Title: The role of social media on today‘s markets – Companies‘ desire to understand theircustomers Authors: Kristoffer Avci-Nåmark & Patrik Widlund Background: The markets of today are characterized by dynamic conditions because of thecontinuous change in consumer preference. Due to this, the interaction between the company and its consumers is gaining importance as companies find the need to increase their knowledge about the market. Out of this need social media has emerged as a tool forcompanies to improve their communication with customers. The popularity of social media isincreasing at a rapid rate and sites such as Facebook now has around 500 million usersworldwide. Despite this popularity companies are still reluctant to invest money in their use of social media because they lack the knowledge necessary to use it with effectiveness. Even those who are using it claim that there is a need for improvement in terms of how to evaluate the performance of social media and the results that it generates. Purpose: In this thesis we intend to explain the possibilities of organizational learning that may arise from the use of social media and increase the usefulness of social media by explaining how companies can evaluate their own use of it. Methodology: We have in this thesis, through a qualitative approach, collected data oncompanies who are considered relevant for the purpose of the thesis. By using these examplesand theories on both organizational learning and measurements of effectiveness we have completed an analysis on how companies can use social media and evaluate their own use. Conclusion: Despite the development of social media there are still some problems that mustbe solved. The correlation between social media and organizational learning is displayed in the companies we have analyzed where these companies have managed to improve their understanding of how their customers think. There are still no complete models or measurements on how to evaluate social media as a tool for organizational learning. Future research should therefore focus on developing this part of the process in order to enable the continued growth of social media. Key words: Social media, organizational learning, evaluation, effectiveness.

Under de senaste fem åren har tilltagande intresse i svenska kommuner riktats mot arbete med sociala investeringar. För att utveckla förebyggande lösningar på sociala problem samarbetar olika aktörer i samverkansprojekt där expertkunnande nyttjas över organisatoriska gränser. På så vis utgör projekten värdefulla forum för såväl kunskapsöverföring mellan projektmedlemmar som utveckling av ny kunskap. Tidigare forskning visar emellertid att samverkansprojektens temporära natur innebär att kortsiktiga resultat sätts i fokus snarare än lärande utvärdering och kunskapsöverföring. Därtill har forskning påvisat att projektformen försvårar hantering och överföring av vunna erfarenheter och kunskaper vid upplösning av projekt, varför adekvata mekanismer för att hantera problemet betonats. Kunskapsöverföring i samband med projektorganisering har dock tidigare främst studerats i privata företag samtidigt som forskning om sociala investeringar och projektorganisering i offentlig sektor är begränsad. Föreliggande studie riktar därför intresse mot sociala investeringsfonders samverkansprojekt som kunskapsgenererande system i syfte att bidra med förståelse för hur organisatorisk kunskap kan hanteras för att stödja kunskapsöverföring inom och mellan samverkansprojekt. Med hänsyn till syftet anläggs en kvalitativ ansats och data har genererats via fallstudier av Norrköpings sociala investeringsfond samt två samverkansprojekt som bedrivs inom ramen för fonden. Dokumentstudier och intervjuer har i samspel med tidigare forskning beträffande organisatoriskt lärande, projektorganisering samt institutionell teori bidragit till studiens resultat. För att hantera och överföra kunskap inom och mellan samverkansprojekt i kommuner bidrar studien med förståelse för vikten av kontextanpassning av mekanismer för kunskapsöverföring efter kunskapsanspråk, institutionella arrangemang och avsatta resurser. I studien konstateras att olika grader av explicita mekanismer utgör ett system där mekanismer kompletterar varandra för att kunskap ska kunna överföras från individnivå till interorganisatorisk nivå. Resultaten visar även att ett starkt beroendeförhållande föreligger mellan enskilda projekt och aktiva ägare. Här framhåller vi vikten av projektöverskridande ägare etablerade på permanent basis som har möjlighet att hantera och överföra kunskap mellan enskilda projekt över tid och rum. Studien visar att ägarnas uppgift att tillgodose att projekt redan innan de initieras besitter tillräckliga kunskaper och förutsättningar för att kunna samverka är avgörande för att säkerställa ett kvalitetssäkrat arbete. På så sätt minskas risken med att fel återupprepas och fokus kan istället sättas på projektens huvudsakliga syfte, det vill säga social innovation.

Lärande är nödvändigt för att organisationer ska kunna utvecklas och förbättras. Tidigare forskning har studerat organisatoriskt lärande ur flera olika aspekter, bland annat som ett utvecklingsinriktat respektive anpassningsinriktat lärande. Syftet med denna studie är att beskriva de mekanismer som påverkar lärandet i en organisation. Den organisationen som studerats är en hemtjänstgrupp som börjat arbeta enligt Vanguardmetoden. Datainsamlingen skedde med intervjuer, totalt intervjuades elva personer i hemtjänstgruppen. Studien hade sin ansats i kritisk realism och strävade därmed efter att avtäcka de mekanismer som påverkar lärandet i en organisation. I resultatet redovisas de mekanismer som antas ha haft effekt på detta lärande. Dessa diskuteras sedan i förhållande till vilken effekt de kan ha haft på lärandet i organisationen. Det visade sig att lärandet i en organisation påverkas av flera olika faktorer som tillsammans utgör det sammanhang som antingen gynnar eller hämmar lärande. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar för lärande som användningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. Forskningsfrågorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lärande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lärande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestående av tre steg, som avser att förbättra en organisations kundnöjdhet. För att uppnå detta användas bland annat en plattform baserad på gamification då den innehåller poäng, resultattavlor och feedback. Syftet med att använda gamification i programmet är att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lärande. För att besvara forskningsfrågorna har det genomförts kvalitativa intervjuer med åtta chefer, varav fyra deltar i programmets första steg och fyra i dess andra steg. Resultatet visar att utvecklingsprogrammet i sig genererat goda förutsättningar för såväl individuellt som organisatoriskt lärande genom att det funnits en relevant och gemensam målsättning och ett upplevt handlings - och beslutsutrymme. Lärprocessen har kännetecknats av diskussion, erfarenhetsutbyte, reflektion, eget skapande och beslutsfattande vilket i sig bidragit till att utveckla ledarskap och samarbete. Resultatet visar dock även att gamification haft en liten betydelse som redskap i detta sammanhang. Slutsatser av uppsatsen är att om gamification ska skapa goda förutsättningar för lärande krävs det ett relevant syfte, en fungerande teknik samt en behovsanpassning för användarlogik och lärandenivå. Därutöver tycks personligt intresse för att tävla liksom deltagarnas syn på spel i förhållande till sitt yrke ha betydelse för lärande och utveckling.

I dagens upphandlingar av projekt konkurrerar byggföretag både om att bygga billigt men också om att bygga snabbt. Därför är god byggbarhet viktigt för en effektiv planering. För att utföra ett byggprojekt gäller det att alla delar i ett projekt samverkar. Alla människor i ett projekt sitter på erfarenheter som kan hjälpa för att undvika att misstag upprepas. Erfarenheter och kunskap är informationhållare som bör spridas mellan alla aktörer i ett projekt för en god byggbarhet och planering. Att utvärdera vad som går bra men också mindre bra är viktigt för förbättringsarbete av arbetsmoment och processer. Arbetets studie är att granska följande delar på några projekt hos Skanska Sverige Hus Stockholm. • Granska hur erfarenhetsåterföring används för att förbättra byggbarhet och planering inom kommersiell byggproduktion. • Granska hur organisatoriskt lärande och erfarenhetsåterföring sker mellan strategisk nivå till operationell nivå. • Granska hur olika former för organisatoriskt lärande mellan projekt kan utvecklas för god byggbarhet och planering. Fokus ligger på yrkesarbetarna, grunden i ett byggföretaget, som ofta inte sitter i beslutsfattande positioner. Studien lyfter i vilka faktorer som främjas av organisatoriskt lärande och vad det innebär med kunskap både som individ och som en organisation. Med hjälp av erfarenheter kan en organisation växa. En organisation är uppbyggt av sina anställda och deras erfarenheter bör ses som en resurs. Byggbarhet beskrivs vara det element som kan effektiviserar projekt och kan förändras i tidigt skede genom att få in erfarenheter om fungerande eller inte fungerande arbetsmoment eller byggnadsmaterial. De personer som sitter på denna kunskap är dem som praktiskt arbetar med det varje dag, det vill säga yrkesarbetarna. I dagsläget är det ofta projektledningens olika medlemmar som tar beslut på egen hand, utan en praktisk kunskap. Detta framkommer i både observationerna och intervjuerna. Projektledningen har en begränsad praktisk kunskap och yrkesarbetarna känner ett utanförskap. Yrkesarbetarna har åsikter men de vet inte vem de ska vända sig till. I vissa fall antar yrkesarbetarna att ingen bryr sig om deras åsikter ändå. Det är en tråkig inställning som tyder att det organisatoriska lärandet inte märks av i organisationens grund. Däremot säger organisationens mål och visioner att arbete för att dela erfarenheter är viktigt. Detta arbete mot organisationens mål sker till största del bara på strategisk nivå och har inte nått till yrkesarbetarna på operationell nivå. Resultates grundstenar i detta arbete är att börja prata och lyssna på varandra. För att förstå varandra behövs information och erfarenheter spridas mellan alla anställda i organisationen. Studien visar att det behövs strukturella medel för spridning av information, dokumentation och implementering. Det måste visas från organisationens strategiska sida att all kunskap är lika värd och alla bör känna att deras erfarenhet är viktig. I dagsläget har den operationella nivån svårt att veta hur den kan påverka och resultaten visar tydligt att YA har liten påverkan i beslut för bättre byggbarhet och planering

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur hög personalomsättning påverkar förutsättningarna för organisatoriskt lärande genom att undersöka hur det informella lärandet på individ- och gruppnivå påverkas av att medarbetare ofta byts ut. För att uppnå syfte och frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med sex medarbetare från en statlig myndighet. Empirin har analyserats utifrån Crossan, Lane och Whites (1999) teori om organisatoriskt lärande genom 4I-processen. Resultatet visar på att hög personalomsättning på individnivå bidrar till nya insikter och ny kunskap bland medarbetare genom att nyanställda ifrågasätter befintliga arbetssätt. Det visar sig även att nyanställda kan tillföra praktisk kunskap men att arbetsuppgifterna oftast är för specifika för att de ska ha möjlighet att förse medarbetarna med ny kunskap. Hög personalomsättning orsakar också merarbete för de befintliga medarbetarna, vilket kan begränsa lärandet. På gruppnivå visar det sig vara av vikt att dela med sig av kunskap till nyanställda för att integrera dem i arbetet. Däremot orsakar hög personalomsättning svårigheter vad gäller gruppens utveckling, vilket medför en begränsning av det informella lärandet eftersom förtroendet mellan kollegor försvinner samt att kunskap går förlorad när medarbetare säger upp sig.

Krisers utseende, omfång och konsekvenser tycks idag spegla människans globaliserade levnadssätt. Idag talar vi snarare om kriser som inte tar hänsyn till territoriella gränser utan drabbar multipla länder och ibland även kontinenter. Bland de gränsöverskridande hot som har sett en betydande ökning i världen är terrorism motiverad av våldbejakande islamism. I ljuset av terrorattentatet på Drottninggatan 2017 och utvecklingen i vår omvärld har dels förändringar av det befintliga ramverket ägt rum likväl som införandet av nya verktyg i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Med empirisk ansats granskar studien förändringarna som har ägt rum i samband med att Center mot våldsbejakande extremism (CVE) övertog samordningsansvaret 2018. Dessa förändringar begripliggörs med användning av Fiol och Lyles (1985) ramverk för organisatoriskt lärande. Studien påvisar att förändringarna i huvudsak har tagit form utifrån en lärandeprocess på låg nivå vilket har medfört anpassningar och justeringar av verksamheten sedan CVE inrättades. Därutöver har en viss normförskjutning ägt rum från den demokratifrämjande dimensionen mot en brottsbekämpande sådan vilket indikerar ett lärande på hög nivå och tycks vara en produkt av den förändrade omfattningen av våldsbejakande extremism i Sverige. Slutsatsen visar att den avsevärt förändrade hotbilden inte har givit upphov till en omfattande reformering av Sveriges samordning mot våldsbejakande extremism. Framtida kriser och hot av liknande komplex natur kommer vara mer vanligt förekommande i Sverige och övriga världen. Hur länder har lärt sig och kommer lära sig banar väg för hur väl de kan hanteras. Studien som helhet för samman gränsöverskridande hot och kriser med organisatoriskt lärande i syfte att dels fylla behovet av dels vetenskaplig men även samhällelig förståelse för de utmaningar som länders krisberedskap i allt högre utsträckning ställs inför.

Multiple studies have shown that organizational learning have a positive effect on military organizations. This is especially true in contemporary warfare, where cyber and information warfare increases to influence modern warfare means and methods. To counter this, it is important that the processes of organizational learning is functional and allows innovations to change what soldiers learn, to better equip them for the conflict of the future.   This essay analyses the Swedish army’s policy documents regarding organizational learning and solider education to expose barriers described by Schilling et.al., which might hinder processes within organizational learning. The purpose of the study is thus to show how policy documents influences organizational learning by enabling or hindering this process.  The results show that many of the barriers described by Schilling et.al is covered and adequately handled within the policy documents of the army, but not all of them. Most notable is the army’s attitude towards the technological development regarding warfare, which is said to risk making innovation from past experiences obsolete, hindering the innovation's path through the organization and thus risk that useful innovations are discarded which in turn can lead to risks in a presumptive conflict.

Studien syftar till att undersöka hur en av Sveriges största banker har arbetat för att implementera ett agilt arbetssätt, och vad det i sin tur innebär för bankens organisatoriska lärande och styrning. Då bankväsendet bedrivs under regulatoriska ramverk riktas även ljus på vilken roll arbetet med compliance har på just lärandet och styrningen efter den agila förändringen. Den teoretiska utgångspunkten tar fäste på tre skeenden: organisationsförändring, organisationsstyrning och organisatoriskt lärande, som tillsammans skapar studiens analysmodell. Vidare genomförs studien med en kvalitativ ansats som bygger på semistrukturerade intervjuer med medarbetare hemmahörande bankens avdelning för sparande. Resultaten indikerar att den agila omställningen har varit framväxande, där banken skapat förutsättningar för organisk styrning och ett kontinuerligt lärande. Detta till trots är den övergripande slutsatsen att det är svårt att vara agil i en så pass storskalig och integrerad miljö som en bank.

Byggbranschen idag har stora utmaningar med slöseri av resurser och återkommande fel under produktionsfasen nämns som ett allvarligt problem. Genom att utveckla entreprenörers erfarenhetsåterföring kan den projektbaserade branschen på sikt minska det totala svinnet. Denna studie syftar till att undersöka de aktiviteter som en svensk entreprenör genomför under två projekt. Målet är att presentera rekommendationer om hur projektbaserade entreprenörer inom byggbranschen bör lägga upp processen för genomförandet av erfarenhetsåterföring. Detta ska svaras på genom två frågeställningar: 1.     Hur har erfarenhetsåterföringen gått till i den undersökta intervjustudien av två besläktade projekt? 2.     Vad karaktäriserar en god erfarenhetsåterföring inom en projektbaserad organisation? En litteraturstudie visade på kunskap och organisatoriskt lärande som de bakomliggande begreppen som styr erfarenhetsåterföringen. Undersökningen gjordes sedan som en intervjustudie baserad på intervjuer av tjänstepersoner som är involverade i det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen. De fick berätta om det arbetet som genomförs för att ta vara på de kunskaper som produceras under projekten och föra vidare det i organisationen. De aktiviteter som identifierades under intervjuerna analyserades genom teoretisk tematisk analys. Olika delar av organisatoriskt lärande; förvärv av kunskap, distribution av information, tolkning av information och organisatoriskt minne; låg som grund för tematiseringen av de olika aktiviteterna. Totalt identifierades under intervjuerna tolv aktiviteter som ansågs ha en påverkan på projektens erfarenhetsåterföring. Tre tematiserades som förvärv av kunskap, en som distribution av information, tre som tolkning av information och fem som organisatoriskt minne. Med hjälp av en identifierad definition av erfarenhetsåterföring kunde sedan antalet aktiviteter som faktiskt utgör erfarenhetsåterföring i de aktuella projekten begränsas till tio stycken. Dessa aktiviteter bidrog i olika omfattning positivt till organisationens framtida resultat. För att klara av att genomföra en effektiv erfarenhetsåterföring i byggbranschen kunde denna studie konstatera att mängden dokumentation och information som förs vidare från ett enskilt projekt kraftigt behöver begränsas. Om lärdomar och kunskaper på ett användbart sätt ska gå att förmedla från ett projekt vidare i organisationen är det vara nödvändigt att begränsa informationsflödet. Genom att fokusera projektets lärande på en enstaka eller ett fåtal pilotundersökningar går det att skapa bättre strukturer och mer genomtänkta metoder för analyser och tolkningar. Med detta tillvägagångssätt kommer en hel del information att ignoreras under projektets gång, men det säkerställer kvalitén på det som faktiskt distribueras vidare i organisationen.