Syftet med denna studie är att genom en djupare analys skapa förståelse för hur kvinnor med utländsk bakgrund som arbetar inom kvalificerade yrken förhåller sig till sina roller på sina arbetsplatser, och hur de upplever att de bemöts av sin omgivning utifrån sin etnicitet samt hur de upplever att deras arbetsrelaterade relationer är. Varför just kvinnor valdes beror på att det skett en ökning i utbildningsnivå gentemot män enligt tidigare forskning. I och med att många individer utsätts för kränkning och diskriminering utifrån sin etnicitet valde vi att studera vidare kring hur det utspelar sig i dagens samhälle. Eftersom det största fokuset låg på kvinnornas egna upplevelser ansågs en kvalitativ forskningsmetod som mest lämplig för att kunna besvara de givna frågeställningarna. Det empiriska materialet till denna studie samlades in genom tio intervjuer med kvinnor som har utländsk bakgrund och arbetar inom kvalificerade yrken. Den tidigare forskningen som berör individer med utländsk bakgrund visar att det existerar en subtil diskriminering inom många yrken och på flertalet arbetsplatser. Detta medför att många använder sig av olika strategier för att anpassa sig för att exempelvis uppnå karriär inom deras yrken och för att passa in i den rådande arbetskulturen. Resultaten från denna studie visar att kvinnor med utländsk bakgrund får höra kränkande kommentarer utifrån deras etnicitet men att det ändå finns positiva upplevelser kring deras bakgrund då den tillför speciell kompetens inom olika yrken. I och med att det existerar olika arbetskulturer visar resultaten även att vissa informanter anpassar sig mer än andra till de informella regler och normer som finns beroende på vilken arbetsplats de befinner sig på. Vid analys av materialet hittades mönster och olika teman som sedan vid tolkning kunde kopplas till Goffmans teori om individens rolltagande vid social interaktion och Hochschilds teori om typer av agerande utifrån känslohantering.

Elever på dagens fritidshem tillhör en generation som är uppväxt med att redan från tidig ålder använda digital utrustning. Det kan därför antas att denna typ av utrustning ingår som en naturlig del i fritidshemmets verksamhet. En granskning gjord av Skolinspektionen visar att digitala verktyg och medier för kommunikation används i liten omfattning på fritidshemmet. Syftet med studien är att kartlägga hur digitala verktyg används på fritidshem och vilka kunskaper användningen bidrar till. Datainsamlingen har genomförts genom enkät och omfattar fritidshem i Kronobergs län. Utgångspunkten för studien är att nya krav ställs i läroplanen avseende digital kompetens och utgår från fritidspersonalens syn. Det mest framträdande i resultatet är att personalen har en positiv inställning och menar att användningen bidrar med kunskap både för eleverna och personalen. Trots detta anger över hälften av deltagarna att digitala verktyg endast i liten omfattning används i styrda aktiviteter. Elevernas användning handlar främst om att spela spel och söka fakta. De kunskaper/färdigheter som digitala verktyg bidrar till är främst kunskapen om digitala texter, medier och verktyg samt förståelsen av digitala verktyg och tjänster, vilket är några av de kunskaper som nya läroplanen pekar ut för att utveckla elevers digitala kompetens. Avslutningsvis visar enkätsvaren att fritidspersonalen ser att möjligheterna är större än riskerna. Möjligheter att arbeta tillsammans i kreativa aktiviteter lyfts bl.a. fram, samt att personalen har bättre möjlighet att få en inblick i elevernas mediakultur. Detta är en viktig aspekt eftersom fritidshemmet i sitt uppdrag ska utgå ifrån elevernas intresse och därigenom skapa ett lärande.

Bakgrund: Reumatoid artrit är en obotlig autoimmun sjukdom och kännetecknas av inflammationer i olika leder i kroppen. Prognosen för dessa personer är bättre idag än förr tack vare bra läkemedelsbehandling. Livet med sjukdomen präglas av smärta, trötthet och stelhet vilket påverkar vardagen och livskvaliteten.  Syfte: Syftet med studien var att belysa hur livet kan påverkas för personer med reumatoid artrit.  Metod: Det genomfördes en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 10 artiklar som analyserades genom en integrerad analys.  Resultat: I resultatet framkommer det att vardagen som innefattar hushållssysslor, ett arbetsliv och fritidsaktiviteter påverkades negativt av sjukdomen. Detta på grund av reducering av tid för fritidsaktiviteter och att sjukdomen gjorde det svårt att utföra vissa hushållssysslor. Resultatet visar även att en person med RA upplevde att kroppen påverkades utav smärta, stelhet och trötthet och att ett ökat behov av sjukvårdskontakt fanns.   Slutsats: Livet med RA påverkas negativt genom bland annat en förändrad vardag och livsvärld. RA medför även en känsla av ensamhet i hantering av sjukdomen samt att självständigheten går förlorad vilket bidrar till ett ökat lidande. Sjuksköterskans roll i vården för dessa personer är bland annat viktig för att ge kunskap om sjukdomen så hanteringen av den kan underlättas.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka chefer i tjänstemannasektorns upplevelse av att utöva ledarskap vid distansarbete under Covid-19 pandemin. Studien utfördes med en kvalitativ metod där data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med chefer på ett dryckestillverkningsföretag i Sverige. Insamlade data analyserades genom induktiv tematisk analys vilket resulterade i tre huvudteman: Relationen till medarbetare, digital närvaro och kommunikation. Studiens resultat påvisar att pandemin har haft en påverkan på ledarskapet genom att det ställt chefer inför nya utmaningar. Relationen mellan chef och medarbetare, tillit, kommunikation och den digitala närvaron belystes som viktigt vid ledarskap på distans. Respondenterna uttryckte inte några fördelar med att leda på distans och de mest framträdande utmaningarna för chefer var att se alla medarbetare, skapa relation till nyanställda, veta hur information landar, tolka medarbetarnas mående, tyda kroppsspråk, tid samt avsaknaden av det dagliga småpratet. Trots det upplevdes ledarskapet på distans ändå fungera bra.

Bakgrund: Palliativ vård är något som de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under professionen. Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan. Sjuksköterskor har ett stort ansvar för att lindra lidande samt stödja patienter att leva med största möjliga välbefinnande till livets slut. Dessutom ska sjuksköterskor respektera patienters önskemål och behov vid livets slutskede, samt ge stöd till patienters anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde både positiva och negativa aspekter vid vårdandet av patienter i livets slutskede. De positiva aspekterna presenteras i temat vårdandets betydelse, vilket innefattar tre subteman: vikten av att vara medveten och uppmärksam, tillfredsställelse genom att visa närvaro, samt vikten av betydelsefulla relationer. De negativa aspekterna sjuksköterskor upplevde presenteras i temat begränsningar i vårdandet, vilket innefattar subteman saknad av kunskap, känsla av tidsbrist samt känslomässig påverkan. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde vårdandet i livets slutskede som tillfredsställande och uppmärksamhet som betydelsefull. Goda relationer med medarbetare, patienter och anhöriga upplevs viktigt och kan resultera i bättre vård. Sjuksköterskor upplevde även begränsningar i vårdandet på grund av brist på tid och kunskap, samt på grund av egen känslomässig påverkan. / Background: Most of nurses provide palliative care during their profession. Palliative care is based on an approach that is characterized by a holistic view of the person. Nurses have a great responsibility to alleviate suffering of palliative patients and to support them to live with the greatest possible well-being to the end of their lives. In addition, nurses must respect the patients’ wishes and needs at the end of their lives and provide support to patients’ relatives. Aim: To describe nurses’ experience of end-of-life caring. Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis. Results: Nurses experienced both positive and negative aspects in end-of-life caring. The positive aspects are introduced in the theme the importance of caring, which includes the subthemes: the importance of being aware and observant, satisfaction by being present and the importance of meaningful relationships. The negative aspects are presented in the theme limitations in caring, which includes the subthemes: lack of knowledge, feeling the lack of time and emotional impact. Conclusion: Nurses experienced end-of-life caring satisfactory and awareness as significant. Good relationships with co-workers, patients and patients’ relatives were perceived important and can result in better care. Nurses experienced limitations in caring due to lack of time and knowledge and due to emotional impact.

I den här studien undersöker vi hur nyheter och aktuella händelser används i undervisningen av samhällskunskap på gymnasiet och hur lärare ställs inför den didaktiska utmaningen att välja sitt material. Detta görs för att tydliggöra likheter och skillnader i innehållet som kan existera mellan olika gymnasieprogram. Vi undersöker det genom observationer i klassrumsmiljö vid tre olika tillfällen i två olika gymnasieklasser. Observationerna kompletterades sedan med samtal med två olika lärare som undervisar i samhällskunskap på skolan och med ett formulär utskickat till de elever som var närvarande under lektionstillfället. Genom detta undersöker uppsatsen lärarens respektive elevernas perspektiv på undervisning som inkluderar nyheter och aktuella händelser. Studiens resultat visar att det av både elever och lärare anses vara viktigt för undervisningen att nyheter inkluderas. Däremot visar det sig vara annorlunda i praktiken. Hur lärare talar om ämnet och vad de har för bild av hur samhällskunskapsundervisningen bedrivs är annorlunda än hur det faktiskt praktiseras. Det är tydlit att lärare anser det vara viktigt när de pratar om ämnet, men det är inte lika tydligt i den faktiska undervisningen. Det kan tyda på en norm kring hur lärare i samhällskunskap ser och talar om sitt ämne, men som ej är synlig på samma vis i praktiken. Studien kommer även fram till att skillnader i hur eleverna ser på nyhetsanvändning i undervisningen beroende på vilket gymnasieprogram de studerar vid ej existerar på samma vis som tidigare forskning pekat på.

Revision har till uppgift att kontrollera bland annat ett företags konton för att jämföra det redovisade värdet med det verkliga värdet (Haapamäki, 2018, s. 82). En väsentlig del av revisionen är att detta ska genomföras av en extern part. Revision är till för de externa intressenter som inte har möjlighet att ta del av den interna verksamheten. Denna studie undersöker valet av frivillig revision hos svenska aktiebolag. De gränsvärden som finns för revisionsplikt i Sverige är enligt Aktiebolagslagen (SFS 2005:551): fler än 3 anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Om bolaget kommer upp och överstiger minst två av dessa gränsvärden för varje år under de två senaste räkenskapsåren ska revisor tillsättas. Denna studie undersöker de mindre företagen. De mindre företagen definieras som de företagen med två eller mindre än två anställda och 100 000–1 000 000 kronor i nettoomsättning och totala tillgångar. Det är dessa företag som denna studie diskuterat. Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger ett samband mellan skuldsättningsgrad och frivilligt val av revision. Vidare undersöka om det finns en skillnad i benägenhet att välja revision mellan kvinnliga och manliga verkställande direktörer. Vi kommer även undersöka om det finns något samband mellan frivillig revision och lönsamhet samt likviditet i mindre företag.  Studien bygger på teorierna Signaling Theory, Agency Theory och Informationsasymmetrin. Utöver dessa väl valda teorier så utgår denna studie från tidigare forskning inom ämnet. En slutsats av denna undersökning är att det inte finns något samband mellan att företag har en högre skuldsättningsgrad och frivillig revision. En annan slutsats av denna studie är att vi inte kan se ett samband mellan att ett företag har en kvinnlig Vd och frivillig revision. Men det finns ett negativt samband mellan ett företags lönsamhet och frivillig revision. Slutligen finns det inget i denna undersökning som visar på att det finns ett samband mellan likviditet och frivillig revision.

No description available.

Recent studies show that the knowledge in and understanding of science, technology andmathematics of Swedish junior high school and high school students is decreasing. As a resultof this the Swedish government has initialized several studies, research and reforms. One ofthe theories for teaching that today is seen as effective is the socio-cultural perspective and itsdescendants, including scientific inquiry. Using the pedagogy of the socio-cultural perspectivefour assignments regarding the human body was constructed for junior high school studentsattending summer research school in the summer of 2008, hosted by AstraZeneca. Theassignments follow a structure (goal of assignment, preparations, experiment and follow-up)inspired by the concept of NTA – Naturvetenskap och Teknik för Alla (Science andTechnology for everyone). The assignments can be found (in Swedish) as an appendix to thispaper. The assignments were evaluated and assessed through the observations made by theteacher and two questionnaires separated by six months. Results showed that three of the fourassignments had fulfilled the aim of making the students interested and engaged in scientificquestions. The forth had only partially achieved this, mostly due to a silent, built-in structureexpecting to generate certain knowledge in the students. This contradicts the socio-culturalperspective where new knowledge should be derived from what students already know.Seeing as the socio-cultural perspective was effective when using the other three assignmentsthis study shows that assignments constructed with a socio-cultural perspective are usefulwhen teaching science in junior high school.Nyckelord