Intresset för att genomföra studien väcktes under hösten 2017 när rörelsen #metoo spred sig på sociala medier och ett stort antal individer vittnade om deras utsatthet av sexuella trakasserier på sina arbetsplatser. Rörelsen intygar att trakasserier av sexuell karaktär förekommer i ett flertal branscher, där vårt intresse väcktes att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av sexuella trakasserier. Tidigare genomförda studier som utgör den forskningsfront som föreligger har ett fokus på individen och de individuella konsekvenser som sexuellt ofredande medför. Den kunskapslucka som identifierades var hur organisationer påverkas av förekomsten av sexuella trakasserier likväl hur de kan bedriva ett förebyggande och åtgärdande arbete kring frågan. Studiens syfte är därför att belysa förekomsten och de konsekvenser som sexuella trakasserier medför. Ett delsyfte är att redogöra för hur organisationen arbetar med frågor rörande sexuellt ofredande. Teorier som redogör för definitionen av begreppet sexuella trakasserier, hur ofredandet påverkar såväl individen som organisationen, makt, tystnadskultur, organisationskultur och arbetsgivaransvar föreligger för att besvara studiens syfte. Studiens datainsamling bygger på en triangulering där en kvantitativ webbaserad enkät använts liksom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. En avgränsning har gjorts till kvinnliga sjuksköterskor anställda i en organisation i mellersta Sverige. I studiens resultat framkom det att sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatsen samt att det råder en tystnadskultur kring ämnet där de tillfrågade medarbetarna saknar kunskap kring var de bör vända sig för att berätta om sina erfarenheter. De anställda visar även stor okunskap kring organisationens policy, handlingsplan samt vilket stöd de är berättigade att få. Resultaten från det insamlade datamaterialet har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen och koncentrerats till fyra huvudområden som även diskuteras. Dessa är problematiska gränsdragningar, tystnadskultur, organisationskultur och organisatoriskt arbete. / The interest in conducting the study was raised in the autumn of 2017 when the #metoo movement spread on social media and a large number of individuals witnessed their vulnerability to sexual harassment at their workplaces. The movement certifies sexual harassment in a number of industries, where our interest was raised to investigate the nurse's experiences of sexual harassment. Past studies that constitute the research front are focused on the individual and the individual consequences of sexual harassment. The knowledge gap that was identified was how organizations are affected by the occurrence of sexual harassment as well as how they can carry out preventive and remedial work on the issue. The purpose of the study is therefore to highlight the occurrence and the consequences of sexual harassment. One purpose is to explain how the organization works with issues related to sexual harassment. To answer the purpose of the study theories describing the definition of the concept of sexual harassment, individual- and organization effects, power, culture of silence, organizational culture and employer responsibility is all brought up. The data collection of the study is based on a triangulation using a quantitative web-based survey as well as qualitative semi-structured interviews. A demarcation has been made to female nurses employed in an organization in central Sweden. The results of the study shows that sexual harassment occurs at the workplace and that there is a culture of silence about the subject where the asked employees do not know where to turn to tell their experiences. Employees also show great unknowledge about the organization's policy, action plan and what support they are entitled to receive. The results of the collected data have been analyzed using the theoretical reference framework and concentrated on four main areas that are also discussed. The main areas are where to drawn boundaries, culture of silence, organizational culture and organizational work.

I denna studie kartläggs hur tre verksamheter vid ett sjukhus i norra Sverige arbetar med frågor rörande hur digital teknik kan användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen, samt de organisatoriska förutsättningar som finns för att upprätta och upprätthålla ett sådant arbete. Studien baserades på en intervjustudie med sex respondenter i olika utsträckning verksamma med arbetsplatslärande vid ett större sjukhus i norra Sverige, och ämnade undersöka vilka redskap och organisatoriska strukturer som finns för att förbättra och fördjupa de anställdas förutsättningar för IKT-stött arbetsplatslärande samt hur verksamheten arbetar med frågor som rör IKT-stött arbetsplatslärande i dagsläget. Genom att applicera begrepp från pedagogisk forskning och forskning inom human resource development identifierades bristande organisatoriska strukturer som ett återkommande tema i verksamheternas arbete. I studien framkom att förutsättningarna för att arbeta med ett IKT-stött lärande är begränsade i fråga om tillgänglig tid och resurser, brister hos tillgängliga IKT-verktyg samt bristande organisatoriska stödstrukturer. Två sätt att hantera problemet med bristande organisatoriska strukturer identifierades: Att iscensätta ett aktivt arbete med att skapa mål och riktlinjer för hur digital teknik ska användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen, samt att utnyttja nyckelpersoner med specifika kompetenser som relaterar till hur digital teknik kan användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen.

Under en explorativ fallstudie på Volvo CE Arvika har förutsättningarna för organisatoriskt lärande undersökts med avsikt att skapa en erfarenhetspolicy anpassad till företaget. Organisatoriskt lärande är ett betydelsefullt område och bör ses som en förutsättning för ständiga förbättringar. Det bidrar till en konkurrenskraftig verksamhet som inte går att replikera. Organisatoriskt lärande har behandlats teoretiskt av flertalet författare men det finns en avsaknad av dokumenterade praktiska undersökningar. Genom studien beskrivs ett företags organisatoriska lärande utifrån en explorativ undersökning grundad i Senges fem discipliner (personligt mästerskap, mentala modeller, gemensamma visioner, lära tillsammans samt systemtänkande) och Garvin et al. tre byggstenar (en miljö som främjar lärande, konkreta processer och tillvägagångsätt för lärande samt ledarskap som främjar lärande). Undersökningsmetoden kartlade förtegets organisatoriska lärande väl med undantag från att inga mentala modeller identifierades. Studien resulterade i 16 förbättringsförslag och en erfarenhetspolicy bestående av: En Erfarenhetsanalys: ett dokument för insamling av erfarenheter. Ett Erfarenhetsplank: ett verktyg för att presentera, samla och skapa överblick kring erfarenheters uppkomst och karaktär inom projekt. En mappstruktur: för standardiserad och tillgänglig hantering av erfarenhetsdokumentation. Beskrivningen av företagets organisatoriska lärande och den framtagna erfarenhetspolicyn är primärt av intresse för det undersökta företaget. Undersökningsmetoden som används för att kartlägga organisatoriska lärande kan med mindre modifikation användas för andra företag som kan förvänta sig likvärdiga resultat. Även den av studien resulterande erfarenhetspolicyn kan modifieras för att passa andra företag och utgör ett exempel att benchmarka på. / Through an explorative case study, conducted at Volvo CE Arvika, the conditions for organizational learning have been examined in order to create a lesson learned policy, tailored to the company. Organizational learning is an essential area that should be viewed as a corner stone to continuous improvements as well as creating a competitive advantage that cannot be replicated. Several academics have contributed to the field of organizational learning, however, there is a lack of documented practical studies within the field. This thesis describes a company’s organizational learning based on Senges five disciplines (personal mastery, mental models, building a shared vision, team learning, and system thinking) and Garvin et al. three building blocks (supportive learning environment, concrete learning processes and practices, and leadership that reinforces learning) through an explorative case study. The method enabled the company’s organizational learning to be mapped with the exception of mental models which were not identified. This study resulted in 16 improvement proposals and a lesson learned policy consisting of: Experience analysis: A document for the collection of experiences. Experience wall: A tool for visualization to create an overview of the origin and character of the experiences gathered from a project. File structure: In order to standardize the storage of documented experiences with an emphasis on availability. The description of the company's organizational learning and the developed lessoned learned policy are primarily of interest to the investigated company. The method used to map organizational learning in this case study can, with minor modifications, be used by other companies that can expect equivalent results. The lessoned learned policy resulting from the study can also be modified to suit other companies and it provides an example to benchmark on.

Bakgrund: Tillit till andra individer förklarar variation i mental hälsa. På senare år har intresset ökat för tillit i ett inomorganisatoriskt sammanhang då arbete tillsammans förutsätter att man kan lita på sina kollegor, både för att uppnå organisationens mål men även sina egna. Tillit ses som en viktig komponent för de anställdas välmående då tillit främjar hälsa och motverkar mental ohälsa. Tillit kan definieras som viljan att vara sårbar inför andra individers agerande vilket ger en osäkerhet för andra individers handlande. Risken och osäkerheten som tillit innebär blir större vid mötet av en främling än vid mötet av en nära. Risken och osäkerheten som tillit medför utgör ett hinder för att ha stöd i relationer och därför kan låg tillit leda till ångest och depression. Det finns vissa likheter mellan tillit och socialt stöd och det tycks som om socialt stöd främjar tillit samtidigt som det främjar mental hälsa, därför kan det vara så att det är socialt stöd, och inte tillit, som förklarar variationen i mental hälsa i en organisatoriskt kontext. Syfte: Syftet med föreliggande uppsats var att studera om tillit mellan kollegor är associerat med mental hälsa i en organisatorisk kontext. Metod: Kvantitativ metod med en enkätundersökning med 117 deltagare varav 86 deltog, en svarsfrekvens på 73, 5%. Logistisk regressionsanalys genomfördes för att svara på frågan om tillit till kollegor är associerat med mental hälsa bland kontorshandläggare oberoende av socialt stöd. Signifikansnivån sattes till 0.05. Resultat: Resultatet visar stark tillit till kollegor innebär en lägre risk att utveckla ångest. Resultatet visade att tillit bland kontorshandläggare är signifikant associerat med mental hälsa. Slutsats: Tillit tycks dock vara en viktig variabel då tillit påverkar mental hälsa oberoende av socialt stöd. Tillit är signifikant associerat med mental hälsa trots att socialt stöd är med som en oberoende variabel i analysen.

Bakgrund: Medarbetares engagemang är oroväckande lågt såväl nationellt som internationellt vilket är ett kostsamt problem för organisationer då detta kan bidra till lägre produktivitet, försämrad kundnöjdhet och minskad lojalitet hos de anställda. Ett viktigt verktyg som organisationer kan använda sig av för att stärka medarbetares engagemang är att skapa en väl fungerande intern kommunikation. Denna kommunikation har ur ett organisatoriskt perspektiv fått en mer framträdande roll då den interna informationen mellan ledning och medarbetare måste anpassas utifrån medarbetares behov för att på så sätt ge det bästa förutsättningarna för att nå organisatorisk framgång och bidra till ett högre engagemang. Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att få en ökad förståelse över hur organisationers symmetriska interna kommunikation påverkar anställdas engagemang, sett ur en medarbetares perspektiv. Metod: Studiens syfte har varit att få en ökad förståelse för det valda problemområdet vilket resulterat i att en kvalitativ forskningsansats använts. För att undersöka engagemang hos de anställda genomfördes nio stycken semistrukturerade intervjuer. Denna metod användes för att fånga informanternas subjektiva upplevelser om engagemang kopplat till symmetrisk intern kommunikation. De nio informanterna valdes ut från en organisation, där urvalet gjordes strategiskt slumpmässigt. Organisationen valdes då de aktivt arbetade med symmetrisk intern kommunikation och medarbetarnas engagemang. Resultat/Slutsats: Denna studie har kommit fram till att det är kombinationen av symmetrisk och asymmetrisk kommunikation som skapar det gynnsammaste förutsättningarna för en väl fungerande intern kommunikation. Kombinationen av interna kommunikationskanaler underlättar de anställdas arbetssituation och bidrar till ett ökat engagemang. / Background: Employee commitment is worryingly low, both nationally and internationally which is a costly problem for organizations as this may contribute to lower productivity, reduced customer satisfaction and reduced employee loyalty. An important tool that organizations can use to strengthen the employees' commitment is to create a well-functioning internal communication. This communication has from an organizational perspective been given a more prominent role since internal information between management and employees must be adjusted on the basis of employees' needs so as to provide the best conditions for achieving organizational success and contribute to a higher commitment. Purpose: The purpose of this study was to obtain a better understanding of how organizations symmetrical internal communication affects employee engagement, seen from an employee's perspective. Method: The study's purpose was to get a better understanding of the chosen problem area which resulted that a qualitative research approach was used. To investigate the corporate commitment of the employee’s nine semi-structured interviews was conducted. This method was used to capture the informants' subjective experiences of commitment linked to symmetrical internal communication. The nine informants were selected from one organization, where the selection was made strategically random. The organization was chosen as it actively worked with symmetric internal communications and employees’ commitment. Results/Conclusion: This study has come to the conclusion that it is the combination of symmetrical communication and asymmetric communication that creates the most favorable conditions for well-functioning internal communication. The combination of internal communication channels facilitates the employees' work situation and contributes to increased engagement.

Avhandlingen behandlar idén om medarbetarskap med utgångspunkt från hur begreppet medarbetarskap tolkas och används. Syftet är att öka kunskapen kring idén och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik. I den teoretiska referensramen har nyinstitutionell teori integrerats med teorier kring lärande och implementering. Strukturen i analysen utgörs av en metafor som behandlar hur populära idéer reser in i och genom organisationer. Centrala begrepp i tolkningen av vad som sker i mötet mellan idé och subjekt vid de olika anhalterna på resan är översättning, lärande och ömsesidig anpassning. Studien har genomförts i form av fallstudier vid ett statligt bolag och vid ett landsting där medarbetarskapsprogram bedrivits. Resultaten grundar sig huvudsakligen på intervjuer, vilka kompletterats med observationer och dokumentstudier. Resultaten visar att det skett en ömsesidig anpassning mellan idé och subjekt vid den studerade enheten i landstinget med ökad delaktighet, förståelse för varandra och ett förbättrat arbetsklimat som följd. Idén integrerades i hög grad i den vardagliga verksamheten. Vid det statliga bolaget passerade idén förbi utan några större bestående avtryck i de studerade grupperna och idén integrerades inte i den ordinarie verksamheten. Resultaten kan förstås med grund i hur programmen genomförts tolkat utifrån lärandeteorier och olika perspektiv på implementering. Genomförandet i det statliga bolaget kännetecknades av central styrning och snäva frihetsgrader vad gäller form och innehåll för medarbetarskapsutvecklingen. Vid landstinget var däremot behoven vid de lokala enheterna en grundläggande utgångspunkt för inriktningen på medarbetarskapsutvecklingen där delaktighet i idéutvecklingen och genomförandet av programmet var en ledstjärna. I översättningen av idén om medarbetarskap i ord finns skiljelinjen mellan personer på olika nivåer i organisationen, snarare än mellan organisationerna. Medarbetare vid enheterna ser medarbetarskapsbegreppet i första hand som ett kollektivt begrepp, där gruppens funktion är i centrum, medan de som representerar organisationsnivån i större utsträckning betonar individens ansvar och agerande. Vilket perspektiv och vilka intressen individen har ser ut att ha betydelse för hur idén uppfattas. Vidare kan den spridning och det genomslag som idén om medarbetarskap fått i svenskt arbetsliv, förstås utifrån dess samstämmighet med tidsandan och den generella utvecklingen som skett i samhälle och arbetsliv. / The aim of this thesis is to increase knowledge of the idea of co-workership and how it is manifested in the practice of organizations. The point of departure is how the concept of co-workership is interpreted and used. The theoretical framework is based on an integration between new institutional theory and theories about learning and implementation. The starting point of the analysis is a metaphor about popular ideas travelling into and through organizations. Central concepts are learning, translation and mutual adaptation. The study is based on a qualitative case study with two cases, a county council and a state-owned company, where co-workership programs have been implemented. The empirical material consists mainly of interviews. In addition observations and document studies have been used. The results indicate that a mutual adaptation between idea and operation occurred in the studied unit in the county council, with consequences in the daily work, while the idea passed without any lasting impressions at the unit level in the state-owned company. These findings may be understood in terms of how the co-workership program was implemented, interpreted through theories of learning and implementation. The co-workership development in the county council was characterized by employee participation in identifying needs and choice of areas of work as well as a high level of integration in the daily operations. In the studied groups in the state-owned company, the employees did not participate in the planning, and the co-workership program was not actively integrated into daily operations. Hence, there were not the same opportunities for a mutual adaptation between idea and operation as we found in the unit at the county council. In translating the idea into words, differences were found mainly between people at different levels in the organizations. At the organizational level co-workership was viewed as an individual concept emphasizing the responsibility and actions of the individual. Employees in the studied units, on the other hand, mainly expressed co-workership as a collective concept, focusing on the team and how it functions. The interpretation of the concept seems to be connected to the perspective of different parties within the organizations. Furthermore, the spread and the popularity of the idea of co-workership in Swedish working life can be understood in terms of the ideas correspondence with the current zeitgeist, and in relation to the general development going on in society and working life.

Chefskapet medför ett stort ansvar för att medarbetarna ska må bra. Samtidigt är chefspositionen inom vård och omsorg en svår och utsatt situation att arbeta i. Det är flera olika faktorer som gör rollen som chef inom vård och omsorg mer komplex än inom andra organisationer. Forskning visar att dessa chefer är i behov av både socialt och organisatoriskt stöd för att lyckas i sitt chefskap. Studien utforskar vilken roll det organisatoriska stödet spelar för det hälsofrämjande ledarskapet. Syftet var att undersöka hur det organisatoriska stöd enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn får påverkar det stöd de ger sina medarbetare samt resursers inverkan på det stöd chefer ger. Kvantitativ forskningsmetod användes i form av en tvärsnittsstudie där en webb-enkät skickades ut till vård- och enhetschefer i Västra Götalandsregionen. Deltagarna som besvarade enkäten var 52 chefer (45 kvinnor, 6 män) mellan 35 och 65 år. Data har analyserats med hjälp av en serie enkla regressionsanalyser. Resultaten visade att chefer som inte upplevde brist av stöd från specialister (såsom IT- och personalavdelning) upplevde i högre grad att de kunde göra sin medarbetare mer delaktiga. Även att inte uppleva brist på resurser var associerat med att enhetscheferna upplevde sig kunna erbjuda sina medarbetare utvecklingsmöjligheter, som är sammankopplat med arbetsengagemang. Dålig insyn i medarbetargruppen eller anse sig ha otillräcklig tid korrelerade med uppfattningen att anse sig inte kunna strukturera upp sina medarbetares arbete. Således fann författarna fog för att det stöd och resurser chefer inom vård och omsorg har tillgång till, påverkar hur de har möjlighet att arbeta med hälsofrämjande insatser.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa det organisatoriska samt kollegiala stödets betydelse i förebyggandet av sekundär traumatisering. Sekundär traumatisering är ett fenomen som drabbar flera yrkesgrupper, däribland socionomer. Följderna av sekundär traumatisering kan påverka den drabbades privat- samt yrkesliv och det kan i vissa fall leda till utbrändhet, PTSD eller PTSD-liknande symtom. Uppsatsen är av kvalitativt slag och använder sig av semistrukturerade intervjuer med socionomer för att för att få en fördjupad förståelse för deras upplevelser av det förebyggande arbetet mot sekundär traumatisering. Tidigare forskning har framförallt fokuserat på individuella copingstrategier för att förebygga sekundär traumatisering och mindre på det kollegiala samt organisatoriska stödets betydelse i frågan. Resultatet från det insamlade materialet analyseras i en tematisk analys genom de teoretiska perspektiven organisationskultur och känsloarbete samt psykosocial arbetsmiljö. Resultaten visar att det organisatoriska och kollegiala stödet uttrycks ha en stor betydelse för det förebyggande arbetet av sekundär traumatisering. Trots detta visar resultaten av vår studie också att mycket av detta ansvar istället hamnar hos individen. Studien visar också att det kollegiala stödet uttrycks ha en stor betydelse men att det också har sina begränsningar då det sällan finns några riktlinjer för hur stödet ska vara utformat. Även ansvaret för detta kan felaktigt tillskrivas till individnivå och leda till stress för individen. Tidigare forskning har inte fokuserat på helheten av problemet utan snarare de individuella strategierna. Vi ser därför att det är av stor vikt att framtida forskning fokuserar på även det organisatoriska och kollegiala stödets betydelse i förebyggande av sekundär traumatisering för att lyfta en del av ansvaret ifrån individen.

Titel: Digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulters arbete under covid-19-pandemin - En kvalitativ studie av svenska redovisningsbyråer  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Alice Larsson och Lovisa Bergström Handledare: Jean Claude Mutiganda Datum: 2022 - Juni Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulters arbete under covid-19-pandemin. Metod: Denna studie har en kvalitativ forskningsstrategi som utgångspunkt där det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter från fyra redovisningsbyråer och har kompletterats med en dokumentanalys.  Resultat och slutsats: Redovisningskonsulternas arbete har påverkats och förändrats i det avseende att de behövde ställa om till ett digitalt arbetssätt vilket medförde en ökning av distansarbete och användning av digitala verktyg. Samtliga redovisningsbyråer som deltog i studien hade påbörjat digitaliseringsprocessen redan innan pandemin bröt ut vilket medförde att medarbetarna redan besatt de kunskaper och förutsättningar som krävdes för omställningen till ett digitalt arbetssätt. Examensarbetets bidrag: Studiens främsta bidrag är att skapa en förståelse för digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulters arbete under covid-19-pandemin. Det teoretiska bidraget är att visa samband mellan digitaliseringen, covid-19-pandemin, organisatoriskt lärande och dess påverkan på redovisningskonsulters arbete. Det praktiska bidraget riktas till organisationer inom redovisningsbranschen eftersom den bidrar med en förståelse för hur digitaliseringsprocessen och fungerande lärandeprocesser kan hjälpa organisationer att hantera en period av kris.  Förslag till fortsatt forskning: Att skapa en förståelse för det faktiska utfallet av covid-19-pandemins påverkan på redovisningskonsulters arbetssätt är intressant för framtida forskning. Ytterligare ett förslag är att djupgående undersöka en organisation för att få en mer detaljerad bild av det organisatoriska lärandet och dess funktion inom verksamheten. / Title: The impact of digitalization on accounting consultants work during the covid-19 pandemic – A qualitative study of Swedish accounting firms   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Alice Larsson and Lovisa Bergström Supervisor: Jean Claude Mutiganda  Date: 2022 - June Aim: The aim with the thesis is to create an understanding of the impact of digitalization on accounting consultants work during the covid-19 pandemic. Method: This study has a qualitative research strategy as foundation where the empirical material has been gathered through semi structured interviews and a document analysis. A total of seven interviews were made with accounting consultants from four different accounting firms, and the interviews were complemented by a document analysis. Result and conclusion: The accounting consultants work has been affected and is still being affected in the regards where they had to adjust to a digital way of work which also increased working from home and use of digital tools. All the accounting firms that participated in the study had already started the digitalization process before the outbreak of the covid-19 pandemic which meant that the accounting consultant already had the knowledge and tools needed for the adjustment to a more digital way of work. Contribution of the thesis: The main contribution of the study is to create an understanding of the impact of digitalization on accounting consultants work during covid-19 pandemic. The theoretical contribution is to show a connection between digitalization, covid-19 pandemic, organizational learning and its impact on accounting consultant’s work. The practical contribution is aimed for organizations in the accounting industry as it contributes with an understanding of the digitalization process and that functional learning processes can help organizations handle a period of crisis. Suggestions for future research: Creating an understanding for the actual result of the impact of covid-19 pandemic on accounting consultants work is interesting for future research. Another suggestion is to thoroughly investigate an organization to create a more detailed picture of organizational learning and its function within the business.

Syftet med studien var att undersöka hur ett gamification projekt har planerats och genomförts samt att ta fram lärdomar från projektet. Genom att undersöka vilka strategier som används samt vilka insikter som framkom efter projektet är denna studie betydelsefull för projektledare eller projektdeltagare som är intresserad av erfarenhetsbaserat lärande. Studien lyfter fram lärdomar utifrån ett projekt som pågick i 5 år där det innefattade tre aktörer, högskola, mediehus och tech-företag som jobba tillsammans för att leverera en produkt som handlar om gamification inom nyhetsmedier. Metoden som användes var en kvalitativ metod i form av intervjuer som sedan transkriberades. Analysen av det insamlade materialet genomfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys för att ta fram teman till resultatet. Resultatet som presenteras har tre teman som framkom som de mest väsentliga i studien, första temat är, Vi gick utan karta, som tar upp vikten av att gemensamt inom projektet ta fram en tydlig projektplan för att utifrån det använda sig av en projektmodell som passar projektet och dess unika genomförande. Andra temat som framkom i resultatet var, Såg inte den gemensamma bilden. Under detta tema skapas en förståelse kring projektets syn och förväntan på projektet utifrån de olika aktörerna där det framkom att visionen och målbilden inte var tydlig och definierad för deltagarna. Tredje temat är, Rollfördelningen som går förlorad, som tar upp vikten av att ha tydliga roller och ansvarsområden inom projektet för att enkelt ta projektet framåt. Detta saknades i projektet och resulterade i att krav, beslut och ansvar inte genomfördes på bästa sätt där ovisshet fanns kring var projektets riktning var på väg och skulle sluta. Studien riktar sig till publik med intresse för erfarenhetsbaserat lärande och vad som kan förbättras till kommande projekt. Det inkluderar chefer, projektledare, projektdeltagare och ansvarig för projektgrupper. / The aim of the study was to investigate how a gamification project has been planned and implemented and to draw lessons from the project. By examining which strategies are used and what insights emerged after the project, this study is important for project managers or project participants who are interested in experience-based learning. The study highlights lessons from a project that continues for 5 years where it includes three actors, a university, media houses and tech companies that work together to deliver a product that is about gamification in news media. The method used was a qualitative method in the form of interviews which were then transcribed. The analysis of the collected material was carried out with the help of a qualitative content analysis to arrive at the end. The result presents three themes that emerged as the most important. The first theme is, define and clear project model, which addresses the importance of jointly within the project to develop and clear project plan to use a project model that suits the project. and its unique implementation. The other theme that emerged in the development was, creating a common image and vision. Under this theme, an understanding is created about the project's view and expectation of the project based on the various actors where it emerged that the vision and goal picture were not clear and defined for the participants. The third theme is, ensures the division of roles in the project, which addresses the importance of having clear roles and areas of responsibility within the project to easily take the project forward. This was missing in the project and resulted in demands, decisions and responsibilities not being implemented in the best way where there was uncertainty about where the project direction was heading and would end. The study is aimed at audiences with an interest in experiential learning and what can be improved for future projects. This includes managers, project managers, project participants and those responsible for project groups.