Även om studie- och yrkesvägledarutbildningen oftast förknippas med skolväsendet visar undersökningar att nästan varannan examinerad studie- och yrkesvägledare arbetar utanför skolväsendet. Syftet med detta arbete är att utforska utbildade studie- och yrkesvägledares karriärmöjligheter utanför skolväsendet. Syftet är även att undersöka orsakerna till dessa karriärval och dess inverkan på studie- och yrkesvägledares upplevda yrkesidentitet. Studiens frågeställningar är: (1) Hur resonerar våra informanter kring studie- och yrkesvägledares karriärmöjligheter utanför skolväsendet? (2) Vilka faktorer har påverkat deras karriärval utanför skolväsendet efter avslutad studie- och yrkesvägledarutbildning? (3) Hur ser våra informanter på sin yrkesidentitet som utbildade studie- och yrkesvägledare?. En kvalitativ metod användes och sju intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av begrepp som motivationsfaktorer, hygienfaktorer, karriär/yrkesidentitet och kompetens. Studiens resultat visade på olika syn på studie- och yrkesvägledares karriärmöjligheter utanför skolväsendet. Majoriteten ansåg att studie- och yrkesvägledare har goda karriärmöjligheter; andra upplevde arbetsmarknaden utanför skolväsendet vara begränsad. Studien visade också att de viktigaste faktorerna som påverkat informanterna för att arbeta utanför skolväsendet har varit utveckling, meningsfulla arbetsuppgifter, samt ansvar, ledarskap och lön. Studien kom fram till att det fanns stora skillnader i huruvida informanterna identifierade sig som studie- och yrkesvägledare, vilket påverkades av informanternas arbetslivserfarenhet som studie- och yrkesvägledare.

Skolans styrdokument påtalar vikten av att vårdnadshavare görs delaktiga i den utredningsprocess som ska bedöma om deras barn ska mottagas i anpassad grundskola.  Forskning visar dock att vårdnadshavare inte alltid inkluderas i processen, utan känner sig maktlösa, frustrerade och exkluderade. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om vårdnadshavares upplevelser av delaktighet kring utredningsprocessen till mottagande i anpassad grundskola för sitt barn. Studiens två frågeställningar fokuserar på hur vårdnadshavare upplever delaktighet i processen både som helhet och de olika delarna, samt vilka faktorer som påverkar vårdnadshavares upplevelser av delaktighet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare har genomförts, med en fenomenologisk utgångspunkt. Vid analysen har Giorgis modell använts, för att tolka, urskilja och tematisera svaren. Resultatet visar att 60 % av vårdnadshavarna har upplevt delaktighet i processen som helhet, och kring de olika delarna har graden av delaktighet varierat. De påverkansfaktorer som identifierats är förförståelse, maktbalans och beslut, relation, kommunikation, bemötande och samsyn. Slutsatsen är att vårdnadshavares delaktighet inte är självklar, och att det finns mycket kvar att utveckla. En ökad förståelse för vårdnadshavares perspektiv skulle kunna leda till ökad delaktighet och bättre samverkan, något som skulle främja barnets skolgång. / The school´s governing documents points out the importance of guardians being involved in their child´s admission to an adapted primary school. Research shows that guardians are not always included in the process, but feel powerless and exkluded. The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about guardian´s experience of participation in the investigation process for their childs´ reception in an adapted primary school. The study´s two questions focus on how guardians experience participation in the process both as a whole and the various parts, as well as which factors influence guardians´ experiences of participation. The study is a qualitative interview study where ten semi-structured interviews with guardians have been conducted, with a phenomenological starting point. In the analysis, Giorgi´s model has been used to interpret, distinguish and thematize the answers. The result show that 60 % of the guardians have experienced participation in the progress as a whole, and different degrees and types of participation have been experienced around the different parts. The influence factors identified are pre-understanding, balance of power and decisions, relationship, communication, treatment and consensus. The conclusion is that guardians´participation is not self-evident, and that there is still much to develop. An increased understanding of the guardian´s perspective could lead to better collaboration, something that promotes the child´s schooling.

Föreliggande arbete har för avsikt att undersöka behandlares förklaringar till mäns våldsutövande och överrepresentation i grövre våld samt att få en djupare förståelse för faktorer som påverkar förändringsarbetet. Resultaten visade att våldet inte enkelt kan förklaras genom enskilda faktorer, utan är summan av en kombination av flera påverkansfaktorer. Dessa inkluderade erfarenheter av våld, könsmaktsordningen och socialt inlärda föreställningar om kön och relationer. Behandlarna betonade vikten av att inte externalisera våldet, utan erkänna att våldsutövare gör medvetna val att använda våld. Behandlarnas insikter pekade på betydelsen av att skapa en god terapeutisk allians, anpassa behandlingen efter individuella behov och främja klientens inre motivation för förändring. Dessa perspektiv ger en värdefull inblick i våldsproblematiken i sin komplexitet och bidrar till utvecklingen av mer effektiva behandlingsstrategier för att minska våldet i samhället. / The present study aims to explore practitioners' explanations for men's perpetration of violence and their overrepresentation in severe violence, as well as to gain a deeper understanding of factors influencing the process of change. The findings indicated that violence cannot be simply explained by individual factors, but rather results from a combination of multiple influencing factors. These factors included previous experiences of violence, gender power dynamics, and socially learned beliefs about gender and relationships. The practitioners emphasized the importance of not externalizing violence, but rather recognizing that perpetrators consciously choose to engage in violent behavior. Insights from the practitioners highlighted the significance of establishing a strong therapeutic alliance, tailoring treatment to individual needs and promoting clients' intrinsic motivation for change.  These perspectives provide a valuable insight into the complexity of the issue of violence and contribute to the development of more effective treatment strategies to reduce violence in society.

Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse för hur elever upplever att vårdnadshavare inverkar på elevernas gymnasieval. Samt utforska på vilket sätt eleverna utifrån deras kulturella bakgrunder liknar varandra samt vilka olikheter som finns dom emellan. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes på två olika grundskolor med elever i årskurs 9 med olika bakgrunder. Till hjälp av analysarbetet användes tidigare forskning inom ämnet men även teorierna från Pierre Bourdieu om habitus, klass och kapitalformer samt Hodkinson och Sparkes Careership teori. Resultatet visar att eleverna blir påverkade av sina vårdnadshavare i stor utsträckning. Det visar skillnader elevgrupperna emellan men också likheter kring definitionen av begreppet påverkansfaktor vilket i detta fall varit vårdnadshavares påverkan till största del. I analys och resultatdelen påvisas det även att eleverna blivit mera påverkade av sina vårdnadshavare än vad dom själva ville erkänna. / The purpose of this study was to investigate and gain a deeper understanding for how students feel that guardians affects the student’s choice of upper secondary school. As well as explore in which way the students, based on their cultural backgrounds, are similar and what differences there are between them. 6 qualitative interviews were conducted at two different primary schools with students in year 9 who have different backgrounds. With the help of the analysis work, previous research was used within the subject but also the theories from Pierre Bourdieu on habitus, class and forms of capital as well as Hodkinson and Sparke’s careership theory. The result largely show that the students are influenced by their guardians to a large extent. But that there are differences between the student groups but also similarities around the definition of the concept of influence factor, which in these cases has been guardian’s influence for the most part. The study also shows that students are more affected than they thought they were.

Sweden is the only state in the Baltic Sea region currently not under NATO protection, which puts the state in a particularly vulnerable position. On 18 May 2022, Sweden officially deemed NATO alignment a more effective option of security strategy in projecting deterrence and dealing with the security challenges the state is facing, compared to a strategy of non-alignment which has been Sweden’s security posture for over 200 years. The aim of the thesis is to explain this shift in Sweden’s security policy.  The thesis will explain small states’ security policy beyond the traditional explanations found in realist theory of state-centric threat balancing and sovereignty. Shelter theory claims that small states’ options for security is either to find a protecting power or join an alliance in order to be politically and militarily sustainable. The thesis will analyse Sweden’s shift in security policy by examining shelter theory’s claim that in order for small states to survive and prosper, buffering up domestic capabilities does not suffice, they need to seek political and military shelter from external security providers by implementing bi- or multilateral agreements with neighbouring states, great powers and by joining alliances.  Analysing a long-time deviant case of a non-aligned small state, this thesis argues that Sweden’s drawn-out road-map to NATO membership is problematic to explain from the perspective of shelter theory. Consequently, the thesis makes the additional claim that factors related to Sweden’s domestic policy, such as public opinion and the nearly institutionalised practice of broad political consensus in issues relating to security policy, also play an important role for the design of Sweden’s security policy. Shelter theory in combination with domestic factors’ influence on security policy change offer a more fully fledged explanation of Sweden's shift in security policy to NATO alignment. This thesis argues that its findings complement and enhance shelter theory by shedding light on the importance of domestic factors in the study of small states’ security policy.