Följande studie har genomförts i syfte att undersöka om spelande i samband med klimatinformerande påverkade och motiverade deltagaren mer till klimatagerande jämfört med då deltagaren endast fick läsa information om klimatet. Detta undersöktes med hjälp av en spelprototyp som skapats i detta syfte. Spelprototypen skapades i Scratch, vilket är ett interpreterande dynamiskt visuellt programmeringsspråk, och spelet innehöll tre olika nivåer. Mellan dessa nivåer så fick deltagaren information om klimatet som var relaterat till nivån de precis spelat. Efter att ha gjort experimentet skulle deltagaren besvara en enkät, som innehöll frågor där deltagaren skulle uppskatta, med hjälp av likertskalor, om denne kände sig påverkad och motiverad. Svaren på enkäten analyserades med ett Mann Whitney U test. Resultaten från dessa frågor var inte signifikanta, och därför kan inga slutsatser dras om spelet i samband med informationen hade en positiv påverkan. Även om resultaten inte var signifikanta så bör ytterligare forskning utföras inom ämnet, då tidigare forskning visat hur spel kan påverka beteende, och hur människors klimatagerande kan påverkas till det bättre genom spel.

School activities are under constant discussion. This literatur study examines student participation and its relationship to democracy mission and the factors that contribute to students marginalized in school. The study also intends to examine the relationship between intersektionall analysis and the limitation of opportunities for student participation in school. The study results problematize the relationship between student participation and school democracy quests, this by highlighting the challenges and difficulties the school faces. Our results also strengthen the relationship between the study theory and marginalization of students and the limitation of opportunities for student participation.

Informal negotiations "Children´s participation and influence in School-Age Educare centre” Within the activities at a School-Age Educare centre (SAE-centre), there are several formal occasions where the children participate and have influence. These occasions are most often initiated by educators. This study illustrates children’s reasoning about various ways they make use of when trying to extend their influence in their everyday lives at the informal arena at the SAE-centre. The intention was to investigate the strategies and abilities used by children to influence informal situations. The study shows childrens reasoning, how negotiations and decisions can shift levels of participation as formulated in Hart's (1992) participation model. Earlier research shows how democracy is expressed in schools, but above all, how democracy, participation and influence relate to curriculum and the intention to turn children into able citizens of a democracy. This study illustrates children’s reasoning about various ways they make use of when trying to extend their influence in their everyday lives at the informal arena at the SAE-centre. The result exposed four different abilities: the large mass, the benefits of compliance, the ability to see the mood and the skill of spotting the weak link. Impact capital as a concept is inspired by Bourdieu's theories of human capital. It gives a logical picture of children's different ways to get the upper hand in negotiations. / Informella förhandlingar ”Barns delaktighet och inflytande i fritidshem” I fritidshemmets verksamhet finns det flera formella tillfällen där barn är delaktiga och har inflytande. Dessa tillfällen är oftast initierade av pedagogerna. Undersökningen försöker belysa hur barn orienterar sig och påverkar sin vardag i de informella arenorna under fritidshemstiden. Avsikten var att studera vilka strategier och förmågor som används av barnen för att påverka i informella situationer. Undersökningen syftar till att visa hur förhandlingar och beslut kan förskjuta nivåer av delaktighet med Harts (1992) delaktighetsmodell som utgångspunkt. Tidigare forskning visar hur demokrati tar sig i uttryck i skolan, men framför allt hur demokrati, delaktighet och inflytande relaterar till skolans styrdokument och skolans intention att forma barn till goda demokratiska medborgare. Tillvägagångssättet i undersökningen är att låta barn, genom gruppintervjuer, ge oss en insyn i hur de påverkar pedagogers beslut och vilka strategier de använder sig av i förhandlingar med pedagoger. Resultatet exponerade fyra olika påverkanskapital: den stora massan, följsamhetens fördelar, att skåda humör och konsten att se den svaga länken. Påverkanskapital som begrepp är inspirerad av Bourdieus teorier om humankapital. Det ger en logisk bild av barns olika sätt att förhandla till sin egen fördel.

Den här rapporten bygger på en studie inom Informationsdesign inriktning textdesign, och handlar om hur patos och logos kan användas i ett informationsmaterial för att påverka och uppmuntra till ett önskat beteende. Miljöfrågor är ständigt aktuella och år efter år syns en ökning av nedskräpning i naturen. Världsnaturfonden meddelade år 2017 att om nedskräpningen fortsätter öka i samma takt kan det finnas mer skräp, framför allt plast, än fisk i haven år 2050. Trots dyra kampanjer, stora evenemang och mycket information verkar inte trenden vända. En anledning till det kan vara att allmänheten vet om problemet men saknar motivation till att göra något för att förbättra miljön.  Studiens syfte är att med hjälp av principer inom informationsdesign, tillsammans med retorikens patos och logos, ta fram informationsmaterial som kan uppmuntra till minskad nedskräpning för att se vilka som upplevs vara mest effektiva. Med teorier inom retorik, stilistik, nudging samt grafisk form, text och bild i samverkan och med resultat från en enkätundersökning och en intervju, blev gestaltningen fyra olika informationsskyltar. Två av skyltarna fokuserar på logos och två fokuserar på patos. En utprovning gjordes också för att undersöka vilka två skyltar som verkar ha störst effekt på allmänhetens attityd och beteende. / This report is based on a study in Information Design focusing on text design, and is about how pathos and logos can be used in an information material to influence and encourage a desired behavior.  Environmental issues are constantly relevant and year after year there is an increase in litter in nature. The World Wide Fund for Nature announced in 2017 that if litter continues to increase at the same rate, there may be more litter, especially plastic, than fish in the oceans by year 2050. Despite expensive campaigns, major events and a lot of information, the trend does not seem to reverse. One reason for this may be that the public knows about the problem but lacks the motivation to do something to improve the environment. The purpose of the study is to use various principles in information design, combined with the pathos and logos of rhetoric, to produce information material that can encourage to reduce littering to see which ones are perceived to be most effective. With theories in rhetoric, stylistics, nudging and graphic form, text and image in collaboration and with results from a survey and an interview, the design became four different information signs. Two of the signs focus on logos and two focus on pathos. A test was also done to investigate which two signs seem to have the greatest effect on the public's attitude and behavior.

Klimatförändringarnas stora problematik är ett av de mest diskuteradeämnena idag och är högst avgörande för framtiden och kommandegenerationer. Dagens ungdomar anser att klimatet är den viktigastesamhällsfrågan och ungdomar en viktig grupp att lägga fokus på vidforskning. Syftet med studien var att undersöka hur unga motiveras att ageramer klimatvänligt utifrån tillit till klimatforskare, känslan av att kunnapåverka samt oro för klimatförändringarna. Tidigare forskning på vuxna harhittat signifikanta samband mellan alla dessa aspekter vilket denna studieockså gjorde. I studien fann vi även att oro för klimatförändringarna var denunikt viktigaste faktorn för att förklara det klimatvänliga handlandet när mankontrollerade för de andra variablerna. Studien genomfördes med hjälp av enwebb-enkät som distribuerades till gymnasieelever i Göteborg och Rönninge(N=106). Aktuell studie utfördes med en tvärsnittsdesign där måtten vartillförlitliga och väl validerade. Resultaten har bidragit till både praktiskaimplikationer såväl som intressanta teoretiska frågor för framtida forskning. / Climate change and the major problems it brings is the most discussed topictoday and are crucial for the future and future generations. Today'sadolescents consider the climate changes to be the most important societalissue and young people are an essential group to focus on when it comes toresearch. The aim with this study was to examine how young people getmotivated to act more pro-environmental based on trust in climate scientists,efficacy and climate change concern. Previous research with adults has foundsignificant correlations between all these aspects, so did this study. The studyalso found that climate change concern was the sole most important factor inexplaining pro-environmental behavior when controlling for the othervariables. The study was executed with a web survey that was distributed tohigh school students in Göteborg and Rönninge (N=106). The study wasconducted with a cross-sectional design where the measurements werereliable and well validated. The results have both practical implications aswell as it has aroused interesting theoretical questions for future research.

Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina. Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det. Ett antal metoder används av företagen för att påverka, men det upplevs som svårt att påverka socialt ansvarstagande i stort på grund av företagens storlek. För att påverkan på kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande skall lyckas, är en av de viktigaste faktorerna att företagen bygger relationer med rätt personer i Kina. / Nominerad till bästa uppsats

<p>Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.</p><p>Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det. Ett antal metoder används av företagen för att påverka, men det upplevs som svårt att påverka socialt ansvarstagande i stort på grund av företagens storlek. För att påverkan på kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande skall lyckas, är en av de viktigaste faktorerna att företagen bygger relationer med rätt personer i Kina.</p> / Nominerad till bästa uppsats

Att blanda matrester med vanligt hushållsavfall har negativ inverkan på miljön. Men trots detta visar den senaste statistiken att enbart 25,5 % av matavfallet från svenska hushåll sorteras ut. Det verkar bland annat bero på en negativ inställning, och kan indikera ett behov av information som övertygar om vikten att sortera ut. Därför efterfrågade Eskilstuna Strängnäs Energi &amp; Miljö ett material som motiverar boende till en ändrad attityd. Studiens syfte var att komma fram till hur information om att sortera ut matavfall kan utformas för att positivt påverka mottagarnas inställning. Arbetet utgick från teori inom retorik, budskapsstrategier och användarcentrerad design, vilket tillsammans med empirisk data blev grunden för ett gestaltningsförslag. Empirisk data samlades in genom fyra metoder: en intervju med en ämnesexpert för att rama in problemet, en retorisk textanalys för att resonera kring om befintlig information bidragit till att problemet kvarstår, en enkätundersökning för att definiera målgruppens informationsbehov, attityd och mediepreferens samt två utvärderande tester för att undersöka om gestaltningsförslaget fick avsedd inverkan. Genom detta kunde flera slutsatser dras. Bland annat att en blandad budskapsstrategi, metaforer, bilder och att tilltala läsaren som ”du” kan ha positiv inverkan på mottagarens inställning, utifrån vilka en slutgestaltning skapades. / The environment is impacted in a negative way when food waste is commingled with other waste from the household. Still, the latest statistics show that only 25,5 % of the food waste from Swedish households is sorted out. This seems to be caused by a negative attitude among other things, and can indicate a need for convincing information about the importance of sorting out. Therefor, Eskilstuna Strängnäs Energi &amp; Miljö requested a material meant to motivate residents to change their attitude. The study’s purpose was to find out how information about sorting out food waste can be formed to make a positive impact on the receiver’s attitude. The study emanated from theories within rhetoric, message strategies and human centered design, which along with empirical data became the foundation for a design proposal. Empirical data was collected through four methods: an interview with a expert within the subject to frame the problem, a rhetorical text analysis to discuss if existing information have contributed to that the problem still remain, a questionnaire survey to define the target group’s information need, attitude and preferred medium, and two evaluative tests to examine if the design proposal had the intended impact. Through this, multiple conclusions could be drawn. For instance that a combined message strategy, metaphors, images and addressing the reader as “you” can have a positive impact on the receiver’s attitude, by which a final design was created.

Studies show that young adults do not see public sector as an attractive employer. There is an incorrect view that needs to be treated with correct information. Ovanåkers municipality has therefore requested an information material that highlights them as employers. Public sector need to comply with laws and directives in their external communication. But how can these rules coincide with visual and verbal rhetoric, in order to maintain both the tune of the authority and yet influence the target audience? Previous research shows that visual and verbal rhetorical figures and tropes can affect the receiver so they look at the sender and the message more positively. However, there is no previous research on which rhetorical figures or tropes that works best in text and image, or how rhetorical figures and tropes can interact with language in public sector. This study has through comparative analysis and testing on the target audience come to the assumption that there are 11 rhetorical figures and tropes that work better than others with language in public sector with an informative purpose, and that there are six figures and tropes that should be able to interact to some extent with language in public sector, for example in images. Of these figures and tropes, this study indicates that public sector could use rhyme in heading, epanaleps in the introduction, antithesis in body text and hyperbola in image if they want their target audience to positively be affected by the information. The visual rhetoric should subsequently complement or say the same as the verbal rhetoric in order for them to work together. / Studier visar att unga vuxna inte ser på offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Det finns en felaktig syn som behöver bemötas med korrekt information. Ovanåkers kommun har därför bett om ett informationsmaterial som framhäver dem som arbetsgivare. Offentlig sektor behöver förhålla sig till lagar och direktiv i deras externa kommunikation. Men hur kan dessa regler samverka med visuell och verbal retorik i syfte att behålla både myndighetstonen men ändå påverka målgruppen? Tidigare forskning visar att visuella och verbala retoriska stilfigurer kan påverka mottagaren så att de ser på avsändaren och meddelandet mer positivt. Det finns dock ingen tidigare forskning på vilka retoriska stilfigurer som fungerar bäst i text och bild, eller hur retoriska stilfigurer kan interagera med myndighetsspråk. Denna studie har genom komparativ analys och utprovning på målgruppen kommit fram till antagandet att det finns 11 retoriska stilfigurer som fördelaktigt borde kunna samverka med myndighetsspråk i informativ text, samt att det finns sex stilfigurer som till viss del borde kunna samverka med myndighetsspråk, exempelvis i bilder. Av dessa stilfigurer indikerar studien att offentlig sektor kan använda rim i rubrik, epanaleps i ingress, antites i brödtext och hyperbol i bild – om de vill att målgruppen positivt ska påverkas av meddelandet. Den visuella retoriken borde sedan komplettera eller säga samma sak som den verbala retoriken för att de ska kunna fungera tillsammans.

Sammanfattning Titel: “De skandinaviska fondbolagens kriterier på hållbarhetsfonder” Kurs: 2FE75E, Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, Examensarbete (Kandidat) Författare: Ernest Dzogovic, Victor Ekerot &amp; Hugo Fröding Handledare: Christer Foghagen Examinator: Petter Boye Lärosäte: Linnéuniversitet, Kalmar Nyckelord: Hållbarhet, Fond, Fondbolag, Taxonomi- och Disclosureförordningen, FN-mål, Kriterier; inkludera, exkludera &amp; påverka.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka varför de skandinaviska fondbolagen använder sig av olika kriterier för de aktier som ska inkluderas i deras hållbarhetsfonder.    Metod: Studiens data har insamlats genom att arbeta utefter en kvalitativ metod. Primärdata har inhämtats från de åtta respondenter som samtliga är aktiva inom fondbranschen. Sekundärdatan i studien härstammar från litteratur, vetenskapliga artiklar och webbplatser.   Teori: Teorin som ligger till grund för uppsatsen består av intressentmodellen, legitimitetsteorin, FN:s 17 globala utvecklingsmål för hållbar utveckling &amp; ESG.    Empiri: Den insamlade empirin är baserad på intervjuer med personer verksamma inom fondbranschen och har kompletterats med hållbarhetsredovisningar samt ytterligare dokument från respektive fondbolag och lagar och förordningar.   Slutsats: Sammanfattningsvis anser vi att fondbolagen använder sig av olika kriterier till sina hållbarhetsfonder för att tillgodose sina intressenters efterfrågan, leva upp till samhällets förväntningar och bidra till klimatomställningen. Fondbolagen säkerställer att kriterierna efterföljs genom deras investeringsstrategier där de väljer att inkludera, exkludera eller påverka samtidigt som de inte investerar mer än 5% i kontroversiella sektorer. Samtliga av de Skandinaviska fondbolagen agerade efter liknande regelverk där det inte framgick några större skillnader mellan de olika. Däremot visade det sig finnas skillnader mellan statliga och kommersiella fondbolag. Slutligen anser samtliga medverkande respondenter att taxonomi- och disclosureförordningen kommer att bli omfattande för hela fondbranschen, men understryker att det ännu är i ett tidigt stadie då lagstiftningen inte är helt färdigställd. / Abstract Title: “The Scandinavian fund companies’ criteria for sustainability funds” Course: 2FE75E - Business Administration III - Management Accounting, Degree Project (Bachelor) Authors: Ernest Dzogovic, Victor Ekerot &amp; Hugo Fröding Advisor: Christer Foghagen Examiner: Petter Boye Institution: Linnaeus University, Kalmar Key Words: Sustainability, Fund, Fund Company, Taxonomy and Disclosure Regulation, UN Objectives, Criteria; include, exclude &amp; influence.   Purpose: The purpose of the study is to investigate why the Scandinavian fund companies use different criteria for the shares to be included in their sustainability funds.   Methodology: The study data has been collected by working according to a qualitative method. Primary data have been obtained from the eight respondents, all of whom are active in the fund industry. The secondary data in the study comes from literature, scientific articles and websites.    Theory: The theory on which the thesis is based consists of the stakeholder theory, the legitimacy theory, the UN’s 17 sustainable development goals &amp; ESG.   Empirical: The collected empirical data is based on interviews with people active in the fund industry and has been supplemented by sustainability reports and additional research of documents from each fund company and laws and legislations.    Conclusion: In summary, we believe that fund companies use different criteria for their sustainability funds to meet the demand of their stakeholders, live up to society’s expectations and contribute to climate change mitigation and adaptation. Fund companies ensure that the criteria are met through their investment strategies where they choose to include, exclude or influence while not investing more than 5% in controversial sectors. All of the Scandinavian fund companies acted according to similar regulations where no major differences were observed between them. However, it turned out that there are differences between state and commercial fund companies. In conclusion, all participating respondents believe that the taxonomy and disclosure regulation will be comprehensive for the entire fund industry, but emphasize that it is still at an early stage when the legislation is not fully completed.