The art of tactical adjustment or military adaption are key abilities for an army to be effective on the battlefield. The knowledge of how a unit adapts during different scenarios is good to know for other units, therefore should reports of how they adapted and what they learned be passed on through the organisation. The problem whitin the Swedish armed forces is the lack of reports of lessons learned from day to day activities to the land combat centre. The main purpose of this studie is to examine organizational learning whitin military organisations.  This studie conducts interviews with six platoon comanders from different branches of the army. The comanders were asked how they conduct training with tactical adaption and lessons learned, what they do with the information they recovered from training.  The results from the studie proves that tactical adjustment and lessons learned is something that happens in the Swedish armed forces at an almost day to day basis and is a desirable ability for every unit to master. Although the comanders that were interviewed are lower down in the hierarchy of the Swedish armed forces and may not have the full picture of what happens to their reports after they been sent, they know that the reports and lessons learned were sent higher up in the hierarchy.  The main conclusion of this studie is that something needs to be done about the lessons learned system. Units training with tactical adaption provides reports with lessons learned, however the landwarfarecenter aren’t receiving any reports

SAMMANFATTNING   Titel: Vad händer med kunskapen när medarbetarna arbetar på distans? En kvalitativ studie om distansarbetets påverkan på organisatoriskt lärande. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Maria Larsson Szöges och Sara Stranne Handledare: Jean Claude Mutiganda Datum: 2022 – Januari Syfte: Covid-19 pandemin har medfört att många organisationer har tvingats att övergå till distansarbete vilket ändrar förutsättningarna för organisationer och deras arbetssätt. Det är av yttersta vikt för organisationer att ständigt utvecklas och dra nytta av olika kompetenser som finns inom företaget. Därmed är organisatoriskt lärande väldigt viktigt för organisationers konkurrenskraft och överlevnad på lång sikt. Studiens syfte är att skapa förståelse för vilken påverkan det plötsliga införandet av distansarbete har på organisatoriskt lärande. Syftet besvaras med hjälp av forskningsfrågan: Hur påverkar distansarbete processerna i organisatoriskt lärande? Metod: Studien är utförd med hjälp av kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer utförts. En fallstudie har utförts på en av Sveriges storbanker där tio medarbetare på ett bankkontor har intervjuats. Intervjuresultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys som utgår från processerna i 4i framework. Resultat och slutsats: Resultatet visar att distansarbete påverkar delaktigheten och det informella lärande, vilket i sin tur har en påverkan på det organisatoriska lärandet. Slutsatsen är därför att det finns en påverkan på organisatoriskt lärande när medarbetarna arbetar på distans. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att vi tydligt har sett att organisatoriskt lärande blir påverkat av distansarbete, men även att vissa delar inte blir påverkade. Med bakgrund av att distansarbete anses av tidigare forskning vara den nya arbetsnormen är studiens praktiska bidrag att dels uppmärksamma att distansarbete påverkar det organisatoriska lärandet. Samt att visa på faktorer som påverkar organisatoriskt lärande vid distansarbete och hur befintliga strukturer och forum behöver anpassas vid distansarbete.  Förslag till fortsatt forskning:  Ett förslag till fortsatt forskning är att utföra en longitudinell studie för att se hur organisatoriskt lärande påverkas på längre sikt av distansarbete.  Nyckelord: Organizational learning, 4i framework, distance work, telework, remote work / ABSTRACT   Title: What happens to knowledge when employees work remotely? A qualitative study of the impact of telework on organizational learning. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Maria Larsson Szöges and Sara Stranne Supervisor:  Jean Claude Mutiganda Date: 2022 - January Aim: The Covid-19 pandemic has meant that many organizations have been forced to switch to teleworking, which changes the conditions for organizations and their working methods. It is of outmost importance for organizations to constantly develop and benefit from the various competencies that exist within the company. Thus, organizational learning is very important for organizations' competitiveness and long-term survival. The purpose of the study is to create an understanding of the impact that the sudden introduction of telework has regarding organizational learning. The purpose is answered with the help of the research question: How does teleworking affect the processes in organizational learning? Method: The study is performed using a qualitative method, where semi-structured interviews are performed. A case study has been carried out at one of Sweden's major banks where ten employees at a bank branch have been interviewed. The interview results have been analyzed using thematic analysis based on the processes in the 4i framework. Result and Conclusions: The results show that telework affects participation and informal learning, which in turn has an impact on organizational learning. The conclusion is therefore that there is an impact on organizational learning when employees work remotely. Contribution of the thesis: The theoretical contribution of the study is that we have clearly seen that organizational learning is affected by distance work, but also that certain parts are not affected. Given that teleworking is considered by previous research to be the new work norm, the study's practical contribution is to draw attention to the fact that teleworking affects organizational learning. And to show factors that affect organizational learning in telework and how existing structures and forums need to be adapted in telework. Suggestions for future research: A proposal for further research is to carry out a longitudinal study to see how organizational learning is affected in the longer term by teleworking. Key words:  Organizational learning, 4i framework, distance work, telework, remote work

Studien syftar till att undersöka organisatoriskt lärande i samband med turismutvecklingsprojekt. För att besvara syftet har en frågeställning upprättats med frågorna 1. Hur definierar projektledare inom kommunala turism- och besöksnäringsförvaltningar organisatoriskt lärande? Och 2. Vilka upplevelser har kommunala projektledare inom turism- och besöksnäringsförvaltningar av organisatoriskt lärande? Studien genomfördes genom en induktiv och kvalitativ metod. Metoden bestod av en tillhörande semistrukturerad intervjumall och utfördes med 10 projektledare i Sverige med en geografisk spridning. Studiens datainsamling utarbetades genom en tematisk analys och resulterade i tre centrala teman: Lärande från tidigare projekt, vilket fångar upp informanternas relation till lärande och organisatoriskt lärande. Stödjande miljö för lärande och innefattar informanternas syn på vikten av samarbete, kunskapsdelning och förankring för att skapa en lärande miljö. Hantering av tidigare lärdomar, vilket belyser vikten av dokumentation och kunskapsöverföring för att undvika att förlora viktig information. Studien utmynnar i en större förståelse för hur organisatoriskt lärande definieras och upplevs. De främsta upptäckterna i uppsatsen visar att projektledare för turismutvecklingsprojekt anser att organisatoriskt lärande är en kulturell eller strukturell viktig process, men att projektledarna möjligen inte genomför organisatoriskt lärande i en tillräckligt detaljerad form. / The study aims to investigate organisational learning in the context of tourism development projects. To answer the purpose, an issue has been established with the questions 1. How do project managers in municipal tourism and hospitality administrations define organisational learning? And 2. What experiences do municipal project managers in tourism and hospitality administrations have of organisational learning? The study was conducted through an inductive and qualitative method. The method consisted of an associated semi- structured interview template and was conducted with 10 project managers in Sweden with a geographical spread. The study's data collection was developed through a thematic analysis and resulted in three central themes: Learning from previous projects, which captures the informants' relationship to learning and organisational learning. Supportive environment for learning, which includes the informants' views on the importance of collaboration, knowledge sharing and embedding to create a learning environment. Management of prior learning, which highlights the importance of documentation and knowledge transfer to avoid losing important information. The study results in a greater understanding of how organisational learning is defined and experienced. The main findings of the paper show that project managers of tourism development projects consider organisational learning as a culturally or structurally important process, but that project managers may not implement organisational learning in a sufficiently detailed form.

Denna uppsats utgår från att förändring är kopplad till lärande, vilket i sin tur sker i relationer genom kommunikation. Studien bidrar till kunskap om organisatoriskt lärande och digitalisering inom socialtjänsten. Digitalisering är en förändring men kommer också att initiera förändring och skapa lärande i en organisation. Syftet med studien är att ta reda på hur ett digitalt verktyg kan användas som stöd i en lärande organisation. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer och insamling av data med hjälp av ett digitalt verktyg. Studien visar att ett digitalt verktyg kan användas för att samla in den kunskap och de erfarenheter som gjorts i en organisation inom socialtjänsten. Den teoretiska ram som används är Scheins förändringsteori och en analysmodell som bygger på teman som förändring, lärande, drivkraft och digitalisering. Resultaten visar att för att få bästa effekt och ha möjlighet att skapa organisatoriskt lärande måste införandet av ett digitalt verktyg planeras och vara väl genomtänkt. Införandet måste förankras hos medarbetarna och medarbetarna måste få stöd under hela införandet och ges möjlighet att förstå varför verktyget ska användas och hur. Det är viktigt att den person som ställer frågor i ett digitalt verktyg också ger feedback till respondenterna och tydligt visar vilket värde svaren har för hela organisationen. Begränsningarna med studien är att den endast genomfördes i en organisation under speciella förutsättningar. / This essay assumes that change is linked to learning, which in turn takes place in relationships through communication. The study contributes to knowledge about organizational learning and digitalization in social services. Digitalisation is a change but will also initialize change and create learning in an organisation. The purpose of the study is to find out how a digital tool can be used for support in a learning organisation. The method used are semi-structured interviews and collection of data by a digital tool. The research indicates that a digital tool can be used to collect the knowledge and experiences made in an social service organisation. The theoretical frame that are used is Schein's theory of change and an analytical model based on the themes of change, learning, drive and digitalisation. The results indicate that in order to have the best effect and have the opportunity to create organisational learning, the introduction of a digital tool must be planned and well thought out. The introduction needs to be anchored in the employees and the employees need to be supported throughout the introduction and given the opportunity to understand why the tool should be used and how. It is important that the person who asks questions in a digital tool also provides feedback to the respondents and clearly shows the value of the answers for the entire organisation. The limitations of the study are that it was only conducted in one organisation with special conditions.

Studiens syfte är att närmare undersöka det ledarskap som synliggörs under ett medarbetarsamtal, med utgångspunkt i intervjuer med chefer. Ett delsyfte är också att belysa medarbetarsamtalets funktion i processer av organisatoriskt lärande på arbetsplatsen. För att uppnå studiens mål, har följande två frågeställningar formulerats: Hur synliggörs chefers ledarskap inom ramen för ett medarbetarsamtal? samt hur kan medarbetarsamtalet förstås som en del av ett organisatoriskt lärande? Studien har sin teoretiska bas i teorier om ledarskap och organisatoriskt lärande. I denna studie avspeglas detta inom ramen för de medarbetarsamtal som utspelar sig på olika arbetsplatser. Studien är gjord med en abduktiv ansats, och både det empiriska materialet och teoretiska ramverket ligger till grund för studiens analysarbete. Studiens empiri har utgjorts av nio respondenters utsagor, vilka har genomförts via semistrukturerade intervjuer och därefter analyserats och tolkats genom att identifiera olika teman. Resultatet synliggör olika typer av ledarstilar och vilken effekt de kan ha på det organisatoriska lärandet. Resultatet har även visat att ett organisatoriskt lärande förutsätter ett närvarande och engagerat ledarskap. För att förstå medarbetarsamtalet som en del av ett organisatoriskt lärande har resultatet visat att utveckling, reflektion och kommunikation ses som nyckelfaktorer för att främja lärande. / The primary focus of this thesis is to examine in more detail the leadership that is made visible during a performance review, based on interviews with managers. A partial aim is alsoto shed light on the function of the performance review in processes of organizational learning in the workplace. A partial aim is also to shed light on the role of the performance review in processes of organizational learning in the workplace. To achieve the study’s goals,the following two questions have been formulated: How is managers’  leadership made visible within the framework of a performance review? and how can the performance review be understood as part of organizational learning? The study has its theoretical basis in theories of leadership and organizational learning. In this study, this is reflected within the framework of the performance reviews that take place in various workplaces. The study was carried out with an abductive approach, and both the empirical material and the theoretical framework were the basis for the study’s analysis work. The study's empirical evidence has been made up of the stories from interviews of nine respondents, which has been carried out via semi-structured interviews and then analyzed and interpreted by identifying different themes. The result identifies different types of leadership styles and the effect they can have on organizational learning. The results have also shown that organizational learning requires a present and committed leadership. In order to understand the performance review as part of organizational learning, the results have shown that development, reflection and communication are considered key factors for learning

This study utilises organizational learning theory to understand how learning can influence inductive military change in peacetime. Attributes such as lead-ership and organizational culture in conjunction with learning- and dissemi-nation mechanisms can either hinder or enhance learning effectiveness and change. Through interviews conducted with Swedish navy personnel during spring of 2023 the study brings further knowledge to the field of military innovation. The results show the challenges for a military organisation to hold on to learn-ing because of cutbacks and established peacetime processes. Individuals drive change rather than the organisational structure itself. This study also illustrates how leadership affects learning in both a positive and negative way.

The national security of Sweden has changed as a result of the Russian invasion of Ukraine. To conduct an active defence, to work preventively, and to meet presumed threats, the Swedish Armed Forces need knowledge about organisational learning. Organisational structure is a factor that influence organisational learning. The purpose of the study was to investigate how organisational structure is perceived to affect organisational learning and safety in a military organisation. A single case study was conducted at the Swedish Armed Forces Air Force, where 17 individuals at different organisational levels were interviewed. The data collection method- was semi-structured interviews, and the analytical method was thematic analysis.The study has identified three overall themes: 1) working with uncertainty, 2) mistakes as a learning tool, and 3) organisational knowledge sharing. The results have shown that the AirForce deals with uncertainty in its daily operations, which requires a safe approach, communication, commitment, and proximity. Mistakes are used as a tool for learning within the Air Force to allow for development of routines, controls, and work methods necessary to complete their tasks. Thus, the Air Force needs to deal with mistakes in order to be able to work safely in the future. Organisational knowledge sharing consists of structure and rivalry, which affects the ability to make knowledge persistent within the Air Force. Inclusive, the results show a behavior that indicates that “errors” are used as a tool to change routines in the organisation. / Sveriges säkerhetsläge är i dag förändrat till följd av den ryska invasionen av Ukraina. För att vara kapabel att bedriva ett aktivt försvar, arbeta förebyggande och möta presumtiva hot behöver Försvarsmakten kunskap om organisatoriskt lärande. Organisatorisk struktur är en faktor som påverkar organisatoriskt lärande. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt organisationsstruktur upplevs påverka organisatoriskt lärande och säkerhet i en militärorganisation. En singulär fallstudie genomfördes vid Försvarsmaktens flygvapen, där 17 individer på olika organisatoriska nivåer intervjuades. Datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer och analytisk metod var tematisk analys. Studien har identifierat tre övergripande teman: 1) arbeta med osäkerhet, 2) misstag som lärandeverktyg, och 3) organisatorisk kunskapsuppdelning. Resultatet har visat att flygvapnet hanterar osäkerheter i sin dagliga verksamhet, vilket ställer krav på säkra arbetsmetoder, kommunikation, engagemang och närhet. Flygvapnet använder misstag som lärandeverktyg för att kunna utföra sin uppgift och förändra rutiner, styrningar och arbetsmetoder som inte fungerar. Därmed behöver flygvapnet omhänderta misstag för att kunna arbeta säkert framgent. Organisatorisk kunskapsuppdelning består av struktur och rivalitet, vilket påverkar förmågan att göra kunskap inom flygvapnet beständigt. Sammanlagt visar resultat på ett beteende som indikerar att ”fel” används som ett verktyg för att förändra rutiner i verksamheten.

Följande studie handlar om i vilken utsträckning organizational commitment har för betydelse för IT-professionella och om det har någon betydelse för mobilitetsbenägenhet. Studien har även berört bakgrundsvariablerna ålder och position och vad det har för betydelse för organizational commitment och mobilitetsbenägenhet. Studien uppkom för att förse aktörer inom IT-sektorn med relevant data för att förstå hur organizational commitment förhåller sig till mobilitetsbenägenhet. Datan samlades in med hjälp av en enkät som distribuerades på sociala medier. Resultatet analyserades genom medelvärdesanalys samt multipel OLS-regressionsanalys där det framgick att IT-professionella har lågt organizational commitment och hög mobilitetsbenägenhet samt att ålder och position inte har en betydelse för dessa attityder. Trots att resultat visade på en låg commitment och en hög mobilitetsbenägenhet visade en regressionsanalys att det finns ett signifikant samband mellan affective commitment och mobilitetsbenägenhet. Sambandet indikerar på att högre grad av affective commitment innebär en lägre grad av mobilitetsbenägenhet. Detta samband är ett av nyckelresultaten av studien.

Syfte - Studiens syfte var att kartlägga köpprocessen och undersöka vilken betydelse hållbarhet samt andra valkriterier har för företagskunder vid köp av företagsresor. Företagsresa syftar till en konferens eller incentiveresa som inkluderar boende, mat och transport. Metod - För att undersöka studiens syfte skapades en litteraturöversikt. Baserat på litteraturöversikten skapades sedan en intervjuguide som låg till grund för datainsamlingen i form av intervjuer. Åtta företag som genomfört företagsresor intervjuades. Den insamlade datan analyserades sedan genom tematisk analys och jämfördes med litteraturöversikten.  Resultat - Resultatet visade på att företagen följer den organisatoriska köpprocessen som inkluderade stegen problemigenkänning, köpansvar, sökprocess och valprocess. Inköpssituationen liknar ett modifierat återköp då köpet var återkommande. Företagen inkluderade liknande roller i köpbeslutsgruppen och vissa använde en resebyrå. Olika faktorer påverkade köpet. De valkriterier flest nämnde var lokalisering, möjlighet till aktiviteter, hantera allergier, tillgänglighet, restid och pris. Även hållbarhet framkom som ett valkriterium inom boende, mat och transport.  Teoretiskt bidrag - Studien bekräftar befintlig litteratur inom områdena: den organisatoriska köpprocessen, modifierat återköp, köpbeslutsgruppen samt påverkande faktorer. Covid-19 framkom som en faktor som påverkade inköpet av en företagsresa vilket var ett bidrag till teorin. Inom området valkriterier har studien visat på att vissa valkriterier som används vid inköp av andra varor och tjänster även kan appliceras vid inköpet av en företagsresa. Hållbarhet har även identifierats som något som företagen värdesätter vid inköpet, vilket är ett bidrag till den befintliga litteraturen.  Praktiskt bidrag - Besöksnäringen kan använda de identifierade valkriterierna för att utforma sitt värdeerbjudande. Studien har visat på en efterfrågan av hållbara alternativ, vilket är något besöksnäringsföretagen kan erbjuda för att attrahera nya kunder. Besöksnäringen kan använda sina hemsidor och Google annonser för att nå ut till kunder samt samarbeta med resebyråer vid försäljning av större resor.

I denna studie presenteras förhållandet mellan barriärer och möjligheter för organisatoriskt lärande för en tillfällig krisorganisation i en offentlig myndighet. Syftet med uppsatsen är att studera hur en svensk myndighets tillfälliga krisorganisations lärande såg ut under coronapandemin. En studie genomförs på Socialstyrelsens tillfälliga krisorganisation som ett exempel på fenomenet. Studien genomfördes via intervjuer med stabschefer på Socialstyrelsens krisorganisation samt genom insamling av sekundärdata. Resultatet av studien visar att det organisatoriska lärandet för Socialstyrelsens krisorganisation har påverkats av krisorganisationens tillfälliga natur. Därutöver tycks organisationsminne potentiellt ha skapat både barriärer och möjligheter för det organisatoriska lärandet. Även externa aktörer samt politiska påtryckningar har potentiellt skapat barriärer. I fallet med Socialstyrelsens krisorganisation verkar ansvarsskyldighet inte ha påverkat det organisatoriska lärandet.