In this student thesis, we aim to clarify digital tools impact on knowledge sharing within an IT-consultant firm. This study has mainly focused on two aspects; the consultants experience of digital tools impact on knowledge sharing within work situations, and the challenges and opportunities that can be identified for organizational knowledge creation in project-based work. Knowledge management and knowledge sharing have long been regarded as one of the main determining factors for organizational success. With the increased use of digital tools in day-to-day work organizations may experience new challenges and opportunities for knowledge sharing practices. In conclusion this study has both found enabling and disabling factors for knowledge sharing in conjunction with IT-consultants' usage of digital tools. Furthermore, this study has identified project-based structures can have inhibiting effects, but a strong and an enabling organizational culture can circumvent this to a certain extent.

En viktig arena för samspel kring känsliga gränssnitt (marknad – konstruktion – produktion) i industrin är olika möten där arbetsgrupper kommer samman kring uppgifter. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om samspel som sker inom och mellan arbetsgrupper i deras hantering av uppgifter i mindre industriföretag (SME) och vilken betydelse samspelet har för lärande och effektivitet i verksamheten. Studien har närmare bestämt fokus på följande frågeställningar: 1. Vad karaktäriserar samspelet inom och mellan arbetsgrupper som det kommer till uttryck i olika möten? 2. Vilka faktorer underlättar respektive försvårar samspelet inom och mellan arbetsgrupper? 3. Vilka konsekvenser får olika typer av samspel för lärande och effektivitet i arbetsgrupper och i organisationer? Studien utgår från ett kritiskt realistiskt perspektiv på lärande i organisationer samt tidigare forskning om lärande, kommunikation och effektivitet i grupper och organisationer. Studien genomfördes under perioden 2008-2010 och var upplagd utifrån en kvalitativ och interaktiv forskningsansats. Datainsamlingen baserades på intervjuer, observationer av videofilmade möten samt frågeformulär. Analysen rör sig mellan två nivåer: samspel inom grupper samt mellan grupper på organisationsnivå. Samspelet inom och mellan grupper analyserades utifrån kontextuella faktorer och med fokus på i vad mån olika kommunikationsmönster kunde kopplas till olika typer av lärande och effektivitet i verksamheten. Ett rationalistiskt effektivitetsperspektiv utmanas till förmån för ett humanistiskt perspektiv där lärandet är en viktig aspekt. Tre slutsatser dras: Effektivitet grundar sig i att kommunikationsmönster och ledning anpassas efter det behov uppgiften för stunden kräver - utförande eller utveckling. Återkoppling och personliga länkar mellan grupper behöver översyn och ledningsrutiner för att underlätta samspelet. Diskrepanser (motsättningar, konflikter och störningar) som synliggörs i organisationen leder till utveckling. De som förblir i det dolda stör utförandet. / Important arenas for interaction on critical interfaces (sales – design – production) in industrial firms are the various meetings where groups come together around a common task. The purpose of this dissertation is to contribute knowledge about the interactions that occur within and between work groups in their handling of their tasks in small industrial companies (SME’s) and the significance of these interactions on learning and effectiveness. The thesis focuses especially on the following questions: 1. What characterizes the interaction within and between work groups as they are expressed in various meetings? 2. What factors facilitate and hinder the interaction within and between work groups? 3. What are the consequences of different kinds of interaction regarding learning and effectiveness in work groups and in organizations? The study takes a critical realistic perspective on learning in organizations and is based on previous studies on learning, communication and effectiveness in groups and organisations. The study was conducted during 2008-2010 and used a qualitative and interactive approach. The collection of data was based on interviews, observations of video filmed meetings and on questionnaires. The analysis moves between two levels: interaction within groups and between groups at an organizational level. The interactions within and between groups were analysed based on contextual factors in order to understand whether different communication patterns were related to different types of learning and effectiveness. A rationalistic concept of effectiveness was challenged in favour of a humanistic approach where learning is an important aspect. Three major conclusions were drawn: Effectiveness presupposes that patterns of communication and management are tailored to the task at hand – performance or development. Feedback and links between groups need revision and steering to facilitate interaction. Discrepancies (contradictions, conflicts and disturbances) that are made visible in the organization may lead to development. Those remaining in the hidden disturb the performance.

<p></p><p>I dagens samhälle tas miljöfrågor allt oftare upp i den allmänna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete är något som i allt högre grad krävs av företag från bland annat myndigheter och miljöorganisationer. Stålindustrin är inget undantag och får därför ofta kritik för att de åtgärder som vidtas inte är tillräckliga.</p><p>Inom stålindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpåverkan trots att avkastning på det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien är spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöåtgärder inom den svenska stålindustrin. Formatet för studien är en fallstudie där den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer.</p><p>Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete påverkas i stor utsträckning av andra aktörer inom det organisatoriska fält som företaget tillhör. Inverkan på det studerade företagets miljöarbete och således spridningen av miljömedvetenhet varierar mycket mellan olika aktörer. Det är framförallt aktören <em>politiker och myndigheter</em> som genom tvingande mekanismer styr företagets miljöarbete. Beroende på rådande situation kan dock även influenserna från övriga aktörer påverka företagets miljöarbete och spridningen av miljömedvetenhet.</p><p> </p> / <p></p><p>In society today environmental issues more often appear on both the public and the political agenda and an active environmental awareness is increasingly often demanded from companies by regulative authorities and environmental organisations. The steel industry is no exception and therefore receives criticism that they do not undertake the necessary actions to prevent further pollution.</p><p>Companies within the steel industry often invest in different measures to reduce their environmental impact although it seldom generates a profit. Institutional theory explains these actions as direct consequences of conformity. The phenomenon of interest is the spread of environmental awareness because it is considered to be the reason behind investments in environmental impact reduction within the Swedish steel industry. The study is preformed as a case study where the empirical data is collected through written sources and interviews.</p><p>It is established that the environmental work of the focal company is largely affected by the other actors within the organizational field of interest. Among these actors the level of impact on the focal company’s environmental work and therefore also the spreading of environmental awareness varies a lot. <em>Politicians and government authorities are</em> the actor which first and foremost through coercive actions affects the environmental work in the studied company. Although, depending on the situation at hand the other actors can also play very important parts in affecting the studied company and the spread of environmental awareness.</p><p> </p>

This thesis aims to develop meanings of sustainable programme development. Policies are often introduced to solve societal problems identified by a government agency or some other organization. In order to realize the intentions behind the policy it is common that one or several policy driven projects are funded with large sums of money. By funding policy driven projects, the funding organizations expect that the projects can support a sustainable change of practice that can solve or at least decrease the societal problem. Research shows that policy driven projects and programmes often fail to realize the intentions behind poli-cies. Hence, it is uncertain to what extent policy driven projects contribute to a sustainable change of practice.

<p>Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen.</p> / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

I dagens samhälle tas miljöfrågor allt oftare upp i den allmänna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete är något som i allt högre grad krävs av företag från bland annat myndigheter och miljöorganisationer. Stålindustrin är inget undantag och får därför ofta kritik för att de åtgärder som vidtas inte är tillräckliga. Inom stålindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpåverkan trots att avkastning på det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien är spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöåtgärder inom den svenska stålindustrin. Formatet för studien är en fallstudie där den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer. Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete påverkas i stor utsträckning av andra aktörer inom det organisatoriska fält som företaget tillhör. Inverkan på det studerade företagets miljöarbete och således spridningen av miljömedvetenhet varierar mycket mellan olika aktörer. Det är framförallt aktören politiker och myndigheter som genom tvingande mekanismer styr företagets miljöarbete. Beroende på rådande situation kan dock även influenserna från övriga aktörer påverka företagets miljöarbete och spridningen av miljömedvetenhet. / In society today environmental issues more often appear on both the public and the political agenda and an active environmental awareness is increasingly often demanded from companies by regulative authorities and environmental organisations. The steel industry is no exception and therefore receives criticism that they do not undertake the necessary actions to prevent further pollution. Companies within the steel industry often invest in different measures to reduce their environmental impact although it seldom generates a profit. Institutional theory explains these actions as direct consequences of conformity. The phenomenon of interest is the spread of environmental awareness because it is considered to be the reason behind investments in environmental impact reduction within the Swedish steel industry. The study is preformed as a case study where the empirical data is collected through written sources and interviews. It is established that the environmental work of the focal company is largely affected by the other actors within the organizational field of interest. Among these actors the level of impact on the focal company’s environmental work and therefore also the spreading of environmental awareness varies a lot. Politicians and government authorities are the actor which first and foremost through coercive actions affects the environmental work in the studied company. Although, depending on the situation at hand the other actors can also play very important parts in affecting the studied company and the spread of environmental awareness.

Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen. / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

Bakgrund: Anställdas hälsa, individuella beteenden i ett organisatoriskt sammanhang och upplevd organisatorisk rättvisa är teoretiskt förenade av social utbytesteori, copingteori och teorier som beskriver konsekvenserna av social ojämlikhet. Empiriskt är förhållandet mer oklart. De få studier som hitintills har granskat relationen mellan organisatoriskt beteende och rättvisa visar på ett samband mellan hög grad av upplevd rättvisa och konstruktiva beteenden och mellan låg grad av upplevd rättvisa och destruktiva beteenden. Flera tidigare studier har visat på ett samband mellan organisatorisk rättvisa och hög hälsa och låg grad av utbrändhet. Relationen mellan organisatoriskt beteende, särskilt rörlighet mellan olika arbetsplatser, och hälsa är överhuvudtaget inte studerat i någon större omfattning och denna relation är i stort sett okänd. Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande avhandling är att studera sambandet mellan organisatorisk rättvisa, individuellt organisatorisk beteende och hälsa. Metod: De ingående delstudierna i föreliggande avhandling ingår i en longitudinell panelstudie med tre olika datainsamlingstillfällen. Ett frågeformulär sändes ut till samtliga anställda, även de som hade slutat eller gått i pension under studietiden, i Arbetsmarknadsverket, AMV, i tre mellan svenska län 2001 (N=1010, svarsfrekvens: 78%), 2002 (N=1078, svarsfrekvens 75%) samt 2003 (N=1122, svarsfrekvens 74%). I delstudie I, en tvärsnitts och longitudinell valideringsstudie, användes variansanalys, ”multi-trait/multi-item”, logistisk regressionsanalys samt olika former av faktoranalys för att validera och utvärdera ett instrument (Hagedoorn m fl., 1999) avsett för att skatta individuella beteenden i ett organisatoriskt sammanhang. I delstudie II, en longitudinell panelstudie, användes korrelationsanalys och strukturell ekvationsmodellering, SEM, för att studera den reciproka relationen mellan individuella organisatoriska beteenden och hälsa. I delstudie III, en longitudinell panelstudie, användes faktor-, korrelations- och SEM-analyser för att belysa sambandet mellan upplevd organisatorisk rättvisa, hälsa och utbrändhet. I delstudie IV, en longitudinell panelstudie, användes varians och generell linjär modellering, GLM, ”repeated measures” analyser för att belysa sambandet mellan önskan att byta arbetsplats, faktiskt byte av arbetsplats, hälsa och utbrändhet. I delstudie V, en longitudinell panelstudie, användes varians-, korrelations- och SEM-analyser för att studera det reciproka sambandet mellan hälsa, utbrändhet och byte av arbetsplats. Resultat: Resultatet av delstudie I visade att Hagedoorn m.fl. (1999) instrument kan anses ha godkända psykometriska egenskaper, bortsett från delskalan ”aggressive voice” som uppvisade flera uppenbara svagheter. Delstudie II visade att relationen mellan individuella organisatoriska beteenden och hälsa framförallt är ensidigt: beteendet predicerar hälsan. Typbeteendet ”exit” predicerade sämre hälsa efter två år, medan typbeteendet ”considerate voice” predicerade bättre hälsa efter två år. Slutligen predicerade god fysisk hälsa typbeteendet ”exit” efter två år. Resultatet av Delstudie III visade att upplevd organisatorisk rättvisa är relaterat till god hälsa och låg grad av utbrändhet, både vid en tvärsnitts- och longitudinell jämförelse. De två olika sätten att studera organisatorisk rättvisa, antingen som ett globalt eller tredelat begrepp, bör betraktas som komplementära. I delstudie IV visade sig extern rörlighet, d.v.s. mellan olika arbetsplatser, i jämförelse med icke-rörlighet, har en gynnsam effekt på personlig och arbetsrelaterad utbrändhet. Resultatet visade också att samspelet mellan en önskan att byta arbetsplats och att faktiskt genomföra ett byte snarare är additiv snarare än interaktiv. Slutligen visade resultatet i delstudie V att rörlighet mellan olika arbetsplatser är en mer distinkt prediktor till hälsa och utbrändhet än hälsa och utbrändhet som prediktor till extern rörlighet. Önskan att byta arbetsplats, men inte upplevd organisatorisk rättvisa, visade sig ha effekt på faktiskt byte av arbetsplats. Slutsatser: Föreliggande avhandling har belyst det socialpsykologiska förhållandet mellan organisatorisk rättvisa, beteende och hälsa. Resultatet visar att upplevd organisatorisk rättvisa predicerar hälsa och låg grad av utbrändhet. Resultatet visar också att aktiva individuella organisatoriska beteenden predicerar psykosocial hälsa: ett proorganisatoriskt beteende predicerar psykosocial hälsa medan ett anti-organistoriskt beteende predicerar psykosocial ohälsa. Extern rörlighet har en positiv effekt på utbrändhet och rörlighet är en tydligare prediktor till psykosocial hälsa och utbrändhet än vad hälsa och utbrändhet är till rörlighet. / Introduction: Employee health, individual behaviors in an organizational context and perceived organizational justice are theoretically united. The empirical relationship, especially between behavioral responses and organizational justice and between behavioral responses, and especially job mobility, and health are not previously studied in any apparent extent. Aim: The main aim with the present dissertation was to study the relationship between organizational justice, behavioral responses, and health. Methods: The present study was designed as a longitudinal, three-wave, panel study. A questionnaire was mailed to all employees in three regional organizations of the Swedish National Labour Market Administration (AMV) at 2001 (N=1010, response rate: 78%), 2002 (N=1078, response rate: 75%) and 2003 (N=1122, response rate: 74%). In study I, a cross-sectional and longitudinal validation study, was analyses of variance, multi-trait/multiitem analyses, logistic regression analyses and different forms of factor analyses used to validate and evaluate the Hagedoorn et al. EVLN instrument. In study II, a longitudinal panel study, correlation and Structural Equation Modeling (SEM) analyses were used to elucidate the reciprocal relationship between behavioral responses and health. In study III, a longitudinal panel study, factor, correlation and SEM analyses were used to investigate the association between organizational justice, health and burnout. In study IV, a longitudinal panel study, was variance and General Linear Modeling (GLM) repeated measures analyses used to examine the relationship between turnover intentions, job mobility and health and burnout. In study V, a longitudinal panel study, variance, correlation, and SEM analyses were used to shed light upon the reciprocal relationship between health, burnout and job mobility with turnover intentions, organizational justice and age as affecting factors. Results: Study I showed that the Hagedoorn et al. EVLN instrument was a valid instrument with the exception for the aggressive voice subscale that presents some obvious and distinct deficiencies. The results of study II indicate that the relation between behavioural responses versus health is mainly one-sided: behavioural responses predict psychosocial health. The behavioural response ‘exit’ at baseline was associated with worse psychosocial health at the two-year follow-up, while ‘considerate voice’ predicted good psychosocial health at the two-year follow-up. Good baseline physical health predicted a high degree of ‘exit’ behaviour after two years. Study III showed that organizational justice is cross-sectionally and longitudinally associated with physical, psychosocial health, and burnout. The two approaches to study organizational justice, as a global or threefold construct, should be regarded as complementary rather than exclusive. The results of study IV showed that external mobility had a positive effect on personal and work-related burnout compared with non-mobility and that the combined effects of turnover intentions and job mobility are additive rather than interactive. Finally, the results of study V showed that job mobility is a more distinct predictor of health and burnout than health and burnout is of job mobility. Turnover intentions, but not organizational justice, proved to have an effect on job mobility. Conclusion: The present dissertation has elucidated the social-psychological relationship between organizational justice, behavioral responses and health. The results show that perceived organizational justice predicted good health and low degree of burnout. The results also show that active behavioural responses predict psychosocial health: pro-organizational behaviour, (considerate voice), was associated with high psychosocial health and a contra-organizational behaviour (exit) was associated with low psychosocial health. External job mobility showed a positive effect on burnout and is a more distinct predictor of health and burnout than health and burnout is of job mobility.

Inledning:Dagligen möts organisationer av situationer där de måste ta beslut. Frågan är vad som egentligen avgör vilket alternativ organisationen väljer, vilka beslutskriterier används? Ju bättre insikt den säljande organisationen har om den köpande organisationens beslutsprocess och beslutskriterier, desto bättre kan de påverka inköpsbeslutet. Inom hotellbranschen är säsongvariationen hög och för att övervinna den erbjuder vår uppdragsgivare Björkbacken Karaktärshotellet konferensmöjligheter. De behöver dock skapa förståelse för vilka kriterier potentiella konferensköpare använder sig av när de väljer konferensanläggning för att kunna attrahera fler övernattande konferensgäster. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva organisationers väg till beslut och vad de efterfrågar vid köp av konferenser. Det ska göras genom att utforma en modell för beslutsprocessen och empiriskt testa den. Metod: Vårt syfte har vi angripit med en i grunden positivistisk vetenskapssyn med ett deduktivt angreppssätt. Undersökningen utgörs av tvärsnittsdesign, och kvalitativa semi-strukturerade telefonintervjuer har genomförts med organisationer som har liknande profil som vår uppdragsgivare Björkbacken Karaktärshotellet nämligen; kultur, historier och berättande. Slutsats: Vår modell för organisationers beslutsprocess, Beslutsvägen, kan bekräftas. Den beskriver att beslutsprocessen startar med att organisationen blir medveten om ett behov och därefter identifieras beslutskriterier. Enligt vår studie är följande beslutskriterier viktiga; pris, tillgänglighet, lokalernas funktionalitet, omgivning, mat samt anknytningen till konferensköparens verksamhet. Då organisationer har identifierat sina beslutskriterier väljer de mellan två vägar i Beslutsvägen, Kustvägen och E6:an. Längs båda vägarna är minnen och erfarenheter en betydande del som finns med längs hela processen. Oavsett vilken av vägarna som organisationen färdas på når de till sist sin slutdestination Beslut. / Introduction: Every day organizations face situations where they must make decisions and are forced to choose between different alternatives. The question is, what determines which option the organization chooses, which decision criteria do they use? The better understanding the selling organization has for the buying organization's decision-making process and their decision criteria, the better they can influence the purchase decision. Within the hotel industry the seasonal variety is high and to overcome them our client Björkbacken Karaktärshotellet offers conference facilities. However, they do need to create a better understanding of the potential buyers’ criteria when they are choosing a conference to attract more overnight conference guests. Purpose: The purpose is to describe what organizations demand when they purchase a conference. This will be done by designing a figure of the decision-making process and empirically test the figure. Method: We have approached our purpose with a positivistic view of science and with a deductive approach. The study consists of a cross-sectional design and to collect our empirical data we have used qualitative semi-structured telephone interviews with organizations that have similar profile as our client Björkbacken Karaktärshotellet namely; culture, history and storytelling. Conclusion: Our figure of the organizations' decision-making process, the Road to Decision, can be confirmed. It describes the decision-making process starting with awareness of a need and follows by identification of decision criteria. According to our study the following decision criteria are important; price, availability, functionality, environment, food and good connections to the conference. When organizations have identified their decision criteria they choose between two paths in our figure; the Coastal Road or the freeway E6. Along the entire process memories and experiences are a significant part. No matter which of the roads the organization travels by, their final destination is the decision.

No description available.