No description available.

No description available.

<p><p>Syftet med den här studien har varit att undersöka lagidrottare och idrottsutövare som utför sin idrott individuellt och deras attityder gentemot olika typer av mål, samt att undersöka om det fanns något samband mellan attityden till målen och optimism. Som avgränsning valdes friidrottare och fotbollsspelare på elitnivå, och sex olika typer av mål. Studien som gjordes var en enkätstudie som analyserades med hjälp av SPSS 15.0. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan fotbollsspelarna och friidrottarnas attityder gentemot målen, men att det inte gick att urskilja några mönster som att fotbollspelarna skulle vara mer resultatinriktade. Studien visade även att friidrottarna var mer optimistiska än fotbollsspelarna i avseende på LOT, men att både grupperna hade ett högt medelvärde på testet. Det visade sig även att det inte fanns något samband mellan idrotterna, attityden till målen och optimism.</p></p>

<p>Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna få personal med förskrivningsrätt av FaR, verksam vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utsträckning skriva ut fysisk aktivitet på recept. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning som fysisk aktivitet på recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken inställning de har till arbetsmetoden.</p><p>Metod: En enkätstudie genomfördes på sju husläkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och har lämnats ut och samlats in vid samma tillfälle. 35 husläkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkäten.</p><p>Resultat: Resultaten visar på en övervägande positiv inställning till FaR bland vård¬personalen vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar på att antalet förskrivare ökat väsentligt sedan den kartläggning som gjordes av Folkhälsoenheten 2004. Fortfarande har förhållandevis få recept skrivits ut, då 81 % av förskrivarna har skrivit ut 0-5 recept under det senaste året och ingen av de svarande har förskrivit mer än 10 recept. De faktorer som skulle kunna få vårdpersonalen i Uppsala kommun att i högre utsträckning förskriva FaR är: mer tid för varje patient, en samordnare eller en central instans dit patienterna kan vända sig för att få hänvisning till lämplig aktivitet, ett bättre organiserat aktivitetsutbud, möjlighet till återkoppling och uppföljning av patienten, större vana och mer rutin, ytterligare kunskaper och utbildning samt ett enklare sätt att skriva recept.</p><p>Slutsats: För att vårdpersonalen i högre utsträckning ska skriva ut fysisk aktivitet på recept krävs att förskrivningen är enkel. En tydlig organisation för hur och var patienterna kan hänvisas med sitt recept samt ett väl fungerande kontaktnät mellan sjukvård och friskvård behöver etableras. Projektet ”friskvårdslots”, som sedan oktober 2005 drivs i samarbete mellan Uppsala läns landsting och Upplands Idrottsförbund, torde därför ha en mycket positiv inverkan på den fortsatta implementeringen av FaR i kommunen. För att få in FaR i de dagliga rutinerna skulle även en ansvarig person vid varje mottagning vara av värde.</p>

Svenska elever deltar emellanåt i nationella och internationella undersökningar där deras naturvetenskapliga kunskaper testas. På vissa frågor i dessa undersökningar har svenska elever fått ett dåligt resultat, få elever gav ett naturvetenskapligt korrekt svar. Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet är även att få en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförståelse påverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frågor. Jag har även försökt jämföra testmetoderna papper-och-penna och samtal. Studiens resultat visar att såväl valet av testmetod som de naturvetenskapliga begrepp som ingår i frågorna påverkar elevens resultat. Elevens möjligheter att förstå frågan och kunna prestera ett naturvetenskapligt korrekt svar är större vid ett samtal än vid papper-ochpenna test.

Syftet med denna studie är att studera varför några lärarstudenter vill bli lärare och att undersöka om de är beredda på de olika krav som ställs på lärare idag. Studien inleds med en litteraturgenomgång där olika teorier, vilka bland annat behandlar vilka krav och förväntningar som finns på lärare idag, presenteras. Därefter följer en redovisning av åtta intervjuer vilka genomförts med studerande vid lärarutbildningen i Linköping. I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. - Varför väljer studenter att studera på lärarutbildningen och vilka förväntningar har de på den? - Vad tror studenterna att det innebär att vara lärare? - Överensstämmer studenternas förväntningar på läraryrket med de krav från samhälle och föräldrar som ställs på lärare idag? I det avslutande kapitlet går att läsa vilka slutsatser som kan dras av studien. Det framgår bland annat att anledningen till att studenterna vill bli lärare är individuell, men att det ändå går att dela in anledningarna i följande kategorier: människor, ämne, skolmiljö och tidigare lärare.

Syftet med det här arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lärares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lärares vardag med hjälp av ett fickminne och en avslutande intervju. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där lärarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. Därefter redovisas den dagboken som en lärare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lärare. Arbetet avslutas med en diskussion där de frågeställningar jag utgått ifrån utgör grunden till jämförelsen mellan litteraturgenomgången och resultatet av studien. - Vilka arbetsuppgifter har en lärare i skolan? - Hur fördelas en lärares tid mellan de olika arbetsuppgifterna? - Hur uppfattar läraren tidfördelningen i sitt arbete? - Vilka krav har en lärare på sig utifrån samhället och inifrån skola

Denna uppsats behandlar ett problem som har uppkommit som en följd av att allt fler företag inom hemelektronikbranschen använder sig av köp på avbetalning som ett sätt att marknadsföra produkter. Det små företagarna i branschen har inte alls samma resurser som de stora. För att kunna överleva konkurrensen om kunderna och den enorma prispress som förekommer i branschen måste man hitta andra sätt att differentiera sig på. De mervärden som skall skapas påverkas av olika saker. Bland annat vilka typer av erbjudanden man lägger fram för kunden samt på vilket sätt. Syftet med denna uppsats är att klargöra på vilket sätt småföretagarnas erbjudanden om köp på avbetalning påverkar deras mervärdesskapande processer. Hur man från företagets sida skapar kundmervärde. Men även att klarlägga vilka specifika delar i processen som påverkas. En surveyundersökning var tillvägagångssättet som valdes för att samla in den empiriska datan. Personliga intervjuer med butikschefer bland hemelektronikbranschens små aktörer genomfördes. Dessa tillsammans med underlag från skriftliga källor formade empirin. De resultaten som kom fram ur empirin hade tagits ut med hjälp av tre variabler från den teoretiska referensramen. Dessa tre variabler ämnade förklara vad som var tvunget att uppfyllas för att ett mervärde skulle kunna skapas på bästa sätt. Analysen visade på att den del av den mervärdesskapande processen som påverkades av köp på avbetalning var det som innefattades i den andra variabeln. Hur man marknadsförde produkterna och interagerade med kunden. Men även vilka löften som man gav till kunden. De övriga variablerna blev inte påverkade i direkt form. Men det påträffades brister i andra delar av processen också. T.ex. affärsidén, som inte var tillräckligt väl tillämpad för att kunna fungera på rätt sätt. Men den stora bristen förekommer under och efter att kunden har köpt sin produkt. Bristen på korrekt och saklig information leder till att ett missnöje kan börja gro hos kunden under konsumtionsprocessen. Man måste ge så pass mycket information så att det räcker för att förebygga eventuellt missnöje.

No description available.

Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet – ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka – uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar. Friskvårdstimmarna uppfattades av deltagarna som en förmån men även som en rättighet. De ansågs även vara positivt för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Ansvar för fysisk aktivitet låg både på individen och på arbetsgivaren. Deltagarna kände ett ansvar för sin egen skull, och individens handlingar kunde kopplas till det moraliska ansvaret. Arbetsgivaren å andra sidan hade en stor möjlighet att påverka och motivera sina anställda, och tilldelades därför ett stort ansvar. Även ansvaret för hälsan låg på såväl, individen, arbetsgivaren och samhället. Individen hade ansvar för vissa riskbeteenden, men även sina tankar, medan arbetsgivaren hade ansvaret för arbetsmiljön, som enligt deltagarna ansågs påverka hälsan. Samhället hade tillsist det slutliga ansvaret, för de faktorer som påverkar hälsa, som individen själv inte kan påverka.