Denna uppsats förser läsaren med en diskursanalys av böcker inom, vad som i arbetet kommer benämnas som, ”framgångslitteratur”. Med detta menas litteratur av rådgivande karaktär som riktar sig till människor som vill gå från att må bra till att må bättre, till att bli mer framgångsrika, mer nöjda, mer effektiva, lyckligare osv. Det finns idag flertalet diskursanalyser av självhjälpslitteratur; dvs. den typ av litteratur som vänder sig till personer som vill gå från att må dåligt till att må bra eller bättre. Jag har dock funnit diskursanalyser kring just framgångslitteratur vara näst intill obefintligt. Därav har förhoppningen varit att denna studie ska fylla ett viktigt tomrum i det analytiska fältet kring det moderna samhället och dess fokus på framgång och utveckling. Genom en selektion av tre böcker synliggörs och analyseras denna ”framgångsdiskurs”. I studien undersöks huvudsakligen vilka konstruktioner som är framstående inom den valda framgångslitteraturen och vilka uppmaningar läsaren får däri. Arbetet knyts an till teorier och tidigare forskning inom områden som bl.a. det moderna samhället, identitet, lycka och otillfredsställelse. Av studien framgår det att framgångslitteraturen fokuserar på individens eget ansvar över sitt liv och en synnerligen framstående konstruktion är att läsaren har mängder av möjligheter, möjligheter som proklameras bli tillgängliga genom individens vilja, fokusering samt att kontinuerligt och medvetet välja det ”rätta” sättet att tänka, sätta upp mål och agera. Vidare har individens framgång och ständiga utveckling en central plats i diskursen, och individens varande sammankopplas med vad denne gör vilket öppnat upp för att titta på hur identitet konstrueras. Genom diskursen, samt genom författarnas auktoritärt framställda position i relation till läsaren, konstrueras och rekonstrueras kort sagt föreställningarna att ”man är vad man gör” och att ”man kan om man vill”. Något som kan relateras till de värdegrunder som vårt moderna samhälle tycks generera.

Bakgrund Denna studie är utförd inom Nordea AB som ämnar undersöka området arbetsmotivation. Bakgrunden till studien grundar sig på att företag tenderar att öka sina prestationer om medarbetare är motiverade. Syfte/ frågeställningar Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur en grupp anställda i en välkänd organisation ser på arbetsmotivation och vad som påverkar denna. Vidare avser studien att undersöka om de insatser som cheferna gör upplevs som motiverande och även vad cheferna kan göra för att höja arbetsmotivationen. -       Vad innebär arbetsmotivation enligt medarbetarna på Nordea, och vad påverkar denna? -       Vad kan cheferna göra för att höja arbetsmotivationen hos medarbetarna? Teori De teorier som har använts under studien är målsättningsteorin, Herzbergs tvåfaktorteori och Maslows Behovstrappa. Studien har även använt sig av tidigare forskning. Metod Studien har antagit en kvalitativ metod för att uppnå studiens syfte och vidare besvara frågeställningarna. Datainsamlingen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem medarbetare och två chefer. Resultat/Slutsats Utifrån respondenternas svar har rapportförfattaren kunnat kartlägga vad arbetsmotivation innebär för medarbetarna. Det är en drivkraft som får de att vilja gå till arbetet och prestera. Några av de faktorerna som påverkar medarbetarnas motivation är: utvecklingsmöjligheter, arbetsuppgifterna, de sociala relationerna och feedback. Resultaten i denna studie överensstämmer med tidigare forskning, men motsäger även delar av tidigare studier. Exempelvis att de sociala relationerna är en motivationsfaktor, detta är i linje med Maslows behovstrappa men säger emot Herzbergs tvåfaktorteori. Chefer och ledare inom banksektorn, och främst i Sverige kan dra nytta av denna studie eftersom det är av stor vikt för dem att känna till vad som får personalen att prestera till sin fulla potential. Denna studie är genomförd inom den svenska banksektorn och har medarbetarnas åsikter och önskemål i huvudfokus, vilket gör denna studie intressant för chefer inom den svenska banksektorn. Ett förslag till vidare studier är att jämföra konkreta prestationer mellan en bank med omotiverade medarbetare respektive en bank med motiverade medarbetare.