Abstract Background: Small businesses are vital for the welfare of a country. Yet, they have trou-ble obtaining external financing and these difficulties are gathered under the umbrella concept the “Financial Gap”. The most common source of fund-ing for small businesses is bank loan, why the availability of bank financing is a critical factor for their success. Today, 31% of all Swedish companies argue that they have finance problems and for half of these, the problem is to obtain a bank loan. Purpose: The purpose of the study is to describe and explain the Financial Gap as a relational concept. That is to say that the study will contribute to the understanding of the Financial Gap by focusing on the perspectives of both small businesses and banks interactively. Method: The study views the concept of the Financial Gap from a practical stand-point, assuming that it expresses its existence in the interaction between small businesses and banks. To pursue this view, the study takes on an Eth-nomethodological research approach. This approach is necessary in order to come close to and understand small businesses‟ and banks‟ everyday prac-tises. In-depth interviews are used for obtaining this deeper understanding of both parties. In addition, a questionnaire was sent out to small businesses in order to verify the information gathered in the interviews. Conclusion: On the basis of the study, the authors have developed an Interactive Model which describes their understanding of the Financial Gap. The members of small businesses and banks deal with information differently, which in turn is a result of how they approach ambiguity. When ambiguity is present, small firms settle with making decisions under uncertainty, whereas banks prefer to calculate on probabilities, why their decisions are considered being made under risk. The differences mentioned become visible in their deci-sion-making process, where small businesses act pursuant to a practical rea-soning whereas banks employ an analytical reasoning. Consequently, it leads to a clash when these two shall interact and function in a transaction as partners. The study concludes that the Financial Gap can be explained by small firms and banks speaking different languages when presenting the same reality.

<p><strong>Abstract </strong></p><p><strong>Background: </strong>Small businesses are vital for the welfare of a country. Yet, they have trou-ble obtaining external financing and these difficulties are gathered under the umbrella concept the “Financial Gap”. The most common source of fund-ing for small businesses is bank loan, why the availability of bank financing is a critical factor for their success. Today, 31% of all Swedish companies argue that they have finance problems and for half of these, the problem is to obtain a bank loan.</p><p><strong>Purpose: </strong><em>The purpose of the study is to describe and explain the Financial Gap as a relational concept. That is to say that the study will contribute to the understanding of the Financial Gap by focusing on the perspectives of both small businesses and banks interactively. </em></p><p><strong>Method: </strong>The study views the concept of the Financial Gap from a practical stand-point, assuming that it expresses its existence in the interaction between small businesses and banks. To pursue this view, the study takes on an Eth-nomethodological research approach. This approach is necessary in order to come close to and understand small businesses‟ and banks‟ everyday prac-tises. In-depth interviews are used for obtaining this deeper understanding of both parties. In addition, a questionnaire was sent out to small businesses in order to verify the information gathered in the interviews.</p><p><strong>Conclusion: </strong>On the basis of the study, the authors have developed an <em>Interactive Model </em>which describes their understanding of the Financial Gap. The members of small businesses and banks deal with information differently, which in turn is a result of how they approach ambiguity. When ambiguity is present, small firms settle with making decisions under uncertainty, whereas banks prefer to calculate on probabilities, why their decisions are considered being made under risk. The differences mentioned become visible in their deci-sion-making process, where small businesses act pursuant to a practical rea-soning whereas banks employ an analytical reasoning. Consequently, it leads to a clash when these two shall interact and function in a transaction as partners. The study concludes that the Financial Gap can be explained by small firms and banks speaking different languages when presenting the same reality.</p>

What do executives do, and how do their actions impact on the company’s results? Questions such as these are constantly targeted in leadership research. Despite thousands of reports in the field, there is no consensus on what the concept of leadership entails. Nor can companies and organisations be said to have a clear idea of what executives actually do. Nevertheless, the investments in leadership development seem to indicate that executives are considered vital to the company’s results. The vague notions about what executive work entails, together with assumptions concerning their importance to the company or organisation, lend a certain magical aura to their work. In this study, executives are regarded as a professional category, and are consequently examined with a qualitative method whereby the professionals begin by reflecting in writing on their skills, and then take part in a group discussion on their skills based on their written reflections. This method, known as the dialogue seminar method, has been used on other professional categories with good results. Since executives have not previously been studied in terms of their skills, the results have been compared to leadership research. Leadership studies with a gender perspective have shown that gender impacts on the likelihood of obtaining and practising executive positions and skills. Therefore, the results of this study have also been analysed from a gender perspective. The skills of executives and other staff are described as the capacity to follow rules, i.e. interpreting rules and then applying them in concrete situations. A rule says nothing about how it should be followed, however. If the way in which a rule should be followed were to be described in a rule, another rule would be needed to describe how that rule should be followed, and so on, ad infinitum. Thus, rules must be interpreted as something that requires access to an “archive” of examples. One specific executive skill consists of developing co-workers’ rule-following skills. For executives, following the rules involves making decisions based on tacit knowledge. Tacit knowledge, in turn, is based on an inner vision of what is taking place right now in the organisation, and what is crucial to customers, employees, the organisation and the world at large. It also includes understanding people’s urges, thoughts, needs, wishes, and what they are saying. Tacit knowledge develops in the interplay between reflecting over examples and taking strategic action. Decision-making situations can often be unclear and contradictory. Therefore the executive’s skills must include the ability to handle uncertainty in three different ways. The first is by being honest about the fact that all decisions cannot be made, and that some decisions take time. The second is explaining to employees that an organisation cannot be entirely regulated by guidelines, and that judgement in the form of reflected experience is therefore a crucial element in all action. The third is coping with the fact that an executive position does not automatically entail being able to make the right decision. Thus, the executive must accommodate uncertainty in the world at large, the employees’ uncertainty, and his or her own uncertainty. Empirical analysis also highlights another aspect of executive skills. Executives need to be fast, not merely in the sense of having a high work capacity, but in the sense of never saying no or questioning deliveries. Above all, comparisons with leadership research reveal differences in the interpretation of empirical data. The way in which executives follow rules, for instance, is also described in research on leadership, but only as a phenomenon linked with unusual situations, as when executives need to take emergency action in unforeseen circumstances, or make decisions in cases that are not covered by the general rules, rather than as a day-to-day occurrence. Similarly, there is a difference in perspectives on handling uncertainty. In leadership research, this is described as the executive dealing with something that has gone wrong and putting it right. In the study at hand, the concept is expanded, to demonstrate that the executive’s actions can involve accommodating the worries that this uncertainty breeds within the organisation. Empirical data do not show any differences in the descriptions of the executive skills of women and men. Women and men practise these executive skills similarly. Men’s tendency to identify themselves with senior management, however, is interpreted as a sign of homosocial structures in the organisation. The fact that men are more ambivalent than women faced with the opportunity and responsibility of promoting change consequently indicates that admittance into a homosocial structure restricts their freedom of action. There is a difference, however, between the executive skills of women and men in that women, unlike men, have to relate to the issue of their own gender. Their approach to this can vary between two leadership discourses; one that is gender-neutral, and one where gender is significant. Women’s knowledge of how gender is constructed in organisations, in leadership and in other structures and processes, is thus included in the tacit knowledge that comprises their skills. Keywords: executive, manager, management, leadership, gender, skills, tacit knowledge, follow rules, breaking rules, rules, decision-making, accommodate uncertainty, homosocial structures. / Vad en chef gör och vilken betydelse chefens agerande har för företagets resultat är frågor som ständigt sysselsätter ledarskapsforskare. Men trots många tusen studier finns det inom forskningen inte någon gemensam uppfattning om vad begreppet ledarskap innebär. Inte heller inom företag och organisationer finns någon tydlig bild av vad chefer egentligen gör. Däremot visar till exempel satsningar på ledarutveckling att cheferna uppfattas som mycket viktiga för företagets resultat. Otydligheten i vad chefers arbete innebär tillsammans med föreställningen om chefens betydelse för företag och organisationer resulterar i att bilden av chefers arbete får inslag av magi. I den här studien ses chefskap som ett yrke och undersöks därför med en kvalitativ metod som innebär att yrkesutövare först skriftligt reflekterar över sitt yrkeskunnande och sedan i grupp diskuterar yrkeskunnandet utifrån de skriftliga reflektionerna. Metoden som kallas dialogseminariemetoden har använts i andra yrkesgrupper än chefer med goda resultat. Eftersom chefers yrkeskunnande inte tidigare undersökts som yrkeskunnande har resultaten jämförts med ledarskapsforskning. Att kön har betydelse för förutsättningarna att få och att utöva chefskap visas i ledarskapsforskning med könsperspektiv. Därför har även studiens resultat analyserats ur detta forskningsperspektiv. Yrkeskunnande för såväl chefer som medarbetare beskrivs som regelföljande det vill säga att tolka regler och därefter agera i en konkret situation. En regel säger ingenting om hur den ska följas. Om följandet av en regel skulle beskrivas i en regel skulle följandet av denna regel behöva beskrivas i en regel och så vidare i all oändlighet. Istället måste regler tolkas något som kräver tillgång till ett ”bibliotek” av exempel. Ett specifikt yrkeskunnande för chefer är att utveckla medarbetarnas yrkeskunnande i form av regelföljande. För chefer innebär regelföljande att fatta beslut utifrån tyst kunskap. Den tysta kunskapen bygger på en inre bild av vad som händer just nu i verksamheten och är viktigt för kunder, medarbetare, organisation och omvärld. Samt en förståelse för vad människor drivs av, tänker, behöver, önskar och säger. Den tysta kunskapen byggs upp i ett växelspel mellan reflektion över exempel och ett strategiskt agerande. Ofta är beslutssituationerna otydliga och motstridiga. Det innebär att chefens yrkeskunnande innebär att härbärgera osäkerhet på tre olika sätt. Det första genom att stå för att alla beslut inte kan fattas och att vissa inte kan fattas snabbt. Det andra genom att tydliggöra för medarbetarna att verksamheten inte går att fullt ut styra med regelverk och att omdöme i form av reflekterad erfarenhet därför är en viktig del i allt handlande. Det tredje genom att hantera insikten om att chefspositionen inte automatiskt innebär att det går att fatta rätt beslut. Chefen härbärgerar således omvärldens osäkerhet, medarbetarnas osäkerhet och den egna osäkerheten. I analys av empirin framkommer också en annan aspekt av chefers yrkeskunnande. Chefer måste vara snabba, inte bara i betydelsen att ha hög arbetskapacitet utan också som att aldrig säga nej till eller ifrågasätta leveranser. Jämförelsen med ledarskapsforskning visar framför allt på skillnader i tolkningen av empirin. Chefers regelföljande beteende beskrivs till exempel även inom ledarskapsforskningen. Men där beskrivs det som något som sker ibland, att chefen gör en brandkårsutryckning när något oväntat händer eller fattar beslut i de fall som inte hanteras av regelverken, inte som något som sker ständigt. På samma sätt finns en skillnad i synen på hanterandet av osäkerhet. Det beskrivs inom ledarskapsforskningen som att chefen hanterar det som gått fel och ställer allt till rätta. I denna studie utvecklas begreppet genom att visa att hanterandet för chefen kan innebära att härbärgera den oro osäkerheten medför i organisationen. Empirin visar inte några skillnader mellan kvinnor och män i beskrivningarna av chefers yrkeskunnande. Kvinnor och män utövar chefskap på samma sätt. Männens identifikation med högre chefer tolkas dock som tecken på homosociala strukturer i organisationen. Att männen är mer ambivalenta än kvinnorna till både möjligheten och det egna ansvaret för att driva förändring innebär då att upptagande i en homosocial struktur begränsar handlingsutrymmet. Däremot finns det en skillnad mellan kvinnors och mäns yrkeskunnande som chefer på så sätt att kvinnor till skillnad från män måste förhålla sig till sitt kön. Kvinnorna väljer att hantera detta genom att växla mellan två ledarskapsdiskurser; en könsneutral och en där kön har betydelse. Kvinnornas kunskap om hur kön görs i organisationer, i konstruktionen av ledarskap såväl som i övriga strukturer och processer, är således en del i den tysta kunskap som utgör deras yrkeskunnande. / <p>QC 20120514</p>

För försäkringsbolag är beslutsfattande en viktig process där privatpersoners situationer ska bedömas. Vilka bedömningsfaktorer som försäkringsbolag tar hänsyn till vid premiesättning har därför diskuterats. Likaså vilka svårigheter försäkringsbolag upplever inför och under beslutsfattandeprocessen av en försäkringspremie. Tidigare studier visar att beslutsfattandeprocessen innehåller element från ett bolags riskhantering till en försäkringstagares beteende och livssituation. I vår studie har vi valt att fokusera på motorförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring samt livförsäkring där premien kan variera utifrån försäkringstagarens beteende. Tidigare studier belyser också principal-agentteorin utifrån moral hazard och adverse selection som försäkringsbolags främsta dilemman. Vidare har vi i vår studie valt att undersöka genom intervju hur de nämnda dilemman påverkar försäkringsbolags beslutsfattande. Intervjuerna genomfördes med en kvalitativ metod. I vår slutsats konstateras att osäkerhet präglar försäkringsbolags beslutsfattande vilket påverkas av både moral hazard och adverse selection. Försäkringsbolag vill minska denna osäkerhet och använder sig därför av en tydlig riskhanteringspolicy. Likaledes läggs förhoppningar på att digitaliseringen ska underlätta visst beslutsfattande. / For insurance companies decision making is an important process where the situation for private persons are assessed. Which assessment criterias that are used for premium setting by insurance companies have therefore been discussed. Also what difficulties insurance companies experience before and during the decision making process of an insurance premium. Previous research shows that the decision making process contains elements from a company's risk management to a policyholder's behaviour and life situation. In our research we have chosen to focus on motor insurance, health insurance and life insurance where the premium can vary due to a policyholder’s behaviour. Previous research also estimate that principal-agent problem whit moral hazard and adverse selection constitutes insurance companies’ main dilemma. Furthermore, in our research we have chosen to look into, with interview, how the mentioned difficulties affect the decision making in insurance companies. The interviews were conducted with a qualitative method. In our conclusion is it noted that insecurity is characterized by insurance companies’ decision making which is affected by both moral hazard and adverse selection. Insurance companies want to decrease this insecurity and therefore uses a clear enterprise risk management. Likewise, hopes are being made that the digitization will facilitate certain decision making.

Estimation of the variation in the integrated hydraulic conductivity around the Tunåsen infiltration facility - An investigation of the effects of uncertainties in existing information Almost half of Sweden’s drinking water volume is produced from groundwater. The main fraction of this is extracted from eskers, some of which allow for very large extraction rates. Despite this, the groundwater volume is not sufficient in some areas. This has led to an extensive use of artificial recharge. In Uppsala, the total volume added through artificial recharge is divided between four infiltration facilities. The largest of these facilities is Tunåsen basin infiltration facility, which is situated along the Uppsala esker. For Tunåsen as well as for other recharge facilities, it is of great importance that the infiltrated water is allowed a sufficient transport time before it is extracted further down the flow path. This is in order to ensure that the water obtains characteristics similar to those of natural groundwater. A way to estimate the transport time is to model the groundwater flow in the area between the infiltration facility and the extraction site. However, due to the fact that groundwater flow in eskers often is very complex, modeling such a system requires data of high quality and resolution. The aim of this master’s thesis was to document the variation in estimated values of integrated horizontal hydraulic conductivity and to investigate how the variation was affected by uncertainties connected to existing information for the area between the Tunåsen infiltration facility and the extraction sites in Storvad and Galgbacken. The thesis was done as a pilot study for Uppsala vatten och avfall AB’s upcoming construction of a high-resolution model of the Uppsala and Vattholma eskers. The investigation began with a literature review, from which existing information was compiled. An integrated horizontal hydraulic conductivity was calculated based on two types of information: descriptions of the layers in borehole profiles and information from sieve analyses. The obtained values were then compared to a rough estimate based on information about groundwater flow and hydraulic gradient. The compilation of existing material showed that the largest uncertainties were related to borehole profiles. This was due to the use of different ways to describe soil layers and to lack of information of a soil layer’s true grain size composition. The calculations of integrated hydraulic conductivity showed the largest variation when based on descriptions of borehole profiles. The calculations that were made based on sieve analyses as well as the rough estimate based on groundwater flow and hydraulic gradient showed a smaller variation. However, without the existence of measurements of the actual hydraulic conductivity, it is impossible to say for certain how the documented uncertainties affect the variation. In the upcoming work with the construction of the high-resolution model it is therefore of great importance that such information is obtained, for example by performing pumping tests. / Skattning av den integrerade hydrauliska konduktivitetens variation kring Tunåsens infiltrationsanläggning - En utredning av påverkan från möjliga osäkerheter i befintlig information I Sverige utgörs nästan hälften av den totala dricksvattenvolymen av grundvatten. Den största delen av grundvattnet utvinns ur rullstensåsar, vilka i vissa fall tillåter mycket stora uttag. Trots detta är grundvattenvolymen på vissa håll inte tillräcklig. Detta har lett till att den naturliga grundvattenmängden i sex procent av landets grundvattentäkter kompletteras genom konstgjord infiltration. I Uppsala sker konstgjord infiltration på fyra platser, där Tunåsens infiltrationsanläggning belägen på Uppsalaåsen är den största. För Tunåsen såväl som för andra områden där konstgjord infiltration används, är det av stor betydelse att det infiltrerade vattnet har en tillräckligt lång transporttid mellan infiltrations- och uttagspunkt för att möjliggöra att det får grundvattenliknande egenskaper innan det pumpas upp. Ett sätt att uppskatta denna transporttid är genom att modellera grundvattenflödet i området mellan infiltrationsanläggningen och den eller de grundvattentäkter där vattnet pumpas upp. Till följd av att grundvattenströmningen i rullstensåsar ofta är komplex, ställer dock en modellering av ett sådant område stora krav på både kvalitet och upplösning hos den information från vilken modellen byggs upp. Syftet med detta examensarbete var att dokumentera variationen i en skattad integrerad horisontell hydraulisk konduktivitet och utvärdera hur denna påverkades av osäkerheter relaterade till den idag befintliga informationen för området mellan Tunåsens infiltrationsanläggning och Storvads respektive Galgbackens grundvattentäkt. Detta gjordes som en förstudie till Uppsala vatten och avfall ABs kommande arbete med upprättandet av en noggrann modell över hela Uppsala- och Vattholmaåsen. Arbetet började med en litteraturstudie och en informationsinsamling, genom vilka den idag tillgängliga informationen sammanställdes. Utifrån den sammanställda informationen beräknades sedan värden på hydraulisk konduktivitet baserat på beskrivningarna i de upprättade lagerföljderna och baserat på information från tidigare utförda siktanalyser. De beräknade värdena jämfördes därefter med värden framtagna genom en överslagsberäkning baserad på information om grundvattenflöde och hydraulisk gradient. Sammanställningen av befintlig information visade på att de mest betydande osäkerheterna var relaterade till jordlagerdata, där de kunde kopplas till såväl användandet av olika beskrivningssätt i lagerföljderna som till brister i informationen om verklig kornstorleksfördelning. Skattningarna av integrerad horisontell hydraulisk konduktivitet resulterade i störst variation när de baserades på jordlagerföljderna, då det högsta värdet i många fall var 107 gånger så stort som det lägsta. De beräkningar som utfördes på siktanalyser visade på en mer begränsad variation, vilket även var fallet för överslagsberäkningarna. Utan mätningar på den verkliga hydrauliska konduktiviteten går det dock inte att säkert avgöra hur mycket de funna osäkerheterna påverkar variationen. Inför utvecklingen av den kommande modellen är det därför nödvändigt att komplettera den idag befintliga informationen med ny data, till exempel genom att provpumpningar utförs.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter återförsäljare i modebranschen i Sverige upplever med inköp via digitala möten samt dess inverkan på inköpsbeslutet. Studien ämnar också undersöka hur relationen mellan leverantör och återförsäljare påverkar inköpsbeslutet vid inköp via digitala möten. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i van Weeles (2014) modell över inköpsprocessen och Dwyer, Shurr och Ohs(1987) modell över relationer mellan köpare och säljare. En kvalitativ studie har genomförts där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio återförsäljare i modebranschen. Datan har sedan analyserats med en tematisk analys. Resultatet visar att inköp via digitala möten har orsakat en större osäkerhet hos återförsäljare vid inköpsbeslutet. Den största utmaningen vid inköp via digitala möten är att mildra osäkerheten. Det finns möjligheterför återförsäljare att tids- och kostnadseffektivisera sin verksamhet med hjälp av inköp via digitala möten. Relationen mellan leverantör och återförsäljare har en betydande roll underinköp via digitala möten, där ett förtroende parterna emellan kan mildra osäkerheten. / The purpose of this study is to investigate what challenges and opportunities retailers in the fashion industry in Sweden experience with purchasing via digital meetings and its impact on the purchasing decision. The study also intends to investigate how the relationship between supplier and retailer affects the purchasing decision when purchasing via digital meetings. The theoretical basis of this study is van Weele's (2014) model of the purchasing process and Dwyer, Shurr and Oh's (1987) model of buyer-seller relationships. A qualitative study has been carried out where data has been collected through semi-structured interviews with 10 retailers in the fashion industry. The data has then been analyzed with a thematic analysis. The results show that purchases via digital meetings have caused greater uncertainty among retailers in the purchasing decision. The biggest challenge when purchasing via digital meetings is to mitigate uncertainty. There are opportunities for retailers to streamline their operations in terms of time and cost with the help of purchasing via digital meetings. The relationship between supplier and retailer has a significant role in purchasing via digital meetings, where trust between the parties can alleviate uncertainty.

Denna vetenskapliga essä utgår från författarens personliga erfarenhet som boendestödjare i form av en gestaltning. Syftet med essän är att formulera boendestödjarens praktik utifrån gestaltningen samt med hjälp av Aristoteles Den Nikomachiska etiken samt Donald A. Schöns Educating the Reflective Practitioner reflektera över vilken kunskap som boendestödjare använder samt hur det är möjligt att lära sig densamma. Metoderna består av skrivande, fenomenologiskt tillvägagångssätt gällande gestaltningen och hermeneutiskt utforskande. I essän presenteras en personlig och historisk bakgrund samt ett forskningsurval rörande boendestöd. Därefter diskuterar författaren, utifrån Aristoteles teorier, kring syftet med boendestöd och de kunskapsformer som återfinns i den inledande gestaltningen. Författaren diskuterar vidare hur boendestödjaren lär sig dessa kunskaper med utgångspunkt ur Schöns teorier. Därefter diskuteras instruktioner i ett annat sammanhang, utifrån den konceptuella konstnären Sol LeWitt. Essän avslutas med att författaren bland annat konstaterar att den praktiska kunskapen är centrala inom boendestödsarbetet även om instruktioner kan uppmärksamma författaren om medelvägen. / This scientific essay starts with a literary composition from the author’s personal experience as a community mental health worker. The purpose of the essay is to articulate the practice of the community mental health worker starting with the literary composition and by utilizing Aristotle The Nicomachean Ethics and Donald A. Schön Educating the Reflective Practitioner reflect over what type of knowledge the mental health worker uses and how it is possible to attain that knowledge. The methods consist of writing in addition to a phenomenological procedure regarding the literary composition and hermeneutic exploring. A personal and historical background is presented, along with a selection of research regarding community mental health work. This is followed by the authors discussion, starting with the theory of Aristotle, regarding the purpose of community mental health work and the type of knowledge that is located in the literary composition. The author continues to discuss how the community mental health worker learns this knowledge with starting from the theory of Schön. After that instructions are discussed in another context, from the conceptual artist Sol LeWitt. The essay ends with a conclusion by the author that the practical knowledge is central within the community mental health work even if instructions can make the author attentive on the middle way.

Chromosome classification is one of the essential tasks in karyotyping to diagnose genetic abnormalities like some types of cancers and Down syndrome. Deep convolutional neural networks have been widely used in this task, and the accuracy of classification models is exceptionally critical to such sensitive medical diagnoses. However, it is not always possible to meet the expected accuracy rates for diagnosis. So, it is vital to tell how certain or uncertain a model is with its decision. In our work, we use two metrics, entropy and variance, as uncertainty measurements. Moreover, three additional metrics, fail rate, workload, and tolerance range, are used to measure uncertainty metrics’ quality. Four different non-Bayesian methods: deep ensembles, snapshot ensembles, Test Time Augmentation, and Test Time Dropout, are used in experiments. A negative correlation is observed between the accuracy and the uncertainty estimation; the higher the accuracy of the model, the lower the uncertainty. Densenet121 with deep ensembles as the uncertainty evaluation method and variance as the uncertainty metric gives the best outcomes. Densenet121 provides a wider tolerance range and better separation between uncertain and certain predictions. / Kromosomklassificering är en av de viktigaste uppgifterna i Karyotyping för att diagnostisera genetiska abnormiteter som vissa typer av cancer och Downs syndrom. Deep Convolutional Neural Networks har använts i stor utsträckning i denna uppgift, och noggrannheten hos klassificeringsmodeller är exceptionellt kritisk för sådana känsliga medicinska diagnoser. Det är dock inte alltid möjligt att uppfylla de förväntade noggrannhetsgraderna för diagnos. Så det är viktigt att berätta hur säker eller osäker en modell är med sitt beslut. Forskning har gjorts för att uppskatta osäkerheten med bayesiska metoder och icke-bayesiska neurala nätverk, medan lite är känt om kvaliteten på osäkerhetsuppskattningar. I vårt arbete använder vi två mått, entropi och varians, som osäkerhetsmätningar. Dessutom används ytterligare tre mätvärden, felfrekvens, arbetsbelastning och toleransintervall för att mäta osäkerhetsmätarnas kvalitet. Fyra olika icke-bayesiska metoder: djupa ensembler, ögonblicksbilder, Test Time Augmentation (TTA) och Test Time Dropout (TTD) används i experiment. En negativ korrelation observeras mellan noggrannheten och osäkerhetsuppskattningen; ju högre noggrannhet modellen är, desto lägre är osäkerheten. Densenet121 med djupa ensembler som osäkerhetsutvärderingsmetod och varians som osäkerhetsmätvärdet ger de bästa resultaten. De ger ett bredare toleransintervall och bättre separation mellan osäkra och vissa förutsägelser.

Budgetering är en central del för att planera och styra kommunala finanser, vars utveckling är beroende av samhällsekonomisk utveckling. Under 2020 drabbades världen av en pandemi som orsakade en ekonomisk kris världen över, med undantag från bland annat svenska kommuner. Tidigare forskning kring kommunal budgetering i ekonomiskt svåra tider tyder på att stram budgetering är en viktig faktor för att klara ekonomiska kriser medan andra menar att sådana åtgärder ofta undviks. Tidigare forskning pekar även på kommuners beroende av statliga bidrag ökar vilket även hämmar benägenheten att tillta åtstramande åtgärder. Studien har syftat till att undersöka om och i sådana fall hur Covid-19-pandemin har påverkat västsvenska kommuners budgetprocess och budget som planerings- och styrverktyg. För att uppnå detta genomfördes en kvalitativ multipel fallstudie på fem västsvenska kommuner, med intervjuer och en kompletterande dokumentanalys. Resultatet visade att varken budgetprocessen, eller budget som planerings- eller styrverktyg har påverkats i så stor utsträckning utav Covid-19. Resultatet visade även att de statliga bidragen till följd av Covid-19 har haft en hämmande effekt på åtgärder. Vidare visar studien att budgetmetodiken inte förändrats. / Budgeting is a central part of planning and controlling municipal finances, where growth is dependent on macroeconomic factors. During 2020 the world was hit by a pandemic that caused an economic crisis across the world, with an exception from Swedish municipalities. Earlier research on municipal budgeting in times of economic crisis suggest that a tight budgeting is an important factor when it comes to managing economic crisis while others suggest that such measures often get avoided. Earlier research also suggests that municipalities spending and dependency on governmental grants increase when the latter increase, which also inhibits tightening measures. The purpose of this study has been to examine if and if so, how the Covid-19 pandemic has affected the budget process, budget as a tool for control and planning for municipalities in western Sweden. To achieve this, we have conducted a qualitative multiple case study in five western Swedish municipalities through interviews and complementary content analysis. The results show that neither the budget process nor the budget as a tool for planning or control has been affected by Covid-19 to such an extent. The results also showed that the governmental grants due to Covid-19 has had a mitigating effect on measures. Moreover, the study shows that the budget methodology has not changed.

The reported research provides a rough guide to the best practice of decision modeling concerning urban pipeline systems’ rehabilitation. The thesis aims to bring attention to the fact that a proper decision-making model is a cornerstone for efficient infrastructure management. More precisely, this thesis aims to increase the knowledge about applicable decision support methods by identifying relevant factors that should be considered in the decision-making process. This can, facilitate future rehabilitation attempts of existing urban infrastructure. A utility-based decision model was adopted for a water distribution network in Sweden to locate and rehabilitate leakages as an ultimate sign of failure. This was performed by implementing and evaluating a Bayesian decision model including the treatment of uncertainties in evaluating the best decision from a short-term perspective. Despite its simplicity, the result showed that the proposed model could facilitate problem-solving approaches when uncertainty is an issue. Considering the several interacting factors of services and the availability of information, the importance of problem structuring before applying a decision model was extensively acknowledged. As a result, a conceptual decision model was proposed to choose the most appropriate decision model applicable for a particular problem in the essence of deciding how to decide. The presented model illustrated the first steps of developing a theoretical framework for a rational yet practical decisionmaking. This approach, which is aimed to be further employed in rehabilitation strategies of urban pipelines, ensures that the chosen decision technique has explicitly considered different levels of uncertainty and would be the best-established solution for a particular type of problem, organization, and stakeholder. This effort may help the decision analysts define the problem and elicit objectives and values relatively early in the decision-making to ensure that decisions to be selected would support the desired outcomes, actions, and core values. Then, a critical evaluation of the decision strategy was presented by comparing the performed Bayesian approach with the proposed conceptual model. Then so, it was shown that the choice of the decision model is dissimilar if the presented specific basic components vary. This was performed by presenting two semi-fictitious case studies, exemplifying the framework’s importance in structuring the assessment of available means. / Forskningen som redovisas i denna uppsats utgör en översiktlig guide till en praktisktillämpning av beslutsmodellering gällande underhåll av urbana ledningssystem.Syftet med licentiatuppsatsen är att betona att en korrekt modell för beslutsfat-tande är nödvändig för en effektiv förvaltning av infrastruktur. Mer specifikt ärmålet att öka kunskapen om tillämpbara beslutsstödsmetoder genom att identifiera relevanta faktorer som bör beaktas i beslutsprocessen. Det förväntas underlätta framtida underhållsaktiveter för befintlig urban infrastruktur. En nyttobaserad beslutsmodell för åtgärdsplanering har applicerats på en del av ettsvenskt vattenledningssystem, där läckage är den kritiska händelse som hanteras.Modellen baserad på Bayesiansk beslutsteori har implementerats och utvärderatsmed avseende på hantering av osäkerheter och beslutsoptimering ur ett korttidsper-spektiv. Trots modellens enkelhet visar resultatet att den kan underlätta metodvalför problemlösning när det råder osäkerheter i förutsättningarna. Vikten av en tydlig och strukturerad problembeskrivning inför tillämpningen av enbeslutsmodell bekräftas, där beaktande av interaktioner mellan ibland flera faktoreri systemets funktion och den tillgängliga informationen är viktig. Som ett resultatföreslås en konceptuell metod för att välja den mest lämpliga beslutsmodellen förett specifikt problem med syftet att besluta hur man bör besluta. Den presenter-ade metoden utgör ett första steg i utvecklingen av ett teoretiskt ramverk för ettrationellt och samtidigt praktiskt beslutsfattande. Arbetet hjälper beslutsfattarenatt strukturera problemet och lyfta syftet och värden tidigt i beslutsfattandet föratt säkerställa att tagna beslut stödjer eftersökta utfall, åtgärder och kärnvärden. Vidare har en kritisk utvärdering av beslutsstrategier presenterats som en jämförelsemellan den Bayesianska beslutsmodellen och den konceptuella metoden. Den visaratt valet av beslutsmodell skiljer sig om de grundläggande förutsättningarna ärolika. Utvärderingen baseras på två semifiktiva fallstudier som visar på vikten avstrukturering i bedömningen av tillgänglig information och tillgängliga resurser. / <p>2022-10-24</p> / Mistra InfraMaint