Följande studie är utförd under vårterminen 2019 som ett masterexamensarbete på Trafikverkets avdelning för stora projekt. Med organisatoriskt lärande och projektledning som teoretiskt ramverk studerades vad stora beställarorganisationer ser som sina framgångsfaktorer gällande riskhantering. För att besvara detta intervjuades sju respondenter del av två pågående projekt på Trafikverket. Utifrån detta gjordes en tematisk analys där tre begrepp framstod och analyserade. Slutsatserna från studien är att beställarorganisationer som aktivt ser över sin överlapp med den temporära multiorganisationen, i denna studie förkortad till TMO, har ett bättre riskarbete. Att de beställarorganisationer som har en växelverkan mellan en abstrakt begreppsbildning av vad riskhantering är och ser över sitt praktiska utförande lyckas bättre samt att beställarorganisationer värderar ett processorienterat lärande mer positivt än ett produktorienterat lärande / The following study was conducted during the spring semester 2019 as a master's thesis at the department for large projects, Trafikverket. With a theoretical framework based in organizational learning and project management, I have aimed to answer what large client organizations see as their success factors regarding risk management. To answer this, seven respondents were interviewed from two ongoing projects at Trafikverket. With this dataset, a thematic analysis was performed where three concepts emerged and were analyzed. The conclusions from the study are that client organizations that actively review their overlap with the temporary multi-organization, in this study abbreviated to TMO, perform a better regarding their risk management. That the client organizations that have an interaction between an abstract concept of what risk management is and review their practical implementation succeed better. Lastly client organizations that value a process-oriented learning more positively than a product-oriented learning perceive their risk management as better.

The national security of Sweden has changed as a result of the Russian invasion of Ukraine. To conduct an active defence, to work preventively, and to meet presumed threats, the Swedish Armed Forces need knowledge about organisational learning. Organisational structure is a factor that influence organisational learning. The purpose of the study was to investigate how organisational structure is perceived to affect organisational learning and safety in a military organisation. A single case study was conducted at the Swedish Armed Forces Air Force, where 17 individuals at different organisational levels were interviewed. The data collection method- was semi-structured interviews, and the analytical method was thematic analysis.The study has identified three overall themes: 1) working with uncertainty, 2) mistakes as a learning tool, and 3) organisational knowledge sharing. The results have shown that the AirForce deals with uncertainty in its daily operations, which requires a safe approach, communication, commitment, and proximity. Mistakes are used as a tool for learning within the Air Force to allow for development of routines, controls, and work methods necessary to complete their tasks. Thus, the Air Force needs to deal with mistakes in order to be able to work safely in the future. Organisational knowledge sharing consists of structure and rivalry, which affects the ability to make knowledge persistent within the Air Force. Inclusive, the results show a behavior that indicates that “errors” are used as a tool to change routines in the organisation. / Sveriges säkerhetsläge är i dag förändrat till följd av den ryska invasionen av Ukraina. För att vara kapabel att bedriva ett aktivt försvar, arbeta förebyggande och möta presumtiva hot behöver Försvarsmakten kunskap om organisatoriskt lärande. Organisatorisk struktur är en faktor som påverkar organisatoriskt lärande. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt organisationsstruktur upplevs påverka organisatoriskt lärande och säkerhet i en militärorganisation. En singulär fallstudie genomfördes vid Försvarsmaktens flygvapen, där 17 individer på olika organisatoriska nivåer intervjuades. Datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer och analytisk metod var tematisk analys. Studien har identifierat tre övergripande teman: 1) arbeta med osäkerhet, 2) misstag som lärandeverktyg, och 3) organisatorisk kunskapsuppdelning. Resultatet har visat att flygvapnet hanterar osäkerheter i sin dagliga verksamhet, vilket ställer krav på säkra arbetsmetoder, kommunikation, engagemang och närhet. Flygvapnet använder misstag som lärandeverktyg för att kunna utföra sin uppgift och förändra rutiner, styrningar och arbetsmetoder som inte fungerar. Därmed behöver flygvapnet omhänderta misstag för att kunna arbeta säkert framgent. Organisatorisk kunskapsuppdelning består av struktur och rivalitet, vilket påverkar förmågan att göra kunskap inom flygvapnet beständigt. Sammanlagt visar resultat på ett beteende som indikerar att ”fel” används som ett verktyg för att förändra rutiner i verksamheten.

I denna studie presenteras förhållandet mellan barriärer och möjligheter för organisatoriskt lärande för en tillfällig krisorganisation i en offentlig myndighet. Syftet med uppsatsen är att studera hur en svensk myndighets tillfälliga krisorganisations lärande såg ut under coronapandemin. En studie genomförs på Socialstyrelsens tillfälliga krisorganisation som ett exempel på fenomenet. Studien genomfördes via intervjuer med stabschefer på Socialstyrelsens krisorganisation samt genom insamling av sekundärdata. Resultatet av studien visar att det organisatoriska lärandet för Socialstyrelsens krisorganisation har påverkats av krisorganisationens tillfälliga natur. Därutöver tycks organisationsminne potentiellt ha skapat både barriärer och möjligheter för det organisatoriska lärandet. Även externa aktörer samt politiska påtryckningar har potentiellt skapat barriärer. I fallet med Socialstyrelsens krisorganisation verkar ansvarsskyldighet inte ha påverkat det organisatoriska lärandet.

Dagens arbetsmarknad präglas av flexibilitet och ständiga förändringar som ställer höga krav på organisationers förmåga till omställning och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur chefers ledarskap kan främja organisatoriskt lärande mot visionen lärande organisation inom en statlig myndighet. Studien genomfördes i en organisation där det finns ett krav på ständigt lärande för att klara av sitt uppdrag. Genom en kvalitativ metod med djupintervjuer och fenomenologisk analysmetod klargjordes åtta respondenters upplevelser av ledarskapets främjande av medarbetarens lärande och utveckling. Resultatet visade att chefers ledarskap kan främja medarbetarens lärande och utveckling genom att ge individuellt stöd, vara lyhörd samt främja dialogen både på grupp- och organisationsnivå. Slutsats: De tre essenserna: ge individuellt stöd, vara lyhörd samt främja dialogen går att ställa mot huruvida de kan tillämpas på individuell- eller organisationsnivå. Individuellt stöd och lyhördhet berör främst ledarens agerande på individnivå. Dialogen däremot behöver främjas av ledarskapet både på individuell- och organisationsnivå för att bidra till en högre nivå av lärande i organisationen. / The labor market of today is characterized by flexibility and constant changes that place high demands on organizations' ability to change and develop. The purpose of the study is to investigate how the leadership by managers can promote organizational learning towards the vision learning organization within a state authority. The study was conducted in an organization where there is a requirement for continuous learning to fulfill its mission. Through a qualitative approach with deep interviews and phenomenological analysis method, eight respondents' experiences of leadership's promotion of employee learning and development were clarified. The results showed that the leadership by managers' can promote employee learning and development by  providing individual support, being responsive and promoting dialogue at both group and organizational levels. Conclusion: The three essences:  providing individual support, being responsive and promoting dialogue can be asked whether they can be applied at individual or organizational level. Individual support and responsiveness primarily concern the conduct of the leader at the individual level. Conversely, the dialogue needs to be promoted by leadership at both individual and organizational levels to achieve a higher level of learning in the organization.

I forskningen har organisatoriskt lärande uppmärksammats, men inte institutionaliserats. Det organisatoriska lärandet påverkas i stor grad av nyckelpersoner vilket ledare och mellanchefer är. Organisatoriskt lärande styrs av det individuella lärandet vilket därför har en stor betydelse i sammanhanget. Ansvaret för det individuella lärandet läggs oftast på organisationens ledare och för ledares individuella lärande är reflektion och erfarenhet en avgörande faktor. Därför var studiens syfte att bidra till forskningen genom att undersöka hur kritiska situationer påverkat ledares lärande och bidragit till det individuella och organisatoriska lärandet. Syftet har studerats utifrån hur ledares reflektion görs och hur reflektionen påverkat ledares ledarskapsstil och orientering. För att studera detta användes vår egen tolkning av kritiska situationer tekniken. Studiens teoretiska referensram baserades därför på individuellt och organisatoriskt lärande, ledarskapsstilar, samt reflektion.Tillvägagångssättet som valdes var att intervjua ledare på mellanchefsnivå, halvstrukturerade intervjuer genomfördes baserat på kritiska situationer tekniken där olika kritiska scenarion diskuterades. I studien genomfördes även en enkät med samtliga intervjuade ledare där de fick uppskatta sin upplevda grad av orientering. Studiens konklusion är att fokus inte bör läggas på kombinerade ledarskapsstilar utan att vikten bör läggas på graden av orientering inom uppgift, relation och förändring. I studien kunde även ett samband identifieras som förklarar vad som krävs av ledare för att uppnå och bidra till organisatoriskt lärande. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Företag kan behöva förändra sitt sätt att arbeta av flera olika skäl. Marknaden ställer krav på billigare lösningar med bibehållen kvalitet. Myndigheter ställer krav på större miljö­hänsyn. Syftet med den här uppsatsen är att granska tre olika företags förändringsarbete i samband med att RoHS-direktivet föreskrev att bly inte skall användas vid lödning. Ett företag har helt ställt om sin produktion, ett företag kör blandad produktion och ett av företagen endast en liten produktion med blyfritt eftersom dess kunder omfattas av de undantag som finns i direktivet. Undersök­ningen har utförts som kvalitativa intervjuer med miljö- och processansvariga på de olika före­tagen och visar att företagen haft olika strategier för att lyckas med omställningsarbetet. Mina huvudsakliga slutsatser är att förändringsarbetet påverkas av kontakter med olika nätverk samt möjligheten att praktiskt prova en ny process och i betydligt mindre utsträckning av formellt ledningsarbete såsom miljöledningssystem.</p>

Företag kan behöva förändra sitt sätt att arbeta av flera olika skäl. Marknaden ställer krav på billigare lösningar med bibehållen kvalitet. Myndigheter ställer krav på större miljö­hänsyn. Syftet med den här uppsatsen är att granska tre olika företags förändringsarbete i samband med att RoHS-direktivet föreskrev att bly inte skall användas vid lödning. Ett företag har helt ställt om sin produktion, ett företag kör blandad produktion och ett av företagen endast en liten produktion med blyfritt eftersom dess kunder omfattas av de undantag som finns i direktivet. Undersök­ningen har utförts som kvalitativa intervjuer med miljö- och processansvariga på de olika före­tagen och visar att företagen haft olika strategier för att lyckas med omställningsarbetet. Mina huvudsakliga slutsatser är att förändringsarbetet påverkas av kontakter med olika nätverk samt möjligheten att praktiskt prova en ny process och i betydligt mindre utsträckning av formellt ledningsarbete såsom miljöledningssystem.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva de individuella och organisatoriskaomständigheter som skapade förutsättningar för genomförandet av hälsoprojektet. Vi hardärmed sökt svar på vilka möjligheter informanterna upplevde fanns för att tillämpa sig av denya kunskaper som förvärvats under projektet. Studien genomfördes inom Norrköpingskommun och populationen utgjordes av sex enhetschefer. För att nå den förståelse och detdjup vi eftersökt valde vi att använda oss av kvalitativ metod. Datainsamling genomfördes iform av semi- strukturerade intervjuer, dessa analyserades sedan och ställdes mot de teoriersom vi utifrån litteratur och tidigare forskning valt ut som mest lämpade för denna studie.Resultatet visar på att informanterna var motiverade till att genomföra hälsoprojektet men attden rådande situationen ledde till att utfallet av projektet inte blev som förväntat. Deupplever att de fick med sig nya kunskaper som de kan tillämpa i sitt arbete men upplevelseni stort var den att hälsoprojektet låg fel i tiden.

Bakgrund: Ständiga förbättringar och organisatoriskt lärande syftar båda till att förbättra och utveckla organisationers processer. Inom ämnesområdet ständiga förbättringar är fokus många gånger på systematiska metoder medan det i organisatoriskt lärande fokuseras mer på den holistiska bilden av organisationen. Även om de båda forskningsområden skiljer sig åt på många sätt så går det att utröna likheter gällande vad som är påverkande faktorer i utfallet gällande de båda strategierna. Detta väckte vårt intresse och vi ville undersöka detta faktum vidare. Syfte: Studiens syfte är att förstå vilka påverkansfaktorer som finns gällande ständigt förbättringsarbete som strategi i verksamheter och organisatoriskt lärande samt var det finns gemensamma nämnare däremellan. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer och observationer som inhämtats på Saab Dynamics samt en litteraturgenomgång av existerande forskning och teorier. Resultat: Resultatet från denna studie har resulterat i två modeller: en teoretiskt framtagen som kartlägger de gemensamma nämnarna gällande påverkansfaktorer på organisations-, grupp- och individnivå samt en omarbetad modell med fokus på de faktorer vi funnit empiriskt. Påverkande faktorer är bland annat policykommunikation, ledningsnärvaro, gruppdynamik och förståelse. En förutsättning och kritisk variabel i detta är tid. / Background: Continuous improvement and organisational learning both aim to improve and develop an organisation’s processes. Within the field of continuous improvement the focus is often on systematic methods whilst in organisational learning the focus is mainly holistic when looking at an organisation. Although both research areas differ in many ways there are clear similarities concerning what are influential factors inducing the output regarding both strategies. This aroused our interest and we wanted to explore this fact further. Aim: This study aims to understand the influential factors that exist regarding continuous improvement as a strategy in businesses and organisational learning, as well as discovering where there are common denominators. Method: The study has a qualitative approach and is based on interviews and observations collected at Saab Dynamics as well as a literature review of existing research and theories. Result: The result from this study is shown in two models: a theory developed model that maps the common denominators regarding influential factors on the organisational-, group- and individual level as well as a revised model with focus on the factors we have found empirically. Influential factors include policy communication, managerial presence, group dynamics and understanding. A condition and a critical variable in this is time.

The record industry has been around for just over 100 years and it’s an industry that mostly has been growing and growing ever since its inception. New technology has always pushed the industry forwards and helped it grow bigger and bigger with almost each year. But when the internet came in the early 2000’s it changed everything. It caused a stir in the industry when the music consumers now had the possibility to rip CD's, download music files illegally and share them with the world for free. In desperate actions to try to save the record labels from going bankrupt they did all in their power to fight the change. What eventually happened was that other actors came in and saved the business with services that embraced the change from a physical way of consuming music, to a new digital one.   This is a study of how that change has been perceived and affected the record labels and their ways of working. By using Paul Hirschs modell charting the organization of the pop music industry and the four processes that Tschmuck describes as the core activities of a record label, we’ve interviewed six record labels in the Stockholm area in an attempt to describe the new core activities and organization of the industry now that the digitization has changed the way the customers consume music.   Our findings show that the value added chain that Hirsch modelled has changed drastically, with several actors losing importance in it, while others actors has traded places. The core activities that Tschmuck described remains the same, but the ways they are executed has become more effective thanks to the new technology.