This thesis has set out to shine a light on the prevalence of outdoor recreation in regional strategies, regarding how friluftsliv can contribute to regional development and growth. In the context of the outdoor recreation goals, friluftsliv has been pushed to be involved within the regional development and spatial planning process in regions. However, the extent of measures to involve friluftsliv in RDS/P (Regional Development Strategy/Plan) from regional authorities are far in-between. The County Administrative Board (TCAB) on the other hand, are actively working within their regions on how to involve friluftsliv in the spatial planning process, partly because of difference in responsibility factors from the two authorities. The same can be said regarding the many similarities and differences found primarily in the work from TCABs. For example, how friluftsliv frequently is described to have a positive contribution on citizens well-being and quality of life, that in-turn positively impact aspects of regional development, while some discuss the implications of friluftsliv on the environment. Friluftsliv can work as a catalyst for regional development, although it can be argued to be geographically dependant for commercial activities, while its indirect social, economic, and environmental contributions are not geography dependant. One conclusion made in the thesis is that a more transcending planning process regionally to promote friluftsliv is needed, where both the regions and TCAB carry out the planning in unison with the SEPA (Swedish Environmental Protection Agency) to spread the needed knowledge for the purpose of smart spatial planning between the authorities. / Denna masteruppsats har syftat till att belysa förekomsten av friluftsliv i regionala strategier, relaterat till hur friluftsliv kan bidra till regional utveckling och tillväxt. Detta analyserades i samband med uppkomsten av friluftslivsmålen, där friluftsliv är syftat till att vara involverad i den regionala utvecklingen och den fysiska planeringsprocessen i regioner. Emellertid är omfattningen av åtgärder för att involvera friluftsliv i RUS/P (Regional Utvecklingsstrategi/Plan) från regionala myndigheter låga. Länsstyrelserna å andra sidan arbetar aktivt inom sina regioner för att involvera friluftsliv i den fysiska planeringsprocessen. Detta är på grund av den skillnaden i ansvarsområden över specifika faktorer mellan de två myndigheterna. Detsamma kan kopplas till de många likheter och skillnader som främst återfinns i Länsstyrelsernas arbete. Exempelvis hur friluftsliv ofta beskrivs bidra på ett positivt sätt för medborgarens välbefinnande och livskvalitet, som i sin tur positivt påverkar många aspekter av regional utveckling, medan vissa fokuserar på att diskutera konsekvenserna av friluftsliv på miljön. Friluftsliv kan fungera som en katalysator för regional utveckling, även om friluftslivets kommersiella verksamhetsmöjligheter kan påstås vara geografiskt beroende kan dock dess indirekta sociala, ekonomiska och miljömässiga bidrag för regional utveckling syftas till att vara geografiskt oberoende. En slutsats som gjorts i uppsatsen är att en mer övergripande planeringsprocess regionalt för att främja friluftsliv behövs, där både regionerna och Länsstyrelserna genomför planeringen i överensstämmelse med Naturvårdsverket för att sprida den nödvändiga kunskapen i syfte att engagera i aktiv diskussion för främjandet av smart rumslig planering mellan myndigheterna.