Det här rapporten är ett resultat av undersökning av ett antal organisationers syn på kompetens och kompetensutveckling inom explosiva ämnen. Organisationerna inkluderade fem företag verksamma inom sektorn för explosiva ämnen samt en kompetensresurs inom explosiva ämnen som arbetar med utbildning och kompetensutveckling inom sektorn. Målet med undersökningen var att utifrån resultatet kunna jämföra företagen och kompetensresursens syn på kompetens och kompetensutveckling. Undersökningen baserades på kvalitativa intervjuer med representanter för de involverade företagen och medarbetare på kompetensresursen. Resultaten visar att det finns skillnader mellan hur företagen och kompetensresursen ser på kompetens och kompetensutveckling. Där företagen tar upp säkerhet, prestation och effektivisering lägger kompetensresursen istället vikt på säkerhet, medvetenhet och nätverkande inom sektorn. De slutsatser som presenteras handlar huvudsakligen om möjligheter till ökad förståelse mellan företagen och kompetensresursen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilka förväntningar mellanchefer har på HR inom den privata sektorn i Sverige. Studien har utgått från ett explorativt angreppssätt eftersom syftet inte tidigare har uppmärksammats. Urvalet för studien bestod av 11 mellanchefer i den privata sektorn från olika branscher, sex kvinnor och fem män, vilka valdes ut med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, vilket sedan analyserades med tematisk analys. Resultatet visade främst att mellanchefernas förväntningar på HR-funktionen grundades i vad de önskade få ut av funktionen, vilka kunskaper de ska besitta och specifika karaktärsdrag. Dessutom förväntades det att HR skulle arbeta för en förbättrad samverkan. Genomgående för samtliga respondenter var att HR skulle vara ett stöd som bidrar till trygghet för dem genom att underlätta deras arbete. Samtliga deltagare såg positivt på HR-funktionen. Denna studie belyser respondenternas behov av HR-funktionen och bidrar med en ökad förståelse inom ämnet ur den svenska kontexten.

Sammanfattning/AbstractHall, Johanna (2018). ”Att vara en ängel hela dagen” – Berättelser om lekterapi.. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAtt ge en bild av lekterapeuternas förhållningssätt och metoder genom att ta del av deras berättelser om upplevda erfarenheter. Förhoppningen är också att skänka ljus och utrymme till en del av det specialpedagogiska fältet, lekterapin på sjukhus, som kan ses som relativt outforskat. Syfte och frågeställningarSyftet är att utifrån berättelser, som delas av personer som arbetar inom lekterapin på sjukhus, få kunskap och förståelse för vad de anser vara tongivande för yrket i stort men också på ett mer personligt plan med fokus på mänskliga möten som består och påverkar. - Hur beskrivs och definieras lekterapeuternas yrkesroll, förhållningssätt och metoder genom berättelserna? - Vad i lekterapeuternas berättelser om möten med barn och familjer framstår som betydelsefullt och tongivande för deras yrkesliv? TeoriStudien utgår från en narrativ ansats med berättelser i fokus. Vidare används teori och forskning om leken och lekterapins betydelse för barnet samt om möten mellan människor i en vårdsituation.MetodEmpirin hämtas från intervjuer med inspiration av narrativ ansats.ResultatDet som framstår som tongivande för resultatet är en gemensam uppfattning om det är ett privilegium att få arbeta inom lekterapin och att mötet med barn och familjer både är en vägvisare som utvecklar deras yrkesroll men också är betydelsefullt på ett mer personligt plan. Alla intervjuade upplever att man arbetar mot ett gemensamt mål tillsammans med övrig sjukhuspersonal. Det framkommer också att leken är central i lekterapeuternas arbete och att den ses som en kommunikations- och uttrycksform för barnet. De intervjuade är överens om att det är av största vikt att se helheten kring barnet och att fokusera på det friska och det som fungerar.Specialpedagogiska implikationerBarn som vårdas på sjukhus och som är i kontakt med lekterapin kan ses som en koncentrerad skara barn i behov av särskilt stöd. Lekterapin utgår alltid från det friska hos barnet och lekterapin ska ses som en frizon från övriga sjukhuset. Lekterapeuternas metoder bygger på lekens kraft och barnets nyfikenhet. Dessa metoder tillsammans med lekterapins förhållningssätt är intressanta att undersöka och reflektera kring i mötet med alla barn, även utanför sjukhuset. Lekterapins förhållningssätt präglas av ett helhetstänkande kring barnet, man utgår från att barnet lever i en kontext med flera betydelsefulla personer och med olika förutsättningar. Resultatet visar också att personalen på sjukhuset arbetar i team kring barnet och att alla i teamet bidrar med sina individuella kunskaper för att barnet ska få en så bra upplevelse som möjligt. Det framgår också att lekterapeuterna finner stort stöd hos kollegor.

Bakgrund: En halv miljon människor uppskattas ha diabetes i Sverige, varav majoriteten utgörs av typ 2- diabetes. Patienter med prediabetes och typ 2- diabetes är därmed en vanlig patientgrupp inom primärvården. För dessa patienter är fysisk aktivitet en viktig del i förebyggande syfte, men även som en del i behandlingen, vid etablerad typ 2- diabetes på grund av dess positiva fysiologiska effekter. Fysisk aktivitet är även prioriterat i syfte att undvika komplikationer. Ett verktyg som distriktssköterskan kan använda till denna patientkategori i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande syfte är Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Syfte: Att belysa distriktssköterskors uppfattning om förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept till patienter med prediabetes och typ 2-diabetes. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer låg till grund för datainsamlingen. Åtta distriktsköterskor verksamma på hälsocentral intervjuades. Insamlad data analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen utmynnade i tre kategorier. Distriktssköterskans personliga inställning till FaR, där FaR beskrivs som ett verktyg för motivation och ett tydligt redskap för patienten. Distriktssköterskans kompetens och arbetsmiljö påverkar förskrivning, visar på bristande kunskap och utbildning hos distriktssköterskan, vilket i kombination med tidsbrist, är ett hinder för förskrivning. Omgivningsfaktorer som kan påverka förskrivning av FaR, skildrar ett ekonomiskt perspektiv, där vikten av samverkan mellan lokala aktörer och patientens inställning, är yttre faktorer som kan påverka förskrivning. Slutsats: Distriktssköterskor har generellt en positiv uppfattning om FaR och de ser det som ett bra verktyg för motivation och som ett tydligt redskap för patienter med prediabetes och typ 2- diabetes. De efterlyser mer kunskap, utbildning, tid och ett utvidgat samarbete med lokala aktörer, för att använda FaR i högre utsträckning.

Ölandsbron uppvisade omfattande skador bara tio år efter den invigdes. Detta gör att det är intressant att studera brons reparationer och även betongkonstruktioners reparationer allmänt. En annan anledning som gör att det är intressant att studera Ölandsbrons åtgärder är att det saknas information gällande genomförande av reparationer på bron. Målet är att presentera vilken reparationsmetod som är lämplig och vilken reparationsåtgärd som ska tillämpas vid reparation av betongkonstruktioner.Brokonstruktioner är exponerad för en relativt aggressiv miljö som till exempel frostangrepp, korrosionsangrepp och saltvatten/klorider från havsvatten, samtidigt som det förväntas att brokonstruktioner ska ha en lång livslängd. Detta gör att höga krav ställs på brons beständighet. Syftet med detta arbete är att undersöka vad som påverkar livslängden på Ölandsbron och betongkonstruktioner allmänt och paralleller dras mellan brons reparationer och framtida reparationer. Arbetet introducerades genom att studera olika studier angående nedbrytningsmekanismer. Undersökningen genomfördes genom att studera brons konstruktionsritningar, diskutera reparationsorsakerna med de ansvariga vid bron och skaffa fram olika rapporter om bron. För att kunna granska skador och åtgärder som påverkade betongkonstruktioner livslängd gjordes en sammanställning med syftet att ge en helhetsbild av vad som påverkar livslängden på Ölandsbron och betongkonstruktioner. Det som studerades var åtgärder och skador som har koppling till brons livslängd. Ölandsbron uppvisade omfattande skador bara tio år efter att den var färdigbyggd, vilket gör att bron var extra intressant att studera. För att kunna dra slutsatser gjordes en sammanställning över dels hur skadorna uppstod på Ölandsbrons konstruktioner genom åren, dels hur de hänger ihop med brons livslängd. En anledning till att det uppstod stora skador på bron var att regelverket i Sverige var vagt då bron byggdes och att det inte fanns någon kunskap gällande utförandet vid byggnation av broar. Detta ledde till att bron byggdes med lägsta kostnad som prioritet och att det inte togs hänsyn till livslängden och brons hållbarhet.En del av Ölandsbrons skador beror på användningen av saltvatten som beståndsdel i brokonstruktionen. Detta ledde till ökad korrosionsangreppshastighet och ökad kloridhalt i betongen, vilket ledde till att det uppstod sprickor på betongsytan och till att inträngning av klorider skedde i en snabbare takt. Ölandsbrons pelare i lågnivådelen är utsatta och är de pelare som hade flest allvarliga skador. En viktig faktor är betongens kvalitét. Vid brons byggnation användes betong med låg kvalitét som är känsligare för påfrestningar från omgivningens miljö. Användning av betong med låg kvalitet kan påverka brons livslängd negativt. Flertalet pelare på Ölandsbron har genomgick på 1980-talet reparationer med syfte att bygga ett nytt ”skal” runt om pelarna för att skapa ett skydd och förhindra inträngning av klorider. / The Öland Bridge showed extensive damage only ten years after the inauguration. This makes it interesting to study bronze repairs and also repairs of concrete structures in general. Another reason that makes it interesting to study Ölandbro's measures is that there is no information regarding the implementation of repairs on the bridge. The goal is to present which repair method is appropriate and which repair action is to be applied in the repair of concrete structures.Bridge constructions are exposed to a relatively aggressive environment, such as frost attacks, corrosion attacks and salt water/chlorides from seawater, while it is expected that bridge constructions will have a long life. This means that high demands are placed on bronze durability. The purpose of this work is to investigate what affects the lifespan of the Öland bridge and concrete constructions in general and parallels are drawn between bronze repairs and future repairs. The work was introduced by studying various studies on degradation mechanisms. The study was carried out by studying bronze design drawings, discussing the causes of repair with those responsible at the bridge and obtaining various reports on the bridge. In order to be able to examine the damage and measures that affected the life of the concrete constructions, a summary was made with the aim of giving an overall picture of what affects the lifespan of the Öland bridge and concrete constructions. What was studied was measures and injuries that are linked to the lifetime of bronze. The Öland Bridge showed extensive damage only ten years after it was completed, which meant that the bridge was particularly interesting to study. To be able to draw conclusions, a summary was made of how the damage arose on Ölandsbron's constructions over the years, partly on how they are related to the lifetime of bronze. One reason why great damage occurred to the bridge was that the regulations in Sweden were vague when the bridge was built and that there was no knowledge regarding the execution when building bridges. This led to the bridge being built with the lowest cost as a priority and that the lifetime and bronze durability were not taken into account.Part of Ölandsbron's damage is due to the use of salt water as a component of the bridge construction. This led to increased corrosion attack rate and increased chloride content in the concrete, resulting in cracks on the concrete surface and the penetration of chlorides at a faster rate. The pillars of the Öland Bridge in the low level part are exposed and are the pillars that had the most serious damage. One important factor is the quality of the concrete. In bronze construction, low-quality concrete is used which is more sensitive to stress from the environment. The use of low quality concrete can adversely affect the lifetime of bronze. Most pillars at the Öland Bridge have undergone repairs in the 1980s with the aim of building a new "shell" around the pillars to create protection and prevent the penetration of chlorides.

The following study has aimed to investigate how managers in the healthcare system experience and develop their approach to and handling in difficult conversations with their employees, with a focus on emotional management. The phenomenon is interesting from a societal perspective, as health care today is characterized by a lack of time, stress and a high work pace, which has developed from a changing and flexible labor market. To achieve the purpose of the study, three questions were compiled: what does a difficult conversation mean for managers in healthcare, what can encourage or prevent difficult conversations and how do managers in healthcare experience their development of the ability to handle difficult emotions in conversations with employees today compared to the beginning of their careers. The study had a qualitative approach that was conducted through semi-structured interviews with seven managers in health care in the Stockholm region. The collected material was analyzed through a thematic analysis based on the research questions. The theoretical framework used for the analysis was Wenger's (1998) theory of Communities of Practice. The theory has shown the importance of different Communities of Practice for health care managers’ perspectives on difficult conversations and their learning. Similar to previous research, the results of the study have shown that conversations are perceived as difficult by managers in health care as emotions are a central part to consider. It turned out that the experience of difficult conversations did not change the perception that the conversations were difficult, however, the experience could influence their handling strategies and approach. Furthermore, it emerged that the conversations can be improved through various tools, such as support, documentation and an empathic approach. / Följande studie har syftat till att undersöka hur chefer inom hälso- och sjukvården upplever och utvecklar sin hantering och sitt förhållningssätt till svåra samtal med medarbetare, med fokus på känslohantering. Fenomenet är intressant ur ett samhällsperspektiv då hälso- och sjukvården idag präglas av tidsbrist, stress och ett högt arbetstempo vilket framkommit av en föränderlig och flexibel arbetsmarknad. För uppnå syftet med studien utformades tre frågeställningar: vad innebär ett svårt samtal för chefer inom hälso- och sjukvården, vad kan underlätta eller hindra svåra samtal samt hur upplever chefer inom hälso- och sjukvården deras utveckling av förmågan att hantera svåra känslor i samtal med medarbetare idag, jämfört med i början av deras karriär. Studien erhöll en kvalitativ ansats som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter där alla var chefer inom hälso- och sjukvården inom Stockholmsregionen. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys utifrån studiens frågeställningar. Det teoretiska ramverk som användes för analysen var Wengers (1998) teori om Communities of Practice som har visat hur betydande de olika praxisgemenskaperna blir för chefernas perspektiv av svåra samtal och deras lärande. I likhet med tidigare forskning har studiens resultat visat att svåra samtal ses som svårhanterliga för chefer inom hälso- och sjukvården då känslor är en central del att beakta. Det framkom att erfarenhet av svåra samtal inte förändrade upplevelsen av att samtalen var svåra, däremot kunde erfarenheten främja hanteringen och förhållningssättet. Vidare framkom det att samtalen både underlättas och utvecklas genom olika verktyg, såsom stöd, dokumentation och att erhålla ett empatiskt förhållningssätt.

Denna studie undersöker nyanställdas upplevelse av sin introduktionsprocess på distans. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med åtta nyanställda från olika arbetsgivare. De områden som utforskas är introduktionens struktur, socialisationsprocessen samt villkor för lärande. Resultatet visar att nyanställda framför allt värdesätter relationsskapande i början av sin anställning. Samtidigt uppstår det utmaningar i relationsbyggandet då en övervägande del av arbetet skett från hemmet. Även om digitala arbetsmöten är frekventa finns en önskan om mer vardaglig kontakt med kollegor. Det digitala arbetssättet tycks medföra svårigheter i socialisationen av de nyanställda, som i sin tur kan bidra till en sämre förståelse för organisationen i sin helhet. Dessutom kan ett hinder för informellt lärande urskiljas till följd av en avsaknad av spontana interaktioner mellan de nyanställda och andra inom organisationen. / This study examines new employees' experience of their remote onboarding process. The study takes a qualitative approach with semi-structured interviews with eight new employees from different employers. The areas that are explored are the structure of the introduction, the socialization process and conditions for learning. The results show that new employees above all value relationship building at the beginning of their employment. At the same time, challenges arise in relationship building as a predominant part of the work has taken place remotely. Although digital work meetings are frequent, more everyday contact with colleagues is desired. The digital way of working seems to lead to difficulties in the socialization of the new employees, which in turn can contribute to a poorer understanding of the organization as a whole. Furthermore, an obstacle to informal learning can be discerned due to a lack of spontaneous interactions between the new employees and others within the organization.

Västerbottens läns landsting har en primärvårdsmodell som kallas för sjukstugemodellen för att bedriva sjukvård i dess glesbygdsområden. En sjukstuga beskrivs som en form av minisjukhus där det finns möjlighet att lägga in patienter på vårdplatser. Sjukstugorna är inte bemannade med läkare dygnet runt utan vissa tider på dygnet är en sjuksköterska ansvarig på plats med en jourläkare på distans på en annan sjukstuga. Sjukstugan är ändå öppen dygnet runt för akuta patienter som då sjuksköterskan träffar för att sedan kontakta jourläkaren. Att arbeta som sjuksköterska i glesbygd är mångfacetterat där de ska inneha en bred klinisk kompetens och ibland ha en mer utökad roll inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att beskriva vilka upplevelser och erfarenheter sjuksköterskor på sjukstugor i Västerbottens inland har av att omhänderta akut sjuka patienter med stöd av läkare på distans. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Totalt genomfördes åtta stycken semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från fem olika sjukstugor, intervjuerna skedde under december 2016 till januari 2017. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra kategorier med underkategorier. De fyra kategorierna var, utför en egen undersökning, känslor kring arbetsuppgiften, faktorer som underlättar och faktorer som försvårar. Resultatet visar på att sjuksköterskorna har blandade känslor kring arbetsuppgiften att omhänderta akut patienter med läkaren på distans, de uttryckte både positiva och negativa känslor. De beskrev även hur de undersöker och bedömer de patienterna som söker akut innan de initierar en kontakt med jourläkaren. I intervjuerna identifierades faktorer som påverkade arbetsuppgiften, både saker som försvårade omhändertagandet men även sådana som underlättade det. Bland de försvårande faktorerna nämndes teknik som fungerade dåligt, svårigheter i samarbetet med jourläkarna och brist på viss kunskap hos sjuksköterskorna. De underlättande faktorerna var bland annat användandet av bild och ljudöverföring till jourläkarna, samarbete mellan personalen och erfarenheten hos sjuksköterskorna. Av studiens resultat går det att dra slutsatsen att sjuksköterskorna arbetar efter att först genomföra en initial bedömning och undersökning av de patienterna som söker akut innan de tar kontakt med jourläkaren för vidare handläggning. De identifierade också faktorer som de ansåg både underlättade och försvårade deras arbete med att omhänderta dessa patienter med läkaren på distans. De uttryckte också att arbetsuppgiften gav dem blandade känslor, den beskrevs både som en rolig arbetsuppgift men att den också kunde vara en tung sådan med en känsla av ansvar.

Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka hur fysisk distans mellan ledare och medarbetare påverkar uppfattningen om ledarskap. Studien använde sig av Full Range Leadership-modellen och fokuserade på ledare inom offentlig sektor med medarbetare som huvudsakligen arbetade på distans. Genom semistrukturerade intervjuer med nio deltagare, bestående av tre ledare och sex medarbetare, analyserades faktorer som ansågs viktiga för ledarskapet på distans. Resultaten visade att kommunikation, samarbete och anpassning var centrala för ledarnas uppfattning om sitt eget ledarskap, medan medarbetarna betonade vikten av tydligt ledarskap, kommunikation och återkoppling. Trots viss skillnad i uppfattningen fanns en överensstämmelse kring betydelsen av öppen kommunikation och återkoppling för att skapa en positiv arbetsmiljö och utveckla förtroendefulla relationer mellan ledare och medarbetare. Begränsningar i studien inkluderade det flexibla och icke-strukturerade tillvägagångssättet i intervjuerna samt det begränsade antalet deltagare. Trots dessa begränsningar ger studien insikter om hur fysisk distans kan påverka ledarskapet och betonar vikten av kommunikation och anpassning för att skapa effektivt ledarskap på distans. / The purpose of this research study was to investigate how physical distance between leaders and employees affects the perception of leadership. The study utilized the Full Range Leadership model and focused on leaders in the public sector with employees primarily working remotely. Through semi-structured interviews with nine participants, consisting of three leaders and six employees, factors considered important for remote leadership were analyzed. The results indicated that communication, collaboration, and adaptability were central to leaders' perception of their own leadership, while employees emphasized the importance of clear leadership, communication, and feedback. Despite some differences in perception, there was agreement on the significance of open communication and feedback in creating a positive work environment and fostering trusting relationships between leaders and employees. Limitations of the study included the flexible and non-structured approach in the interviews, as well as the limited number of participants. Nevertheless, the study provides insights into how physical distance can impact leadership and emphasizes the importance of communication and adaptability in creating effective remote leadership. Keywords: remote leadership, full range leadership, leadership.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka fyra grundläggningsmetoder och komma fram till vid vilket djup till fast berg den ekonomiska brytpunkten ligger. Detta utfördes genom att skapa två modeller baserade på pågående projekt på Sweco Structures AB. Studien innefattade kostnader för projektering, material och produktion. Projekteringskostnader togs fram i samarbete med Sweco Structures AB,medan kostnader för material och produktion kartlagts genom intervjuer av entreprenörer och leverantörer. De grundläggningssätt som har studerats i detta examensarbete är pålning med borrade stålrörspålar, slagna betong- och stålrörspålar samt gjutning av betongplintar efter schaktning ner till fast berg. Beräkningar för dimensionering av betongplintar och betongfundament genomfördes med hjälp av Eurokod 2 och Betonghandboken. Statisk lastkapacitet har för varje påle beräknats analytiskt och med hjälp av beräkningsprogrammet Rymdpålgrupp. För att kunna analysera prisbilden harmedian, lägsta-, högsta- och medelpris beräknats för samtliga kostnader.Alla slutgiltiga beräkningar är utförda i Mathcad 15.0. Genom att beräkningarna ärautomatiserade kan filen fungera som en mall vid dimensionering och beslutstagande avseende grundläggningsmetod, exempelvis vid upprättande av systemhandlingar. Slutsatsen av arbetet är att valet av vilken grundläggningsmetod som lämpar sig bästför det aktuella projektet beror på många faktorer. På grund av varierande förutsättningar krävs olika tekniska lösningar. Det är därmed vanskligt att ange engenerell rekommendation. Från resultatet av modellerna framgår det att metoden med schaktning och gjutning av betongplintar på berg är kostnadseffektiv om djup till fastberg är mindre än 2,3 m. Examensarbetets undersökning visar också att den mest kostnadseffektiva metoden är slagna pålar av stål. / The aim of this thesis is to investigate cost efficiency of four foundation methods and conclude at which depth to solid rock the economic breaking point is located. This was done by investigating models based on two ongoing projects at Sweco Structures AB. The study comprised costs for design, material and production. The costs for the design phase have been examined in cooperation with Sweco Structures AB, whilst costs for material and production have been defined through interviews with contractors and suppliers.The foundation methods that have been studied in this master thesis are; piling with drilled steel piles, driven concrete and steel piles and casting of concrete footings (after excavation to solid rock). Design calculations of concrete foundations and concrete footings have been carried out according to Eurocode 2 and Betonghandboken. Staticload capacity has been calculated for each pile; both analytically and numerically. To be able to analyze the price accuracy a median, lowest-, highest and an average value have been calculated for all costs. All final calculations are performed in Mathcad 15.0. Since the calculations are automated it is possible to use the file as a guideline for designs and decision-making regarding foundation method, for example when establishing documents in the tenderstage.The conclusion of this investigation is that the choice of a foundation method depends on many different factors, which may vary widely for different projects. Due to varying conditions that may require a unique technical solution, it is difficult to give general recommendations. The result from this investigation shows that the method, excavation and casting of concrete footings on solid rock, is the most cost efficient method if depth to solid rock is less than 2,3 m. The most cost efficient method according to this master thesis is driven steel piles.