Syftet med uppsatsen är att beskriva en miljörelaterad lärandeprocess, och hur detta yttrar sig i miljöarbetet, då ett miljöledningssystem införs vid en organisation i försäkringsbranschen. Studiens problemområde ligger i hur en organisation är lärande när en planerad förändring ska genomföras och bli till en förhållandevis permanent ändring, detta i samspel med ett dynamiskt och innovativt miljöarbete. Forskningsfrågan är: Hur ser den miljörelaterade lärandeprocessen ut vid införandet av ett miljöledningssystem och hur yttrar sig detta i miljöarbetet? En fallstudie ("Single-case study”) har genomförts på ett bolag i Länsförsäkringsgruppen. Tre datainsamlingstekniker har använts: (1) Intervjuer, (2) Dokumentstudier samt (3) Deltagande observation. Implementeringen av miljöledningssystemet sker i hela Länsförsäkringsgruppen och ett erfarenhetsutbyte förekommer där bolagen gemensamt försöker tydliggöra arbetsområden för ett strategiskt miljöarbete. Det återfinns begränsningar i miljöarbetet bl.a. i informationsspridningen, speciellt när det gäller användandet av elektroniska kanaler. Vid internkommuniceringen så krävs det en balanserad informationsspridning i strävan efter ett utvecklande och innovativt miljöarbete. Idag är organisationens miljöarbete i stor utsträckning beroende av hur konkret verksamheten är. Medvetenheten om miljöarbetet måste öka inom organisationen, förslagsvis med hjälp av utökad möjlighet till personlig kontakt inom verksamhetsområdena samt genom verksamhetsområdesrelaterad utbildning. Miljögruppen är en mycket god idé, vars kompetens måste förvaltas väl. Systemet som verktyg måste konkretiseras till lokala förutsättningar, följa organisationens ”vanliga” verksamhetsflöde och miljöarbetet och dess resultat måste kommuniceras internt och externt. Avvikelsehanteringen måste utvecklas, vilket har betydelse för den feedback som är nödvändig för ett lärande i miljöarbetet. Perspektivet måste lyftas och i högre utsträckning inkludera interna och externa aspekter med utgångspunkt i ekologiska, ekonomiska och social samband.

In-between 2000 and 2007 the Swedish armed forces helicopter wing experienced several major aviation accidents. These accidents were remarkable with regards to the facts that aviation accidents had been decreasing in numbers since 1970; that safety technology had developed; and that findings in earlier research suggests that the characteristics of Swedish national culture should lower the risk of accidents. The purpose of this study is to contribute to the understanding of these aviation accidents by applying theories of organizational factors in aviation accidents and organizational learning. The chosen method is a single case study conducted with a qualitative approach, focusing on the helicopter wing, its squadrons, structure and its command. The results of this study show that aviation accidents could be the result of many contributory organizational factors. They also show that organizational learning should be an integrated part of risk management. Finally they show that reorganizations considerably reduces an organizations capability to manage risks. The conclusion is that when safety critical organizations such as the military reorganize, they tend to lose critical procedures, objectives, management and structure which leads to higher risks and in some cases to accidents.

Ofta genomförs projekt i tillfälliga organisationer och är ett tidsbegränsat åtagande. Lärande i organisationer som till största del består av projekt, s.k. projektbaserade organisationer, har andra typer av utmaningar när det gäller kunskapsöverföring än vanliga linjeorganisationer där kunskap kan skapas och stanna i avdelningar. Kunskapsöverföring i återkommande evenemangsprojekt är viktigt för att undvika att göra om misstag som kan vara kostsamma, speciellt då det är efter själva evenemanget som det går att avgöra om projektet är lyckat eller inte. Syftet med uppsatsen är att redogöra för tillvägagångssätt som kan användas för att överföra kunskap mellan återkommande evenemangsprojekt. En fallstudie om O-Ringen AB som organiserar O-Ringen, världens största orienteringsäventyr, genomfördes för att svara på studiens forskningsfråga: Vilka tillvägagångssätt kan användas för kunskapsöverföring mellan återkommande evenemangsprojekt? Med hjälp av kvalitativa intervjuer med projektledare för fyra O-Ringen och VD för O-Ringen AB samt genomgång av företagets uppdragsplan redovisas tillvägagångssätt som organisationen använder för kunskapsöverföring mellan de årligt återkommande evenemangsprojekten. Studiens resultat visar hur kunskapsöverföring kan ske mellan återkommande evenemangsprojekt. O-Ringen AB överför kunskap mellan sina återkommande evenemangsprojekt genom tidigare erfarenheter, att samla erfarenheter, informella och formella möten, dokument, icke-standardiserat material och system. / Projects are often executed in temporary organizations and are under a time limit. This is part of why learning in organizations that mainly work with projects, so-called project based organizations, have other types of challenges when it comes to knowledge transfer than in other types of organizations where knowledge is created and stays in departments. Knowledge transfer in reoccurring event projects are important to avoid repeating mistakes which could prove costly, especially when it only is after the event itself that it’s possible to determine if the project was successful or not. The purpose of this study is to describe which methods can be used in knowledge transfer between reoccurring event projects. A case study in O-Ringen AB, the company that organize O-Ringen, the world’s biggest orientation adventure, was conducted to answer this study’s research question: Which methods can be used to transfer knowledge between reoccurring event projects? The methods of knowledge transfer used in O-Ringen AB are presented in this paper. The results are based on interviews with the project managers of four O-Ringen events and the CEO of O-Ringen AB. In addition, the conceptual plan that the organization produces was used. The result of the study show how knowledge transfer can occur between reoccurring event projects. O-Ringen AB transfer knowledge between their annually reoccurring event projects through earlier experiences, collected experiences, informal and formal meetings, documents, non-standardized material and systems.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att bidra med kunskap om organisatoriskt stöd i grundskolan. Med organisatoriskt stöd avses det stöd som läraren inte kan ge eleven genom extra anpassningar eller sin pedagogik. Det organisatoriska stödet kräver organisatoriska förutsättningar exempelvis i form av tillgång till speciallärare, datorer, lokaler, assistenter eller anpassad gruppstorlek. För att varje elev ska utvecklas så bra som möjligt behöver vissa elever erhålla mer stöd än andra. Om det inte räcker med extra anpassningar krävs särskilt stöd, som till stor del påverkas av skolans organisatoriska förutsättningar. Det vi i studien avser att studera är det stöd som är avhängigt av skolans organisation, i högre grad än lärarens pedagogiska förmåga. Det organisatoriska stödet är betydelsefullt för möjligheten till en likvärdig skola för alla. Studiens syfte var att öka kunskapen om det organisatoriska stödet för elever i läs- och skrivsvårigheter i några grundskolor, med avseende på de stöd som ges, vilka stödformer lärarna vill ha, hur beslut om stöd fattas, samt hur stödet utvärderas. Den metod som använts i studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer, som genomförts med tolv lärare på olika grundskolor i Sverige. Studien visar att lärarna identifierar nivågruppering, egen dator, tillgång till speciallärare i klassrummet samt en-till-en träning hos specialläraren som tillgängligt organisatoriskt stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter, som lärarna vill använda. Elevens lärare fattar beslut om extra anpassningar och om det inte anses räcka till ska behovet utredas av rektor. Beslut om särskilt stöd, vilket i regel är mer omfattande och pågår under en längre tid, tas av rektor och ett åtgärdsprogram utarbetas. Undersökningen påvisar att undervisning kan ske i olika grupper, att stöd i form av tillgång till dator ofta finns, men att stöd av speciallärare ofta sätts in för sent och i för liten utsträckning. Rutiner som tydliggöra hur stödinsatser ska implementeras, följas upp och utvärderas finns inte i tillräcklig omfattning.    Nyckelord: läs- och skrivsvårigheter, organisatoriskt stöd, extra anpassningar, tidiga insatser, särskilt stöd

The purpose with this paper is to provide more knowledge about crisis management in the hotel industry due to the outburst of the ongoing coronapandemic in beginning of 2020. The study is based on qualitative research interviews with management and employees from several hotels within a hotel chain. This paper is based on Söderströms (1996) theory of organizational learning, Hugelius and Tapanis (2017) preparation of David Alexanders (2002) crisis management cycle and Hugelius and Tapanis (2017) theory of leadership in crisis. Results showed that the hotel chain have an overall emergency response plan, and also training and exercises for different types of crisis situations. However, these type of preparations are not designed for crisis situations of character like the coronapandemic, although there is still some knowledge to gain. At present, crisis management has mainly been about cutting back on resources, being present and supporting the employees. So far, employees have been generally satisfied with the management's work during this crisis situation.

Den psykiska ohälsan ökar i Sverige och utgör en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro från arbetsplatser. Att hantera anställdas psykiska ohälsa är en krävande uppgift och ett stort ansvar som åläggs chefer, men trots detta saknas chefsperspektivet inom forskningsområdet. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur operativa chefer med personalansvar konkret arbetar med sina medarbetares psykiska ohälsa och vilka organisatoriska förutsättningar som finns för detta. Psykisk ohälsa som fenomen är ett omfattande begrepp och används i studien tillsammans med begreppet CMD (Common Mental Disorders), vilket är ett vedertaget begrepp i internationell litteratur på området. I studien genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med operativa chefer som var verksamma i en stor organisation inom byggbranschen. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och för att karaktärisera chefernas psykosociala situation har resultatet har diskuterats utifrån krav, kontroll och stödmodellen. Studien har visat att arbetsuppgiften att som personalansvarigchef hantera medarbetares psykiska ohälsa är komplicerad och krävande. Psykisk ohälsa har bekräftats vara svårt att hantera på grund av komplexiteten i problemet och organisatoriskt stöd beskrevs som en nödvändighet för att som personalansvarig chef hantera medarbetare psykisk ohälsa. Resultatet visadeäven att det fanns vissa brister i förutsättningarna för att hantera detta, då mer konkret stöd och kunskap för dessa typer av situationer efterfrågades.

Den rådande coronakrisen har skapat oerhörda konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden. Ett medialt fokus i frågan har setts belysa främst privata organisationer och något utelämnat den organisatoriska påverkan krisen fått inom statliga myndigheter. Utifrån krisens oförutsägbara och snabba framfart har arbetsgivare och ledare tvingats agera emot krisen baserat på den befintliga organisatoriska krisberedskap som funnits tillhands. Syftet med studien var att analysera hur chefer inom en statlig myndighet upplever krishanteringsarbete i realtid med hjälp av frågeställningar som berörde chefers förutsättningar för krisarbete, kommunikation samt vilket lärande en pågående kris kan ge upphov till. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer valdes där chefer inom olika hierarkiska nivåer på den undersökta myndigheten deltog för att svara på studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att det inte gått att förbereda sig inför coronakrisen men att krishanteringsplaner varit viktiga för att tydliggöra chefernas agerande. Tydlig och transparent kommunikation visade sig vara en viktig del i att hantera krisens ovisshet. Resultatet visade även att de snabba beslut som tagits i linje med coronakrisen, samt digitalisering, kan skapa förutsättningar att häva den upplevda trögheten inom organisationen. Det gick även att se tendenser till att krisen gett upphov till lärande bland cheferna, men att det först i ett senare skede går att fastställa om ett organisatoriskt lärande har skett.

There are several studies showing the importance of having a well-functioning learning organization and history is full of examples demonstrating what failures or successes can lead to. Therefore, the emphasis of this thesis is to implement Visser´s theory regarding capability and battlefield performance and apply this and measure to which extension the Swedish 2nd Amphibious Battalion utilized organizational learning. The method used in this thesis is a case study consisting of interviews with officers, ranging from platoon to battalion. Results show that the 2nd Amphibious Battalion had an overall productive learning cycle in higher echelons but with deviation regarding lower echelons. Deviation was most prominent concerning learning capability in lower echelons regarding a systematic procedure towards systems to capture and share learning from as well as communications between individuals and higher echelons concerning development orientation and collaboration. 2nd Amphibious Battalion exhibits a decentralized leadership which enables participative decision making. Furthermore, the battalion shows a comprehensive change towards a higher degree of error openness, but with deviation regarding lower echelons.

COVID-19-pandemin har haft en påverkan på såväl världsekonomin som svensk industri. Finns det värde i att blicka tillbaka på den globala finanskrisen 2008 för att hämta lärdomar som kan stödja organisationers krishantering? Denna studie undersöker hur organisatorisk lärdom från krishantering lagras och används vid en senare global kris. Baserat på tidigare forskning togs ett ramverk fram för att beskriva processen mellan krishantering, organisatorisk inlärning och organisatoriskt minne. För att undersöka dessa variabler har en fallstudie gjorts på fordonsföretaget Scania, där intervjuer med nyckelpersoner genomfördes och organisationsdokument granskades. Resultaten indikerar att det finns lärdomar från finanskrisen 2008 relaterade till processer och färdigheter som är användbara under COVID-19-krisen. Studien finner även att individer utgör det mest betydelsefulla lagringsutrymmet av det organisatoriska minnet. Studien bidrar praktiskt till insikten att vissa värdefulla lärdomar kan hämtas från tidigare kriser trots skillnader i kontext och bidrar teoretiskt till konsolideringen av krishantering, organisatorisk inlärning och organisatoriskt minne.

Research show that organizational learning has an enormous impact on military success. Previous studies in the area mainly focus on learning under fire and shows that military organizations can learn through both adaptation and innovation. Studies of organizational learning capability in military organizations in peacetime is limited. Previous research regarding organizational learning in the Swedish armed forces has been concentrated on learning during conflicts or learning in international missions which shows gaps in the learning-process. The Swedish Armed Forces applies a principle which says that methods and structure should be the same in war, crisis and peace. Therefore, this paper examines whether the preconditions exists in the doctrines of the army- and naval forces, for an effective implementation of organizational learning in peacetime through a theory consuming study with Vissers theory of organizational learning capability containing four dimensions for measuring. The results show that the army is not coherent with Vissers theory in the dimension Degree of knowledge conversion regarding formal learning systems which could lead to lower capability regarding innovation. The naval forcesis coherent in each of the four dimensions. Furthermore, neither force express a desire to challenge personnel or promote experimentation during exercises. This is highlighted by Visser, as well as other previous research, to be of importance for an effective organizational learning, regarding both adaptation and innovation.