Karlskoga Municipality. The study shows that the main vision in the municipality is not very established among the employees in the organization. Instead, the various departments themselves have created their own visions and goals that employees in most cases feel engaged in. These visions and goals are in line with the main vision according to the informants, but it is in the current state not entirely communicable. When it comes to channels, managers and respondents has a relatively shared vision of what channels works the best. The biggest problem when it comes to communication channels is the municipality's intranet, which is used by some employees but not by others. One reason for this is that not all employees have access to computers and hence the intranet. How you then can make sure that information reaches all employees and to the same extent is a problem that was discovered. The staff of the municipality has the greatest confidence in the channels where personal contact is included. It is through a well-functioning internal communication, the right choice of channel and openness at the workplace that one can create involvement and participation in an organization. If we specifically look at how to create engagement and participation through internal communication the concept of dialogue is crucial. To have a two-way communication with equal listening and speaking is something that managers believe is important and something that they claim they work to achieve.

Denna studie utgår från fältet organisationskommunikation med inriktning på intern kommunikation i förändringsprocesser. Tidigare forskning inom detta fält har huvudsakligen utgått från ett modernistiskt perspektiv som uppfattar kommunikation i förändringsprocesser som något som kan förmedlas till de passiva organisationsmedlemmarna. Nu har detta perspektiv alltmer förkastats och kommunikation ses istället som meningsskapande processer där organisationsmedlemmarna fungerar som aktiva uttolkare av kommunikationen. Det saknas dock forskning kring detta perspektiv, speciellt gällande en alltmer vanlig organisationsförändring idag, nämligen införandet av ett intranät. Därför ligger denna studies huvudsakliga intresse på medarbetarna i organisationen och studiens mål och syfte blir att försöka bidra till en ökad förståelse för de meningsskapande processerna kring intranät, i hur det uppfattas och används i praktiken. Studiens undersökningsobjekt är AB Lindex som nyligen genomgått en omfattande organisationsförändring vilket bland annat innebar ett nytt intranät, Index. Följande frågeställningar blir besvarade i studien: 1) Med utgångspunkt i det meningsskapande perspektivet undersöks det hur den meningsskapande processen kring intranätet går till bland butiksmedarbetarna på Lindex. 2) Utifrån ovanstående beskrivning undersöks det varför de meningsskapande processerna ser ut som de gör samt vilka bakomliggande faktorer som påverkar dessa processer. 3) Avslutningsvis undersöks också eventuella konsekvenser som de meningsskapande processerna kan ge upphov till samt vilka möjliga lösningar som kan finnas på dessa eventuella problem.   Det meningsskapande perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkt som i sin tur utgår från en socialkonstruktionistisk ansats. Tillsammans med teorier om kommunikation, sociala identiteter, roller och tolkningsramar bildar dessa ämnen vår analytiska grund. Det empiriska materialet består av 27 personliga intervjuer på 11 olika Lindexbutiker samt företagsdokument såsom riktlinjer för Index. Studiens huvudresultat är följande: 1) Medarbetarna på Lindex anser sig inte ha tid till att använda Index speciellt mycket och ser användningen som tudelad - å ena sidan finns en arbetsrelaterad användning och å andra sidan en nöjesrelaterad användning. Detta gör att Index inte kan få en vidare mening som en kommunikationskälla vilket syftet är, utan de flesta medarbetarna ser Index enbart som en informationskälla, vilket i stort sett blir som en ersättare av deras tidigare fax. 2) Varför användningen ser ut som den gör beror dels på tidsbrist, dålig implementering, olika tolkningsramar såsom datorvana samt fasta strukturer inom organisationen. 3) Dessa meningsskapande processer kan få konsekvenser såsom dolda konflikter, skilda uppfattningar om vad Index är men också om vad företaget är och står för som helhet. Detta kan på lång sikt hota organisationens interna organisationskultur men också den externa kommunikationen vilket i sin tur kan påverka organisationens totala framgång.   Viktiga ord: organisationskommunikation, organisationsförändring, intern kommunikation, meningsskapande, intranät, AB Lindex, tolkningsramar, social identitet, roller, organisationskultur.

AbstractTitle: Communications through Social media – new challenges for organizations Kommunikation i sociala medier – nya utmaningar för organisationerAuthor: Jenny Lilius Location: University of Kalmar Language: Swedish Number of pages: 46 (62 including appendix) Level: BA Thesis in media and Communications StudiesAim: The main purpose of this thesis was to explore what kind of challenges organizations face when communicating through social media. Because social media is a new phenomenon the thesis also examined how organizations active in Sweden today looks upon, defines, monitoring what is said about them and uses social media today.Method: The thesis was based upon the qualitative gathering of empirical facts. Through deep interviews with five organizations and literature studies the author was able to gather the results.Theories The analysis is primarily based upon theories about organizational communications such as PR, Rogers’s diffusions of innovations and the marketing mix. But the study also includes theories digital communication and the different views upon communications.Main results: Through my thesis I was able to find out that the organizations look upon social media the same way as many PR consultants and practitioners do. Their mutual viewpoint is that social media is a consumer generated media and a platform for dialogue. This led me to the conclusion that an academic definition should be able to be drawn as well. The way the organizations defines social media differs from how they use it in their communication. All the contributory organizations use social media mainly for PR and marketing purposes and not for conversations with their surroundings. All but one organization have some kind of contemporary social and environmental analysis that includes social media. The thesis shows that there are many challenges that organizations have to face when deciding to start communicating through social media. The biggest challenge is to decide to what degree the organization is willing to have a rewarding and mutual dialogue or just want to use the media to reach new target audience.Keywords: Social media, sociala medier, web 2.0, Organisationskommunikation,Organizational Communications, omvärldsbevakning,

<p> </p><p>Denna studie utgår från fältet organisationskommunikation med inriktning på intern kommunikation i förändringsprocesser. Tidigare forskning inom detta fält har huvudsakligen utgått från ett modernistiskt perspektiv som uppfattar kommunikation i förändringsprocesser som något som kan förmedlas till de passiva organisationsmedlemmarna. Nu har detta perspektiv alltmer förkastats och kommunikation ses istället som meningsskapande processer där organisationsmedlemmarna fungerar som aktiva uttolkare av kommunikationen. Det saknas dock forskning kring detta perspektiv, speciellt gällande en alltmer vanlig organisationsförändring idag, nämligen införandet av ett intranät. Därför ligger denna studies huvudsakliga intresse på medarbetarna i organisationen och studiens mål och syfte blir att försöka bidra till en ökad förståelse för de meningsskapande processerna kring intranät, i hur det uppfattas och används i praktiken. Studiens undersökningsobjekt är AB Lindex som nyligen genomgått en omfattande organisationsförändring vilket bland annat innebar ett nytt intranät, Index. Följande frågeställningar blir besvarade i studien: 1) Med utgångspunkt i det meningsskapande perspektivet undersöks det hur den meningsskapande processen kring intranätet går till bland butiksmedarbetarna på Lindex. 2) Utifrån ovanstående beskrivning undersöks det varför de meningsskapande processerna ser ut som de gör samt vilka bakomliggande faktorer som påverkar dessa processer. 3) Avslutningsvis undersöks också eventuella konsekvenser som de meningsskapande processerna kan ge upphov till samt vilka möjliga lösningar som kan finnas på dessa eventuella problem.</p><p> </p><p>Det meningsskapande perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkt som i sin tur utgår från en socialkonstruktionistisk ansats. Tillsammans med teorier om kommunikation, sociala identiteter, roller och tolkningsramar bildar dessa ämnen vår analytiska grund. Det empiriska materialet består av 27 personliga intervjuer på 11 olika Lindexbutiker samt företagsdokument såsom riktlinjer för Index. Studiens huvudresultat är följande: 1) Medarbetarna på Lindex anser sig inte ha tid till att använda Index speciellt mycket och ser användningen som tudelad - å ena sidan finns en arbetsrelaterad användning och å andra sidan en nöjesrelaterad användning. Detta gör att Index inte kan få en vidare mening som en kommunikationskälla vilket syftet är, utan de flesta medarbetarna ser Index enbart som en informationskälla, vilket i stort sett blir som en ersättare av deras tidigare fax. 2) Varför användningen ser ut som den gör beror dels på tidsbrist, dålig implementering, olika tolkningsramar såsom datorvana samt fasta strukturer inom organisationen. 3) Dessa meningsskapande processer kan få konsekvenser såsom dolda konflikter, skilda uppfattningar om vad Index är men också om vad företaget är och står för som helhet. Detta kan på lång sikt hota organisationens interna organisationskultur men också den externa kommunikationen vilket i sin tur kan påverka organisationens totala framgång.</p><p> </p><p>Viktiga ord: organisationskommunikation, organisationsförändring, intern kommunikation, meningsskapande, intranät, AB Lindex, tolkningsramar, social identitet, roller, organisationskultur.</p><p> </p>

Järbo Garn is a wholesaler in the textile industry. The companys position on the market is under changing circumstances. Therefore Järbo Garn needs to find new ways of developing their marketing. The thesis explores ways for Järbo Garn to do this, by examining different possibilities for the company to strengthen their relationship to their customers and retailers. The thesis is based on theories from three different fields; marketing, Public Relations and organizational communication. Different models is being used to analyze the material, such as the SWOT-analysis, the model of the marketing concept and the four-step Public Relations process. The material was gathered through qualitative interviews, group surveys and web-based surveys. Those methods was based on the theories of Steinar Kvale and Jan Trost. The interviews was done with representatives from Järbo Garn and their retailers. Surveys was sent out to the companys potential customers. The result shows that Järbo Garn have a good relationship with their retailers, who in general are satisfied with Järbo Garns products and services. Though, the staff may be in need of gathering the information about the retailers needs in one place. Some recommendations are given to Järbo Garn from the retailers, where develop the website appears most frequently. The result from the interviews also shows that the company lacks extensive knowledge of their customer, since the information given is minor. Some interesting hints about the customers needs is gathered from the result of the surveys. First, we learn that the customer prefers to shop in specialized stores or online. Then, we see that the customer finds most inspiration from digital channels like forums, blogs and social media. Last, we learn that the customers value quality and that they’re not loyal to any specific brand. In the end, the discussion leads us to believe that the borders between marketing, Public Relations and organizational communication are getting more and more unclear. It finally seems like the appliance of theories from these three fields are a good way of analyzing the situation of different organizations.

I denna uppsats undersöks det hur fem stiftsinformatörer upplever Svenska kyrkans skilsmässa från staten. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur kommunikationen hanterades när Svenska kyrkan skiljdes från staten samt hur den kommunikationen hanteras idag. Uppsatsen behandlar även Svenska kyrkans kommunikationsstrategi. Metoden som används i uppsatsen är kvalitativ. Syftet med en kvalitativ undersökning är att få en tydlig beskrivning av det fenomen som uppsatsen vill belysa. Min huvudfråga är Märks förändringsprocessen fortfarande av inom, och bortom, kyrkans väggar, och på vilket vis speglas detta i organisationen? För att försöka besvara frågan tillkommer även detaljfrågor kring hur förändringsprocessen kring bytet från statskyrka hanterades, om informatörerna upplever någon skillnad i kommunikationen sedan millennieskiftet, på vilket sätt förändringen för Svenska kyrkan kommunicerades samt om uppsatsen kan hitta stöd för informatörernas svar i kommunikationsstrategin. Det var en lång utveckling som slutligen ledde till att Sverige förlorade sin statskyrka. När skilsmässan från staten skulle meddelas under 1999/2000 annonserade Svenska kyrkan med kampanjen ”Plats för eftertanke”. Kampanjen syntes bland annat som på biografer, i tidningar och på reklamtavlor. Idag behöver skilsmässan från staten inte kommuniceras. Det motstånd som hörs är främst externt, även om vissa kritiska röster ännu hörs inom organisationen. Svenska kyrkans nationella kommunikationsstrategi kan kopplas till många intervjusvar. Det finns dock en del intervjusvar där svaren avviker från strategin, där det lyfts fram vad som Svenska kyrkan anser är väsentligt.