People who live in northern part of the world spend much more time indoors than those who live in warmer countries. In addition that home should be safe, it should also protect one against heat, cold, sunlight and pollution. The indoor environment is affected by installations, material and how the building is formed. Those anomalies that are visible, felt or smelled can be noticed and be rectified. But it’s much more difficult if these abilities are missing. Building houses in Sweden means that you have restrictions to follow. One has to adapt its house so that Swedish standards are maintained. Planning’s Building Regulation must be followed. Planning and Building Act and regulations must be met. Account has been takes for these provisions during the planning and design stage of the house. The following thesis will describe how various parameters have interacted for the design of the house. In depth the essay will illustrate how to build a radon resistant house and address how the air we inhale in our homes may eventually be harmful and finally how this problem is seen globally. International studies show that radon gas in indoor air increases the risk of getting lung cancer. By 2020, all single-family homes and public facilities must be remediated to a statutory value annual average level. It is one of sixteen environmental requirements that the parliament has set as a target for indoor environment. The National Board of health and Welfare has a guideline as a recommendation for indoor radon for existing homes while Planning´s Building Regulation has a limit for new constructions, which is binding. The quality of accommodation differs worldly. According to the Radiation Authority radon gas is attributed to 15 % of all peace lung cancer cases per year in Sweden. The percentage increases with population. Radon gas enters through foundation, through well water used in household and through building materials. Planning and Building Regulations survey 2010 showed that people are exposed to the highest radon levels at home. Consumers are becoming more aware of the risk of exposure to high radon levels over long period. New dwellings of radon resistant homes would benefit both producers and consumers. Before this goal will be achieved one has to know the significance choice of foundation. Result show that crawlspace is the most effective foundation method to radon build radon resistant homes.

Proteases are found in all living kingdoms and are absolute essential for a functional cell to beable to break down peptide bonds. Metacaspases are proteases with the ability to cleave afterarginine and lysine residues. Research that has been done so far on a specific subgroup ofmetacaspases called Metacaspase-IIf from Arabidopsis thaliana (AtMCA-IIf), has shown thatan autocleavage is necessary for the activation process and it will then start to degrade itself.In this project the amino acids which is necessary for the activation and degradation ofAtMCA-IIf has tried to be identified. Based on the predictions of an already determined crystal structure, mutations were produced to generate a more long-lived enzyme. Biochemicalstudies involving activity-and stability assays were performed to get a better understanding ofthe wild type and mutant. The amino acids thought to have an important role in these processes turned out to not have the effect on the enzyme as was predicted, but the experimentsalso did show interesting results.

Skolan på Mälarängen är en grundskola på en tomt i Mälarhöjden, söder om Stockholm. Tomten präglas av en trafikerad väg som tar upp trafik från den intilliggande E4an, av naturmarker med äng och skog samt omkringliggande höjder och en kulle på tomten. Skolans volymer skärmar av skolan från vägen och menar till att skapa en skolgård som blir intim då den ramas in av skolbyggnaden och de omkringliggande höjderna.   Skolan syftar till att vara en marknära byggnad som grundar sig på sin plats och tillåter elever och lärare att röra sig mellan byggnadens alla program utan att behöva ta på sig skorna. Skolbyggnaden delar upp skolgården i olika rum som anpassas efter årskursernas olika behov. När skolans program landat på tomten skapas ett samlande rum mellan dem. Det samlande rummet är skolans hjärta och har armar som sträcker sig ut mot sin omgivning och blir en kommunikation mellan skolans alla rum samt en koppling mellan byggnad och skolgård. / The School at Mälarängen is an elementary school  at a site called Mälarängen, in Mälarhöjden, a suburb south of Stockholm. The site is characterized by a road that leads the traffic from the freeway(E4an) up in Mälarhöjden, by uncultivated land with forest and a meadow and by surrounding heights and a small hill in the middle of the site. The school volumes screens of the school from the road and mean to create a schoolyard that is intimate due to being framed by the school building and the surrounding hills.   The school aims to be a ground-based building that cooperates with its location and allows students and teachers to move between the building's all programs without having to put on their shoes. The school building divides the schoolyard into different rooms adapted to the different needs of the students. When the school's programs landed on the site, a collective space is created between them. This gathering room is the heart of the school and has arms that extend out to the surroundings of the school and become a communication between the school's different functions and a link between the building and the schoolyard.

Syftet med vår studie var att undersöka hur läxor och läxhjälp berör fritidshemmets verksamhet. Studien belyser även en viss problematik gällande föräldrars möjlighet att hjälpa sina barn med läxorna utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. För att undersöka detta har vi först tagit del av tidigare forskning om läxor och läxhjälp, därefter har vi intervjuat fyra lärare för att se hur de ser på syftet med läxor. Slutligen intervjuade vi tre fritidslärare för att se hur läxhjälpen berör fritidshemmets verksamhet. Vi har i vår slutsats kommit fram till att merparten av lärarna i vår studie anser att syftet med läxor är att befästa sina kunskaper men även för att lära eleverna att ta ansvar. Angående läxhjälpen på fritidshemmets tid ansåg fritidslärarna i vår studie att läxhjälpen inte berörde verksamheten i någon större utsträckning.

Föräldrar läser allt mindre för sina barn och därför blir förskolan och dess pedagoger en viktgig del i detta arbete. Då förskolepersonalens och högläsningens betydelse på flera håll lyfts fram som viktiga delar för språkutvecklingen, vill jag därför ta reda på om de metoderna och hur arbetet med högläsning för att främja barns språkutveckling i förskolan stämmer överens med aktuell forskning kring ämnet. Utefter detta är syftet med min studie att genomföra kvalitativa intervjuer och ur ett multimodalt perspektiv studera högläsningens betydelse som undervisningsmetod för att främja språkutvecklingen i förskolan, samt om det i praktiken överensstämmer med aktuell forskning.  Det multimodala perspektivet innebär utefter Selander och Kress (2014) att det finns flera olika sätt att uttrycka, kommunicera och lära sig  på än bara genom bild och text. Detta ligger som grund i analysen av de kvalitativa intervjuerna som genomförts på fem förskolor varav två kommunala och tre privata i olika kommuner. Intervjudeltagarna var tre förskollärare och två barnskötare som jobbade i barngrupper i varierad ålder. Analysen ha genomförts med hjälp av de multimodala begreppen: multimodalitet, teckenvärldar, transduction samt tecken på lärande.  Resultaten i studien visar att pedagogerna har kunskap och en stor medvetenhet kring hur och på vilka sätt som undervisning av högläsning ska bedrivas för att det ska främja barns språkutveckling. Vidare finns det en nyfikenhet hos pedagogerna för vidareutbildning för att få ytterliggare kunskap. Det visade sig även att interaktion, samspel och samhandling är viktigt mellan pedagoger och barn och att barnen själva får vara med och delta i högläsningen för språkutvecklingen.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar upplever ofta situationer i sitt arbete som kan klassificeras som traumatiska, exempelvis patienter med livshotande tillstånd, plötsliga dödsfall och våldsamma patienter och anhöriga. Detta kan bli en påfrestning för sjuksköterskorna som äventyrar deras psykiska hälsa samt patienternas vårdupplevelse och säkerhet. Syfte: Beskriva hur traumatiska händelser på akutmottagningar påverkar sjuksköterskor. Metod: En litteraturöversikt som utgjordes av 11 originalartiklar som hittades i databaserna PubMed och CINAHL. Litteraturöversikten använde en induktiv ansats och resultaten analyserades med en integrerad analysmetod. Resultat: Fyra olika kategorier och tio underkategorier definierades under analysen. Kategorierna som identifierades var påverkan på arbetet, kort- och långsiktig påverkan, existentiell påverkan och känslomässig påverkan. Slutsats: Att uppleva traumatiska händelser har både lång- och kortsiktiga konsekvenser för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Det finns flera faktorer inom arbetsmiljön såsom högt tempo, attityder bland kollegor och press att skydda sina patienter som framhäver dessa konsekvenser ytterligare. Vidare forskning krävs för att identifiera möjliga lösningar som skulle kunna förbättra sjuksköterskornas arbetsvillkor.

Bakgrund - Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som kan orsaka lidande och påverka funktionsförmåga i varierande grad. Vid depressiva- och stressrelaterade symtom, samt vissa ångestrelaterade symtom, har tidigare forskning visat god effekt av fysisk aktivitet både som prevention och behandling. Personer med psykisk ohälsa har en lägre nivå av fysisk aktivitet än den generella befolkningen och att öka aktivitetsnivå är ofta en utmaning eftersom en del av sjukdomsbilden ofta innebär tendenser för passivitet, tillbakadragande och bristande motivation. Trots att levnadsvanor är välkända faktorer som kan påverka både fysisk och psykisk hälsa har det tidigare observerats att personer med psykiatriska diagnoser får för lite stöd till att ändra sina levnadsvanor via t.ex. ordination av fysisk aktivitet (FaR). Utifrån detta, öppnade ett projekt två FaR-mottagningar som erbjudit personer med psykisk ohälsa utökat stöd till att uppnå ordinerad fysisk aktivitet. Syfte - Att utvärdera potentiella effekter på hälsa och fysisk aktivitet genom utökade stödinsatser via FaR-mottagningar för personer med psykisk ohälsa. Metod – Kvantitativ metod användes för att analysera insamlad prospektiv, longitudinella data. Data inhämtades från enkäter som samlats in vid tre olika tillfällen: vid första kontakt med FaRmottagningen, vid avslutande kontakt med FaR-mottagningen samt 6 månader efter avslutad kontakt. Resultat – Det fanns ett stort bortfall av deltagare vid uppföljande enkäter. Vid uppföljning B kvarstod 66% av deltagarna och vid uppföljning C kvarstod 23%. Hos de personer som fyllt i uppföljande enkäter observerades en förbättring av upplevd psykisk- och fysisk hälsa samt en ökning av skattad fysisk aktivitet som verkar bibehållas även 6 månader efter avslutad kontakt. På kort sikt observerades ett minskat skattat stillasittande och förbättring av upplevd hälsa jämfört med för ett år sedan. Det observerades ingen skillnad i personernas ursprungliga aktivitetsnivå mellan dem som valt att fortsätta delta i uppföljande enkäter och dem som fallit bort. Slutsats – Utökat stöd i form av FaR-mottagning vid behandling av psykisk ohälsa kan ha en positiv effekt på upplevd psykisk och fysisk hälsa, fysisk aktivitet och stillasittande men storleken på bortfall indikerar risk för bias och det behövs mer studier för att bedöma om resultatet är representativt.

Dagens samhälle är i en hastig utveckling och kompetenskrav på både företag och anställda utvecklas konstant. Det har därmed blivit ett problem för organisationer att säkerställa att de besitter rätt kompetens för att klara de krav som ställs på dem. Det blir därmed viktigt att identifiera alternativa lösningar till formella utbildningar för att skapa rätt kompetens. Ett sätt är genom det informella lärandet och vilken roll att ha roligt på jobbet har när det kommer till det informella lärandet. Syftet med uppsatsen är att analysera uppfattningarna hos erfarna HR-personer gällande fenomenet att ha roligt på jobbet och genom det få en djupare förståelse i relationen mellan att ha roligt på jobbet och det informella lärandet. Studien utfördes genom semi-strukturerade intervjuer av fem HR-personer med lång erfarenhet i branschen. De teorier som analysen utgår ifrån är Billetts teori om affordans och det individuella engagemanget samt Moreland och Levines teori om gruppsocialisering. Resultatet visade att fenomenet att ha roligt på jobbet har en stor betydelse på arbetet och det informella lärandet som existerar i arbetet.

Platta på mark är en av de vanligaste grundkonstruktionerna i Sverige idag, där ett stortproblem är uppkomsten av oönskade sprickor. En vanlig orsak till att betongplattor spricker ärförhindrad krympning på grund av tvång. För platta på mark är det undergrund, plintar ochvoter som skapar tvånget i plattan då den fria krympningen delvis blir förhindrad av denfriktion som skapas mellan konstruktion och undergrund. Det har länge antagits att tvånget ien platta på mark ökar med plattstorleken, men storleken på ökningen har varit okänd. Syftetmed detta arbete är att med hjälp av FEM-analys ta reda på vilket tvång som bildas i en plattapå mark på grund av gradientkrympning för olika undergrunder.För att kunna verifiera resultaten från FEM-analysen har två olika program används,Cervenka Consultings Atena och StruSofts FEM-design. I Atena var det endast möjligt attskapa en 2D-modell av problemet och därför användes både en 2D- och 3D-modell i FEMdesignför att lättare kunna jämföra de två programmen. De olika undergrunderna somundersöktes var 2 och 5 m djup sand, 1 m djup packad sprängbotten, voter med 2 m djup sandoch fast inspända plintar med storlekarna 0,5!0,5 och 1,0!1,0 m2 med 2 m djup sand ovanberg. För de tre första fallen undersöktes fyra plattstorlekar, 5!5, 10!10, 30!30 och 50!50m2, för att kunna bedöma en skalfaktor av krafttvånget. Den utbredda lasten som belastade enplatta var satt till 40 kN/m2 för alla modeller, men sänktes även till en tiondel för tvåplattstorlekar för att se hur stor inverkan den utbredda lasten hade på krafttvånget. FEMmodellernavar enbart utsatta för konstant krympning medan gradientdelen av krympningenberäknades teoretiskt och adderades till slutresultatet. Armeringshalter och sprickbredderberäknades i StruSofts Concrete Section, som belastningssprickor, utifrån det sammanlagdaresultatet av en konstant krympning och en gradientkrympning. Sprickbredder har beräknatsför krympning efter ett år med aktuellt kryptal. Den betong som användes var byggbetongmed hållfasthetsklass C35/45. Den fria krympningen, !cs, beräknades till 0,44 ! normenligtutifrån Eurokod 2.Som förväntat ökade krafttvånget med plattbredden, där ökningen var störst för den styvaundergrunden av packad sprängbotten. Det som påverkades minst av den styva undergrundenvar skillnaden i krafttvång för olika storlekar på den utbredda lasten, där skillnaden ikrafttvång minskade för ökad plattbredd. Ett annat förväntat resultat var att plintar och voterbidrog till ett större krafttvång än ett flytande golv. En 2D-modell visade sig vararepresentativ för en platta av mindre bredd. Översteg plattstorleken 10x10 m2 var en 3Dmodellnödvändig för att erhålla ett med verkligheten bättre överensstämande resultat.Resultaten från de två FEM-programmen skilde sig väsentligt åt, så för att på ett säkert sättarbeta med FEM-program måste rimlighetsbedömningar kunna genomföras. Resultaten visadeäven att plattor, som var utformade som flytande golv, med en plattbredd under 40 m mediisand som undergrund inte behöver armeras med hänsyn till gradientkrympning. För enundergrund av packad sprängbotten går gränsen vid en plattbredd på 25 m. Det är därförmöjligt att gjuta relativt stora plattor utan armering. En viktig del för att undvikasprickbildning är att gjutningen sker omsorgsfullt där uttorkningen kan ske underkontrollerade förhållanden och betongreceptet uppfyller normens värden på krympning.

Syftet med studien är att undersöka elevers inställning och motivation i förhållande till läsning. Studien bygger på en enkätundersökning som har utförts med elever i årskurs 4, i fyra olika klasser, där de fick svara på frågor kring bland annat deras läsvanor. Denna studie utgår från tre teoretiska utgångspunker, så som synen på läsning, motivation och attityder – detta för att kunna analysera elevsvaren. Resultatet av undersökningen visar att mer än hälften av eleverna gillar att läsa och samtliga elever läser dagligen eller några gånger i veckan för att få reda på saker som de vill lära sig. En stor andel av eleverna tycker att det är viktigt att kunna läsa med tanke på framtiden. Resultatet visade även att nästan alla elever tycker att läsning är lätt, men att vissa ord i texter kan uppfattas som svåra. I diskussionen diskuteras även vår undersökning i förhållande till PIRLS 2021, där det primära som jämförs är de kvantitativa frågorna av vår enkät.