Purpose: The purpose of this study is to investigate which elements constitute inter-organizational dependence and how inter-organizational dependence influences the relationship between GGP Sweden AB and Stoeryd AB. Background: The notion of arm's length relationships relying on market competition has been replaced with a new ideal consisting of closer, mutually beneficial relationships with extensive collaboration, cooperative actions, and long-term orientation. The benefits of more collaborative supply chains have also been questioned. Collaborative relationships can bring numerous positive outcomes but also conveys reliance on resources or competences of others. Intensified, collaborative relationship is connected to higher dependence, generating vulnerability when depending on others for survival. Several perspectives in social science lay grounds for the research on inter-organizational dependencies. Dependence is regarded to be an important concept for understanding buyer-supplier relationships. Method: This case study investigates the relationship and inter-organizational dependence of GGP Sweden AB and their supplier, Stoeryd AB. Various perspectives within business research have laid grounds for a framework by which to investigate dependence. Empirical material of the two case companies has been collected with aim to provide further insights and reflections about inter-firm dependence and the elements affecting it. Conclusion: A revised framework is presented in the shape of a model including the elements of dependence. The study recognizes the significance of regarding several elements for assessing dependence and that these must be seen in relation to other elements. Further, the behavioral factors of the relationship and intangible characteristics of the offering have been determined to significantly affect dependence. Finally, even if inter-organizational dependence is created within a relationship, elements must be seen in relation to alternative relationships. The connection between higher level of dependence and increased collaboration as apparent also in the case relationship. Trust, commitment and mutual interest are factors apparent in the relationship that may help to control the vulnerability striving from dependence. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka element som utgör beroende mellan företag samt hur beroende influerar relationen mellan GGP Sweden AB och Stoeryd AB. Bakgrund: Det finns en utveckling som tyder på att affärsrelationer inte längre bygger på rena transaktioner där företag låter marknadskrafterna styra. Istället visar trenden på att långvariga, djupare relationer som är gynnsamma för båda parterna till högre utsträckning prioriteras. Dessa affärsrelationer karaktäriseras av omfattande samarbete med en strävan mot gemensamma mål. Forskare har även ifrågasatt fördelarna med denna typ av relation i leverantörskedjan. Relationer med hög grad av samarbete bidrar till en rad positiva följder, men bidrar även till ökat beroende av kompetens och resurser från utomstående parter. Detta i sin tur leder till en större sårbarhet då verksamhetens överlevnad beror på en annan aktör. Flertalet perspektiv inom den samhällsvetenskapliga litteraturen ligger till grund för studier om beroendeförhållanden. Beroende ses som ett viktigt koncept för att förstå förhållanden i leverantörskedjan. Metod: Denna fallstudie syftar till att undersöka förhållandet och beroendet mellan företagen GGP Sweden AB och Stoeryd AB. Flertalet perspektiv inom företagsekonomisk forskning har tagits i beaktning och grundat det teoretiska ramverk studien baseras på. Det empiriska material som samlats in syftar till att ge större insikt om beroendeförhållande mellan aktörer i leverantörskedjan och faktorer som påverkar detta förhållande. Slutsats: Ett reviderat ramverk presenteras i from av en modell, innehållande de element som påverkar beroende mellan företag. Studien påvisar att dessa element måste ses i förhållande till varandra för att ge en helhetsbild av beroendet. Det upptäcktes också att det fanns en länk mellan beroendet och beteendet i relationen. Även om det inter-organisatoriska beroendet skapas inom förhållandet, så visar studien att elementen ska ses i relation till alternativa förhållanden. Det påvisades också att en högre grad av beroende kan kopplas ett mer omfattande samarbete. Förtroende, engagemang och gemensamma intressen är faktorer som kan minska sårbarheten och öka kontrollen av beroendet.

Företag kan behöva förändra sitt sätt att arbeta av flera olika skäl. Marknaden ställer krav på billigare lösningar med bibehållen kvalitet. Myndigheter ställer krav på större miljö­hänsyn. Syftet med den här uppsatsen är att granska tre olika företags förändringsarbete i samband med att RoHS-direktivet föreskrev att bly inte skall användas vid lödning. Ett företag har helt ställt om sin produktion, ett företag kör blandad produktion och ett av företagen endast en liten produktion med blyfritt eftersom dess kunder omfattas av de undantag som finns i direktivet. Undersök­ningen har utförts som kvalitativa intervjuer med miljö- och processansvariga på de olika före­tagen och visar att företagen haft olika strategier för att lyckas med omställningsarbetet. Mina huvudsakliga slutsatser är att förändringsarbetet påverkas av kontakter med olika nätverk samt möjligheten att praktiskt prova en ny process och i betydligt mindre utsträckning av formellt ledningsarbete såsom miljöledningssystem.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva de individuella och organisatoriskaomständigheter som skapade förutsättningar för genomförandet av hälsoprojektet. Vi hardärmed sökt svar på vilka möjligheter informanterna upplevde fanns för att tillämpa sig av denya kunskaper som förvärvats under projektet. Studien genomfördes inom Norrköpingskommun och populationen utgjordes av sex enhetschefer. För att nå den förståelse och detdjup vi eftersökt valde vi att använda oss av kvalitativ metod. Datainsamling genomfördes iform av semi- strukturerade intervjuer, dessa analyserades sedan och ställdes mot de teoriersom vi utifrån litteratur och tidigare forskning valt ut som mest lämpade för denna studie.Resultatet visar på att informanterna var motiverade till att genomföra hälsoprojektet men attden rådande situationen ledde till att utfallet av projektet inte blev som förväntat. Deupplever att de fick med sig nya kunskaper som de kan tillämpa i sitt arbete men upplevelseni stort var den att hälsoprojektet låg fel i tiden.

Bakgrund: Ständiga förbättringar och organisatoriskt lärande syftar båda till att förbättra och utveckla organisationers processer. Inom ämnesområdet ständiga förbättringar är fokus många gånger på systematiska metoder medan det i organisatoriskt lärande fokuseras mer på den holistiska bilden av organisationen. Även om de båda forskningsområden skiljer sig åt på många sätt så går det att utröna likheter gällande vad som är påverkande faktorer i utfallet gällande de båda strategierna. Detta väckte vårt intresse och vi ville undersöka detta faktum vidare. Syfte: Studiens syfte är att förstå vilka påverkansfaktorer som finns gällande ständigt förbättringsarbete som strategi i verksamheter och organisatoriskt lärande samt var det finns gemensamma nämnare däremellan. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer och observationer som inhämtats på Saab Dynamics samt en litteraturgenomgång av existerande forskning och teorier. Resultat: Resultatet från denna studie har resulterat i två modeller: en teoretiskt framtagen som kartlägger de gemensamma nämnarna gällande påverkansfaktorer på organisations-, grupp- och individnivå samt en omarbetad modell med fokus på de faktorer vi funnit empiriskt. Påverkande faktorer är bland annat policykommunikation, ledningsnärvaro, gruppdynamik och förståelse. En förutsättning och kritisk variabel i detta är tid. / Background: Continuous improvement and organisational learning both aim to improve and develop an organisation’s processes. Within the field of continuous improvement the focus is often on systematic methods whilst in organisational learning the focus is mainly holistic when looking at an organisation. Although both research areas differ in many ways there are clear similarities concerning what are influential factors inducing the output regarding both strategies. This aroused our interest and we wanted to explore this fact further. Aim: This study aims to understand the influential factors that exist regarding continuous improvement as a strategy in businesses and organisational learning, as well as discovering where there are common denominators. Method: The study has a qualitative approach and is based on interviews and observations collected at Saab Dynamics as well as a literature review of existing research and theories. Result: The result from this study is shown in two models: a theory developed model that maps the common denominators regarding influential factors on the organisational-, group- and individual level as well as a revised model with focus on the factors we have found empirically. Influential factors include policy communication, managerial presence, group dynamics and understanding. A condition and a critical variable in this is time.

The record industry has been around for just over 100 years and it’s an industry that mostly has been growing and growing ever since its inception. New technology has always pushed the industry forwards and helped it grow bigger and bigger with almost each year. But when the internet came in the early 2000’s it changed everything. It caused a stir in the industry when the music consumers now had the possibility to rip CD's, download music files illegally and share them with the world for free. In desperate actions to try to save the record labels from going bankrupt they did all in their power to fight the change. What eventually happened was that other actors came in and saved the business with services that embraced the change from a physical way of consuming music, to a new digital one.   This is a study of how that change has been perceived and affected the record labels and their ways of working. By using Paul Hirschs modell charting the organization of the pop music industry and the four processes that Tschmuck describes as the core activities of a record label, we’ve interviewed six record labels in the Stockholm area in an attempt to describe the new core activities and organization of the industry now that the digitization has changed the way the customers consume music.   Our findings show that the value added chain that Hirsch modelled has changed drastically, with several actors losing importance in it, while others actors has traded places. The core activities that Tschmuck described remains the same, but the ways they are executed has become more effective thanks to the new technology.

Many organizations today work with offensive quality development to meet market and society changes in general. In the study, a dive company has been studied based on principles of offensive quality development. The company has a turnover of 80-90 million SEK and have 50 employees. The organization has just begun a change work to anchor quality in their businessmodel. The purpose of the study has been to map the organization's main processes and provide a basis for the continued improvement work. With the help of interviews, observations and workshops, a first draft of a process mapping has been carried out. The study has also used various improvement tools to analyze risks and causes of process mapping. Theories around the cornerstone model and PDSA cycle have been the basis for the structured completion of the survey on the organization. / Många organisationer arbetar idag med offensive kvalitetsutveckling för att möta förändringar på marknaden och samhället i stort. I studien har ett dykarföretag studerats utifrån principer från offensive kvalitetsutveckling. Företaget omsätter cirka 80–90 miljoner och har 50 anställda. Organisationen har precis påbörjat ett förändringsarbete för att förankra kvalitet i verksamheten. Syftet med studien har varit att kartlägga organisationens huvudprocesser samt ta fram ett underlag till det fortsatta förbättringsarbetet. Med hjälp av intervjuer, observationer och workshops har ett första utkast av en processkartläggning kunnat genomföras. Studien har också använt sig av olika förbättringsverktyg för att analysera risker och orsaker med processkartläggning. Teorier kring hörnstensmodellen och PDSA-cykeln har legat till grund för att strukturerat genomföra undersökningen på organisationen.

Bakgrund: Den tilltagande oron för vår planets välmående har medfört ett ökat samhällsfokus på hållbar utveckling. Det är av vikt att företag engagerar sig i hållbar utveckling delvis eftersom de orsakar många hållbarhetsrelaterade problem, och delvis eftersom de har de resurser som krävs för att lösa problemen. För att påverka hållbar utveckling behöver företag driva fram hållbara innovationer för att förändra deras produkter, processer och affärsmodeller. Forskningsfältet gällande hållbara innovationer är dock i en initial uppbyggnadsfas, och därmed behövs fler studier. Framförallt är forskningsområdet i behov av fler kvalitativa studier som belyser hur hållbara innovationer utvecklas på företagsnivå. Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur hållbarhet införlivas i företags innovationsprocesser. Metod: En kvalitativ studie med åtta respondenter fördelade över sju semistrukturerade intervjuer. Slutsatser: Studien visar på tre faktorer som behövs för att skapa en organisationskultur där lärande uppmuntras. De tre faktorerna är hållbarhetsramverk, tillit till anställdas förmåga samt frihet i att utforma arbetsprocesser. Tillsammans leder faktorerna till att skapa en lärande kultur som driver införlivande av hållbarhet i innovationsprocessen. Studien visar också att tvärfunktionella grupper behöver skapas i de initiala faserna av innovationsprocessen. De tvärfunktionella grupperna bör tillåtas inneha ett explorativt idésökande som arbetssätt. Det explorativa sökandet efter innovationer kan ske internt inom företagen eller genom externa samarbeten. / Background: The increasing concern for our planet’s well-being has induced an increased focus on sustainable development. It is of importance for companies to engage in sustainable development, partly since they are the reason for many sustainability-related issues, and partly because they have the resources required to solve the issues. In order to affect sustainable development, companies need to develop sustainable innovations to change their products, processes and business models. However, the research field concerning sustainable innovations is still in its infancy stage and therefore requires more research. In particular, the research field is in need of more qualitative research which refers to how sustainable innovations are developed on a company level. Purpose: The aim of this study is to increase the understanding of how sustainability can be incorporated into the innovation process. Method: A qualitative study with eight respondents distributed across seven semi-structured interviews. Findings: The study points out three factors that are essential when creating an organizational culture which encourage learning. The three factors are sustainable framework, trust in the employees’ abilities and lastly freedom for employees to form their work processes. Together the factors create a learning culture that drives the incorporation of sustainability into the innovation process. The study also pinpoints the need of creating cross-functional groups in the initial phases of the innovation process. The cross-functional teams should be encouraged to use an exploratory search method. An exploratory search for innovation can be conducted within the corporation or through external collaborations.

Vi lever i dag med ett högt tempo i hela samhället vilket visar sig inte minst på våra arbetsplatser. Det höga tempot resulterar därmed också i att många medarbetare mår dåligt på sin arbetsplats och i många fall leder detta till sjukfrånvaro både i kortare och längre perioder. Chefskapet medför stora krav som att medarbetarna ska må bra på sin arbetsplats, fysiskt och inte minst psykiskt. Vad kan då en chef inom vård och omsorg göra för att medarbetarna ska må bra? Vi har valt att titta närmare på det. Närmare bestämt på vilka faktorer som avgör att en chef lyckas med att arbeta hälsofrämjande för att på sikt resultera i att medarbetarna mår bra. Syftet med studien är att komma fram till vilka förutsättningar en chef behöver ha för att ha ett hälsofrämjande ledarskap. Granskningen är en litteraturstudie som grundas på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ design. Efter att granskat de olika artiklarna så visar resultatet behovet av utbildning, handledning och ett organisatoriskt stöd för att lyckas i rollen som chef. Förutsättningarna har en stor betydelse och positiv effekt på hur cheferna hanterar ledarskapet och på sikt bedriver ett hälsofrämjande arbetsklimat på arbetsplatsen. Resultaten visar även att små förändringar genom stöd eller utbildning har avgörande inverkan på personalens hälsa i form av minskad stress, högre närvaro och lägre personalomsättning.

I detta arbete har uppfattningar beträffande överstyrmans roll i förhållande till däcksmanskapets motivation till arbetet undersökts. Data har samlats in från åtta personer som arbetat som överstyrmän genom ett skriftligt formulär och en intervju som gett kvalitativa utsagor inom tre huvudområden: Motivationshöjande åtgärder från överstyrman, Övriga faktorer som påverkar motivationen samt Organisatoriskt stöd som överstyrman har i sitt arbete med att motivera matroserna. En majoritet av de intervjuade anger att det är viktigt med: Arbetets innehåll och att det känns meningsfullt och sammanhållningen i arbetsgruppen. Särskilt viktigt uppfattar överstyrmän är att ge personalen ansvar och feedback på utfört arbete, skapa delaktighet för verksamheten ombord samt arbeta med mål och resultatuppföljning. Deras uppträdande gentemot sina medarbetare är viktigt för motivationen ombord. Man ska bemöta besättningen respektfullt. Andra faktorer som är viktiga för motivationen är bland annat: anställningsförhållanden, maten, trivselaktiviteter, tillgång till gym och internet. Det organisatoriska stödet till överstyrman har visat sig förhållandevis svagt utvecklat och verkar inte heller saknas i någon större utsträckning. Den faktorn som anses viktigast och som fungerar är tydliga mål och förväntningar från befälhavaren. / In this thesis perceptions of the role of the Chief officer in relation to the crew's motivation for work has been investigated. Data has been collected from eight people who worked as Chief officers through a questionnaire and interviews which has given qualitative statements in three main areas: Motivational measures from Chief officer, Other factors influencing motivation, and Organizational support for the Chief officer. A majority of the interviewees indicate that important for motivation are: The content of the work and that it feels meaningful and the cohesion of the working group. Of particular importance for the respondents are to provide employee responsibilities and to give feedback on accomplished work, create involvement for the operation onboard, as well as using objectives and results follow-up. Their behavior towards the ratings are important. Other factors that are important for the motivation include: Employment conditions, Food, Recreation Activities, Gym and Internet. The organizational support for the Chief officer has been found to be relatively weak and are also not sought after by the Chief officers to any greater extent. The factor considered most important and effective factors are clear objectives and expectations from the Master.

In light of contradictory findings in previous research regarding the activity-based workspaces’ effect on organisational behaviour, this study applies The Activity-based Flexible Office Model on the company Kognity, which recently implemented this office concept. The purpose is to test if this may increase understanding of consequences on organisational behaviour from implementing an activity-based workspace. Semi-structured interviews and observations at Kognity are used as methods for the collection of data for the study. As secondary data, results from web-based surveys conducted by Kognity are used. Furthermore, previous research within the field of organisational behaviour and activity-based office concepts are used to give the study credibility and to gain a deeper insight of the topic. The theoretical framework for this study is based on The Activity Based Flexible Office Model and Maslow's Hierarchy of Needs Theory. The conclusion is that the activity-based workspace does affect organisational behaviour. Applying the Activity Based Flexible Office Model increases the understanding of what the implementation of an activity-based workspace may lead to in terms of organisational behaviour. The model is a useful tool which shows that task-related moderators can determine in what extent the workspace effects organisational behaviour, depends on individual values and task requirements. Further, application of Maslow’s Hierarchy of Needs shows that the higher needs in Maslow’s hierarchy of needs may be met through the freedom of choice within an activity-based workspace. / Tidigare forskning, som berör vilka konsekvenser implementeringen av ett aktivitetsbaserat kontor har på de anställda samt hur det påverkar organisatoriskt beteende, har visat sig vara motsägelsefull. För att bidra till ökad kunskap, applicerar den här studien modellen The Activity-based Flexible Office Model på ett företag vid namn Kognity. Kognity har nyligen implementerat ett aktivitetsbaserat kontor. Semi-strukturerade intervjuer och observationer utfördes på Kognity. Studien använde sig även av sekundärdata i form av resultat från enkäter som Kognity utför själva. Den teoretiska referensramen som applicerades på den här studien var The Activity-based Flexible Office Model samt Maslows behovsteori. Studiens slutsatser är att organisatoriskt beteende påverkas av implementerandet av ett aktivitetsbaserat kontor. Genom att applicera The Activity-based Flexible Office Model ges bidrag till ökad förståelse för konsekvenserna av implementerandet av ett aktivitetsbaserat kontor. Modellen är ett användbart verktyg för att undersöka vilka faktorer som påverkar och vilka omständigheter som kan påverka ytterligare. Vidare visar applicerandet av Maslows behovsteori att ett aktivitetsbaserat kontor skulle kunna möta de högre behoven i teorin tack vare anställdas frihet att välja sin arbetsplats.