Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla elevers resonemangsförmåga inom det matematiska området geometri. För att kunna uppfylla syftet gjordes en observation och två intervjuer med två olika lärare. Vid analys av resultatet användes de två teorierna, ett sociokulturellt perspektiv på lärande och variationsteorin. Utifrån resultatet kan det konstateras att de båda lärarna både definierar resonemangsförmågan och arbetar med denna på liknande sätt. Lärarna kopplar denna förmåga till samtal och diskussion mellan elever. För att främja diskussioner låter de eleverna arbeta i mindre grupper och resonera kring olika uppgifter. Studien kan bidra till fördjupade kunskaper om hur lärare kan arbeta för att utveckla förmågan att resonera.

Social media play a significant role in people’s daily communication and life. Even companies use them to reach a broader audience. This study aims to explore if Snapchat can be a useful platform for companies in their strategic communication, especially regarding corporate branding. Snapchat is the fastest growing social media today and they use content in a completely different way than other major social medias. This paper will show how Arla Sweden is using Snapchat to communicate with a specific target group, create engagement and strengthen brand identity. The study focuses on how users understand Arla´s content and is divided into two parts, where two qualitative methods are used. The first part focuses on Arla´s use of Snapchat and is conducted by an interview with an expert from Arla´s social media department. The second one aims to understand the user experience and is collected through four focus group interviews. The study is based on theories about corporate branding and Stuart Hall´s theory of encoding/decoding. The result shows that the users are critical to companies using Snapchat. The users view Snapchat as a private medium for friends and are negative to companies using it as a marketing tool. However, the study shows a positive result regarding users’ first experience with Arla´s content. The conclusion is that Snapchat can be used for corporate branding as long as companies make sure that the content is interesting enough for the target group.

The aim of this study was to contribute with knowledge regarding the organizational structures for employees’ learning and how the learning techniques are applied by the employees at the contact centers within the financial sector. This was done through three research questions “To what extent do the employees acknowledge that they learn through  non-formal learning techniques?”, “To what extent do the employees acknowledge that they learn through informal learning techniques?” and “Which patterns can be seen based on the employees choices of learning techniques?”. The theoretical background was non-formal and informal learning and was defined through Michael Eraut’s typologies. The non-formal learning technique includes the information and educational activities that are conducted by the organization. The informal learning techniques, on the other hand, involves the learning which origins from individual reflection and also from the exchange of knowledge with colleagues. In order to investigate the research questions a survey was conducted at a contact center at a Swedish bank. The survey was answered by 70 respondents. The empirical data from the survey was then statistically analyzed and the result was interpreted with support from the theoretical background and previous studies within the field of research. The findings indicated that the respondents preferred to use the available information channels when needed to improve their knowledge and competence. This means that the respondents indicated that they learn to a higher extent from the non-formal learning techniques. However, the results also indicated that other non-formal learning techniques, especially meetings and educational activities, were just slightly more preferred than informal learning techniques, such as consulting a colleague. Furthermore, the result indicated that newly employed respondents are more likely to consult a colleague in order to learn. Whereas more experienced respondents to a higher extent used the informational channels in order to learn.   Keywords: Workplace learning, non-formal learning techniques, informal learning techniques, contact center, bank

Effekter av fysisk aktivitet kan minska olika riskfaktorer för uppkomst av sjukdomar som diabetes typ-2 samt hjärt- och kärlsjukdomar. Det framkommer även att fysisk aktivitet i många fall kan vara ett bättre ingrepp jämfört med läkemedel vid förebyggande och behandlande syfte. Fysisk inaktivitet och följder av högt Body Mass Index kostar det svenska samhället cirka 2,5 miljarder SEK varje år och är en av de största orsakerna till tidig död. Fysisk aktivitet på recept utvecklades år 2001 för att främja fysisk aktivitet, något som all legitimerad vårdpersonal kan förskriva till patienter som de anser vara otillräckligt fysiskt aktiva. Sjuksköterskans arbetsområde innefattar både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Trots att fysisk aktivitet på recept har funnits sedan 14 år så är det fortfarande mycket arbete som återstår för att det ska användas i större utsträckning i praktiken. Syftet är att beskriva vårdpersonalens syn på att förskriva fysisk aktivitet på recept till vuxna. Åtta vetenskapliga artiklar har analyserats i denna litteraturstudie studie. Resultatet visar att brist på kunskap och tidsbrist är de två vanligaste anledningarna till att många recept inte utfärdats när förväntat. I diskussionen framkommer vårdpersonalens syn på förskrivning av fysisk aktivitet på recept och hur metoden kan kopplas till en hållbar utveckling.

The aim of this Bachelor's thesis is to examine how hospital librarians, who work with children, perceive their working practices and occupational role. A method of semi-structured interviews was used to provide data for analysis. Six hospital librarians, employed in five different hospitals, were interviewed. The collected data was examined by using both a content analysis and a theory-based analysis. The theoretical analysis is based on Øroms (1993) definition of the diverse occupational identities of a librarian: facilitator of culture, subject specialist, documentarist and social worker, along with two bibliotherapeutic identities from Brewsters (2011) definition of creative and informal bibliotherapy. Typical for all of the hospital librarians interviewed was that they see their work and occupational role largely based on the concepts of literature and reading as well as upon a bibliotherapeutic aspect. These two directions are also distinctly apparent in their method of work. The first aspect is based on the librarians’ role as a facilitator of culture: providing access to literature through their knowledge of literature and the collection of books in the hospital library; providing discussion and guidance to patients, relatives and hospital personnel. The second aspect is the bibliotherapeutic role that systematically promotes the patient’s health and wellbeing by their engagement with literature. The librarians consider pro-active contact with patients and relatives a most important part of their work and, subsequently, it is a main contributing factor in their professional identity. On the other hand, systematic and practical aspects of their work play a less significant role in forming their identity. Hospital librarians have a close working relationship with play therapy departments and hospital schools. Similar cooperation with medical staff is, however, not as well developed.

No description available.

Bakgrund: Föräldrarna är en viktig del i dagens barnsjukvård, därför är det viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal vet och förstår hur de kan hjälpa och stötta föräldrarna när deras barn vårdas på sjukhus. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter när deras barn vårdas på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tretton vetenskapliga artiklar, sex artiklar med kvalitativ ansats och sju artiklar med kvantitativ ansats. Huvudresultat :Huvudresultatet har visat att föräldrar som är på sjukhus med sitt sjuka barn ofta känner en stress över många saker. De behöver hjälp och stöttning av sjuksköterskorna och annan vårdpersonal. För att kunna hantera situationen och för att i sin tur som förälder i sin nya föräldraroll kunna stötta och trösta sitt sjuka barn. Det är viktigt att föräldrarna får information och är delaktiga i vården samt att de är en del i teamet för att aktivt kunna ta del i vård och planering. På så sätt är föräldrarna förberedda på vad som kommer att ske med deras barn och vad som kan förväntas bli resultatet. Det är även viktigt att sjuksköterskorna kan bemöta föräldrar som är i chock och befinner sig i en kris som det kan vara att ha sitt barn på sjukhus. Slutsats: Det framkommer i den föreliggande litteraturstudien att föräldrarna har ett stort behov av stöttning av sjuksköterskorna som vårdar deras sjuka barn och att föräldrarna får vara delaktig i vården av deras barn .Sjuksköterskor i barnsjukvården behöver kunskap och förståelse för föräldrarnas situation samt deras behov .För att föräldrarna på bästa sätt ska kunna och orka stötta sina sjuka barn på bästa sätt.

Lögn är ett ämne som fångar intresset hos många och har flera forskningsområden. Syftet med denna studie har varit att få reda på människors stereotypa uppfattningar om vad som kännetecknar lögn. I samband med det har studiens syfte varit att mäta hur de själva skattar sin förmåga att identifiera lögn samt hur ofta de tror att folk ljuger för dem. Studien hade även i avsikt att mäta skillnaden mellan “professionella”och “lekmän”i frågor kring stereotyper och självskattning. Med hjälp av en kvantitativ metod och enkätundersökning som verktyg har resultatet för denna studie kommit fram till flera ståndpunkter. Studien har kommit fram till att de flesta stereotyper som tidigare forskning visat, upprätthålls även i denna studie. Det har även visat sig vara en signifikant skillnad mellan “professionella” och “lekmän”i vissa stereotypa uppfattningar. En skillnad har även hittats i att“professionella”tror oftare på att människor ljuger för dem jämfört med “lekmän”.