Andersson, Nadia Maria (2018). ”Hundarna skäller, men karavanen drar vidare” Utvecklande motstånd som katalysator för en professionell förändringsprocess. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp

Enligt SOFS 2011: 9 ska kommuner ha ett kvalitetsledningssystem, detta ska generera kunskap och utveckling inom organisationen och respektive förvaltning. En del av denna utveckling, och således kvalitetssäkringen, är arbetet med avvikelsehantering inom de verksamheterna som bedrivs, både inom kommunen och i de av kommunen upphandlade verksamheter. Om arbetet med avvikelser inte återspeglas i organisationens samtliga nivåer kan brister inte åtgärdas långsiktigt och organisationen och verksamheternas utvecklingspotential uppmärksammas inte. Att låta medarbetare få återkoppling och bekräftelse samt att skapa förutsättning för kunskapsutveckling i verksamheter är nödvändigt för att hela organisationen ska kunna utvecklas. För att detta ska kunna realiseras måste kvalitetsperspektivet löpa som en röd tråd genom förvaltningar, ledarskapet, de digitala systemen och styrdokument måste sammanfogas till en helhet. Det krävs en sammanhållen bild av vad organisationen och förvaltningen står för och vad som är det primära målet. En bild, inte löst liggande pusselbitar utan eget syfte. Denna studie påvisar ett behov av att sammanfoga dessa pusselbitar till en bild som alla kan se tolka och vara med att lägga. / According to SOFS 2011: 9, municipalities must have a quality management system, this should generate knowledge and development within the organization and the respective administration. Part of this development and thus quality assurance is the work with deviation control within the different care facilities both run by municipality but also care facilities procured by the municipality. If the work with deviations is not reflected in all levels of the organization, deficiencies cannot be remedied in the long term, and the organization and the development potential of the businesses are not noticed. To allow employees to receive feedback and confirmation and to create the prerequisite for knowledge development in operations is necessary for the entire organization to develop. For this to be realized, the quality perspective must be the main thread through administrations, leadership, digital systems and governance documents must be joined together as a whole. A clear picture of what the organization and management stand for and what is the primary goal. A cohensive image, not single pieces of a jigsaw puzzle, pieces without their own purpose. This study demonstrates a need to join these jigsaw puzzle pieces into an image that everyone can see, interpret and contribute to. / <p>2020-06-26</p>

Forskning kring arbetsrelaterad stress visar att teknik, tekniska system och program är faktorersom kan komma att orsaka stress hos anställda. Vid universitet har utvecklingen av teknik haftstort inflytande vilket skapar utmaningar för lärare och organisationen att integrera och hanteratekniska förändringar på ett hälsosamt sätt. Studien syftar till att bidra till en ökad förståelse förhur lärare vid universitet upplever att de påverkas av tekniska system och program samt hurimplementering och användning av lärplattformen Canvas upplevs. Via kvantitativenkätundersökning samlades empiriskt material in från 273 respondenter. Materialetanalyserades sedan via univariat-analys och sammanställdes i diagram och tabeller. Enkätensöppna fråga analyserades via innehållsanalys. Studiens resultat visar att en större andel avlärarna upplever tekno-överbelastning, tidsbrist, hög arbetsbelastning och att e-posthanteringenär överväldigande och svår att hinna med under kontorstid. Förekomsten av tekno-invasion,tekno-komplexitet, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet är relativt låg hos en större andel avlärarna men upplevs av 20–30%. Studiens resultat visar också på en positiv upplevelse av ITsupportoch på negativa upplevelser av organisationen underlättande för teknisk kunskap ochinvolvering vid implementering av teknik är bristfällig. Implementeringen och användningen avCanvas upplevs som negativ av en större andel av respondenterna. Slutsatser har dragits att trotslåg förekomst av teknostress finns faktorer som kan påverka arbetssituationen negativt vilketbör vidare undersökas och åtgärdas. Universitet bör erbjuda utökat stöd, avsatt tid ochvidareutbildning för att uppnå en mer tillfredsställande implementering och användning avCanvas. / Research on work-related stress shows that technology, technical systems and programs arefactors that may cause stress in the workplace. At the university, the development of technologyhas had a great influence, which creates challenges for teachers and the organization to integrateand manage technical changes in a healthy way. The aim of this study is to contribute to anincreased understanding of how teachers at universities are affected by technical systems andprograms, and how the implementation and use of the learning platform Canvas is experienced.Through a quantitative survey, empirical material was collected from 273 respondents. Thematerial was analyzed and compiled in diagrams and tables. The open question of the surveywas analyzed through content analysis. The results show that a higher proportion of the teachersexperience techno-overload, lack of time, high workload and overwhelming from email that wasdifficult to cope during office hours. The presence of techno-invasion, techno-complexity,techno-insecurity and techno-uncertainty is low among a higher proportion of the teachers butwas experienced by 20-30%. The results of the study also show a positive experience oftechnical support provision and a negative experience of the literacy facilitation andinvolvement facilitation with a large majority of the teachers. The implementation and use ofCanvas are perceived as negative by a higher proportion of respondents. Conclusions have beendrawn that, despite the low prevalence of technostress, there are factors that can adversely affectthe work situation, which should be further investigated and remedied. Universities should offerextended support, be able to set aside time and further training to achieve a more satisfiedimplementation and use of the platform Canvas.

Uppsatsen syftar till att öka kunskapen angående arméns uppdragstaktik, understödja dennes doktrinutveckling och utforska om teoretiska verktyg kan underlätta förståelsen för uppdragstaktiska problem och finna åtgärder för dessa. Detta har gjorts genom att svara på frågan: Hur beskriver armén sin uppdragstaktik och vad kan dess eventuella problem innebära, betraktade genom Argyris &amp; Schöns teorier om organisatoriskt lärande? Undersökningen visar att arméns beskrivna, uttryckta uppdragstaktik främjar en kultur med förmåga till beslutsamhet och initiativ. Däremot ses arméns beskrivna använda uppdragstaktik som problematisk då den främjar obeslutsamhet och uraktlåtenhet att handla. Undersökningens analysverktyg baserades på Argyris &amp; Schöns teorier om organisatoriskt lärande och bidrog till både arbetets struktur och analys. Analysen ger vid handen att armén troligen skulle tjäna på att omforma sina styrande värden mot sina uttryckta. På så sätt kan de skapa ett lärande bortom sin använda, problematiska uppdragstaktik, bortom sin använda teori. / This work aims to increase the knowledge regarding the Swedish army´s mission command and support its doctrine development. It also examines if a theory can enhance the understanding of problems regarding mission command and aid in finding solutions to these problems. This has been done by answering the following question: How does the Swedish army describe its mission command and if there are problems with it what could the implications be, considered Argyris &amp; Schöns theories regarding organizational learning? This work shows that the army´s described espoused mission command promotes a culture of initiative and decisiveness. Contrary, the army´s described theory in use is problematic since it promotes indecisiveness and negligence to act. The analysis based on Argyris &amp; Schöns theories about organizational learning shows that the army should transform its governing values toward its espoused ones. In doing so the army should be able to devise learning beyond its problematic mission command, beyond its theory in use.

Denna studie handlar om pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning. Den handlar också om vad som stödjer handledare inom ramen för deras organisation, samt om vilka effekter detta stöd får för handledarnas utvecklande av pedagogisk skicklighet. För att besvara studiens forskningsfrågor har tio doktorandhandledare inom vårdvetenskap intervjuats. Aktör-nätverksteori står som teoretisk referensram och har även använts i analysen tillsammans med tematisk analys. I resultatets första del beskrivs pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning utifrån fyra teman: ”Att stödja processen mot självständighet”; ”Att skapa en vårdande relation”; ”Att kombinera kunskaper och färdigheter”; samt ”Att vara flexibel i mötet med unik doktorand”. I resultatets andra del framkommer de aktörer respondenterna tog upp som ett stöd för att utveckla pedagogisk skicklighet, vilka är både formella och informella initiativ. Resultatet beskriver hur de olika stöden är lagt upp enligt studiens respondenter, samt vilka effekter de anser detta får på deras pedagogiska skicklighet.

2020 is the year that is likely to be associated with the Covid-19 pandemic for a long time to come. The Covid-19 pandemic shook the world and changed markets and affected people's everyday lives, both privately and at work. In addition to the Covid-19 pandemic consequences for human health and well being, organizations and employees' relationship to their workplace was also affected, as increased telework became the new norm. One industry that was exposed to major challenges was the school system since the Swedish government decided that schools should be kept open as far as possible. Despite the fact that schools were expected to continue more or less as usual, schools were characterized by a more digital way of working, where upper secondary schools were the schools that would primarily conduct more teaching at a distance. Based on this, this study was based on whether the consequences of the Covid-19 pandemic have affected the staff in upper secondary schools in the form of new working methods, routines and behaviors that may be affected in the new way of working. Thus, this study aimed to investigate the impact of the Covid-19 pandemic on organizational culture. The study was based on a leadership perspective and aimed to examine variations in principals' perceptions of how the Covid-19 pandemic has affected the organizational culture. Furthermore, the study aimed to examine the lessons and insights that the principals have identified in connection with this. With a phenomenographic approach, interviews were conducted with eight principals at municipal upper secondary schools in Stockholm. The study showed that the organizational culture among the staff was influenced by the digital way of working and the starting point in which the schools were before the Covid-19 pandemic. This was identified as both opportunities and challenges among the principals. Thus, there were variations in whether the principals perceived that the organizational culture was strengthened or weakened during the Covid-19 pandemic. Furthermore, it was also shown in this study that the influence of organizational culture contributed to lessons and insights regarding opportunities for organizational change, digital development and a changed leadership. / <p>Slutseminatirum ägde rum den 2 juni 2022 på Södertörns Högskola. </p>

I den här utvärderingen har vi undersökt hur de medverkande i ett förbättringsarbete har upplevt specificerade resursers inverkan på arbetsprocessen i förbättringsprojektet. Vi har också undersökt hur väl de resurserna överensstämmer med teorier om vilka förutsättningar som är viktiga för att skapa en lärande organisation enligt vår teoretiska ram. Utifrån våra resultat har vi också valt att komma med några förslag på förbättringar för framtida projekt. Utvärderingen har genomförts i en verksamhet som har implementerat Genombrottsmetoden i samarbete med Region Skåne Utvecklingscentrum. Respondenterna utgjordes av sammanlagt 21 personer fördelat på teamdeltagare, deras respektive enhetschefer och handledare. Förbättringsprojektet syftade till att lära teamdeltagarna ett sätt att arbeta med kontinuerliga förbättringar med brukarnas/klienternas individuella behov i fokus, som även skulle spridas för att berika övriga verksamheten och bidra till att skapa en lärande organisation. Våra resultat visar att projektet över lag har upplevts som mycket positivt, men att det finns områden för förbättring. Vår slutsats gällande de resurserna som visat sig bidragande för projektet är att en ändamålsenlig kompetenssammansättning kan ses som en grundförutsättning för kontinuitet, engagemang och en produktiv handledning. Vi fann att ekonomiska resurser, tid, chefens engagemang samt det externa arbetsklimatet utgjorde hindrande faktorer i projektet. För att vända de hindrande resurserna till bidragande anser vi att verksamheterna aktivt måste arbeta för att skapa ett arbetsklimat som gynnar kommunikation mellan de som berörs av projektet och i synnerhet mellan medarbetare och enhetschefer. Effektivt resursutnyttjande kan möjliggöras av tydligare kommunikation om vilka reella förutsättningar som projektdeltagarna har att förhålla sig till.

Titel: Lärande som överlevnadstaktik – En studie om samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering. Syfte: Skapa förståelse för samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering i en kunskapsintensiv organisation, med särskilt intresse för enheter där krav på uttalad eller formell professions- eller yrkeskunskap saknas. Metod: Studien har genomförts med ett abduktivt förhållningssätt och en kvalitativ forskningsstrategi. Fallstudie är den valda forskningsdesignen och ett fall har studerats, vilket är avdelningen Digitala medier som är en del av förlaget Studentlitteratur. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering är ett komplext och omfattande fenomen som inbegriper många olika aspekter vilka interagerar med varandra. Samspelet har visualiserats med hjälp av en modell. Exempelvis kan ledarskap och kultur påverka individuellt lärande och tillämpningen av kunskapshantering. Nya kunskaper genereras från olika former av lärande som sedan kan formaliseras. Något som i sin tur innebär att kunskap tillgängliggörs och delas med andra, vilket leder till en högre grad av individuellt lärande. Olika former av lärande fungerar som ett filter vilka de andra aspekterna färdas genom. Olika former av lärande kan generera olika typer av kunskaper. Att konvertera tyst kunskap till explicit kunskap understödjer informellt lärande. Samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering möjliggör ett effektivt lärande inom Digitala medier, vilket är av stor betydelse för avdelningen då arbetskraft med eftersträvad kunskap inte finns att tillgå. Organisationen tar till vara på individers kunskaper och gör den till sin egen, vilket leder till en minskad sårbarhet. Samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering kan även betraktas som en överlevnadstaktik för Digitala medier. En taktik som hjälper avdelningen att prestera trots en avsaknad av tillgång till arbetskraft med eftersträvad kunskap och oförutsedda förändringar i omvärlden.

Det råder debatt kring huruvida stretch goals är en gynnsam målsättningsstrategi där tidigare forskning och teorier framhåller såväl för- som nackdelar. Användning av stretch goals innebär att organisationen styrs av mål med inslag av hög målsättning och ett nytänk. Målsättningsstarategin möjliggör erhållen kunskap och kan bidra till individuellt lärande som i sin tur gynnar den organisatoriska utvecklingen. Uppsatsen ämnar att ge en djupare förståelse för de praktiska erfarenheterna av stretch goals och hur målsättningen kan stimulera lärande inom organisationer. Studien tillämpar en kvalitativ ansats med fem intervjuer med avdelningschefer på fem olika mjukvarubolag som har erfarenhet av arbete med stretch goals. Studiens resultat visar att avdelningscheferna i de studerade fallen främst har positiva erfarenheter av målsättningsstatrategin. Därtill indikeras att målsättningarnas höga svårighetsgrad erhåller större fokus än ett nytänk gällande målens innehåll. Slutligen påvisar studien att individuell utveckling uppstår vid realiseringen av stretch goals samt att organisatoriskt lärande gynnas av detta.

Bakgrund: Organisatoriskt engagemang är ett begrepp som på senaste tiden har fått större plats i både forskning och i praktiken. I samband med covid-19-pandemin och upprättade restriktioner införde många organisationer distansarbete i någon utsträckning. Tidigare forskning om distansarbetets påverkan på medarbetarnas organisatoriska engagemang är tvetydig och har till stor del utförts med premissen att arbetssättet varit en valmöjlighet. Vid distansarbete i samband med covid-19-pandemin uppstår därmed en ny kontext för organisatoriskt engagemang. Det finns därmed anledning att undersöka hur medarbetare upplever att distansarbete i samband med covid-19-pandemin har påverkat deras upplevelser av organisatoriskt engagemang. Syfte: Studien syftar till att ge ökad förståelse för vad distansarbete innebär för organisatoriskt engagemang ur ett medarbetarperspektiv i samband med covid-19-pandemin på arbetsplatser där medarbetares förutsättningar för att interagera fysiskt med kollegor har förändrats under covid-19-pandemin. Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsstrategi och ett fenomenologiskt perspektiv. Studien antar en fallstudiedesign samt abduktiv ansats. Det empiriska materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare från ett fallföretag. Slutsats: I studien framkommer det att medarbetarna upplever att flertalet aspekter har spelat in i hur deras organisatoriska engagemang har påverkats av distansarbete i samband med pandemin. Relationer är den aspekt som är mest framträdande i medarbetarnas utsagor, men även delaktighet, organisationskultur och organisationsstruktur har påverkat medarbetarnas organisatoriska engagemang. Medarbetarna upplever även att möjligheten till att arbeta på distans har en påverkan på deras organisatoriska engagemang och att denna påverkan har influerats av distansarbete i samband med pandemin. Aspekterna påverkar inte bara medarbetarnas organisatoriska engagemang enskilt utan är även i samspel med varandra. Ytterligare framgår det att interaktioner utgör en central del i samspelet mellan aspekterna. Studiens resultat visar på att helt ersätta fysiska interaktioner med digitala interaktioner har en negativ påverkan på medarbetarnas upplevelser av organisatoriskt engagemang vid distansarbete i samband med covid-19-pandemin. / Background: Organisational commitment is a concept that has gained popularity in both research and practice. During the COVID-19 pandemic and the restrictions that followed many organisations applied teleworking to some extent. Previous research on the effects of teleworking on coworkers’ organisational commitment is ambiguous and has mainly been conducted with the condition that teleworking was optional. Teleworking during the pandemic created a new context for organisational commitment. Accordingly, there is reason to study how coworkers experience of teleworking during the COVID-19 pandemic has affected their experiences of organisational commitment. Purpose: The purpose of this study is to gain new insight on what teleworking has meant for organisational commitment from a coworker perspective in the context of the COVID-19 pandemic in workplaces where the conditions for the coworkers to interact with their colleagues physically has changed during the COVID-19 pandemic. Methodology: The study draws on a qualitative research strategy and a phenomenological perspective. The study is a case study and has an abductive approach. The empirical evidence was obtained through semi-structured interviews with six coworkers from one case company. Conclusion: This study demonstrates that a multitude of aspects have affected the coworkers’ experiences of their organisational commitment in the context of telework during the COVID-19 pandemic. Relationships is the most prominent aspect in the coworkers’ statements, but participation, organisational culture and organisational structure have also affected the coworkers’ experiences of organisational commitment. The coworkers also experience that the opportunity to telework has an effect on their organisational commitment and that this effect has been influenced by teleworking during the pandemic. The aspects do not only affect the coworkers’ organisational commitment separately but are also interactive. The study found that the aspects mostly interact through the interactions between coworkers. Furthermore the study illustrates that entirely replacing physical interactions with digital interactions has a negative effect on the coworkers’ experiences of organisational commitment in the context of telework during the COVID-19 pandemic.